Mer resurser behövs för utbildningar för yrkesverksamma

Möjligheten att söka det nya omställningsstödet från och med oktober kommer att öka efterfrågan på relevanta utbildningar för yrkesverksamma. Intresset från Unionens medlemmar att kompetensutveckla sig under yrkeslivet är stort. Samtidigt skriker företagen efter rätt kompetens. Universitet och högskolor behöver ta sitt ansvar för det livslånga lärandet och anpassa sitt kursutbud efter yrkesverksammas behov. Men för att det ska vara möjligt måste politiken se till att lärosätena får rätt förutsättningar, inte minst ekonomiska.

I seminariet deltog Martin Linder, Unionens förbundsordförande, Amad Raja, chef kompetensförsörjning Västsvenska Handelskammaren, Anna Johansson, riksdagsledamot (S), och ordförande i riksdagens arbetsmarknadsutskott Marie-Louise Hänel Sandström, riksdagsledamot (M), Ali Esbati, riksdagsledamot (V) och Richard Nordin, riksdagsledamot (C). Och alla närvarande var i stort sett överens. Lärosätena måste ta ett större ansvar och bygga ut antalet högskoleplatser för yrkesverksamma med fler kurser på kvällstid, deltid och distans, som är anpassade efter yrkesverksammas och näringslivets behov.

– För att västsvenska företag ska fortsätta vara innovativa och konkurrenskraftiga krävs inte bara nyexaminerade studenter, utan det måste finnas fler möjligheter för redan yrkesverksamma att utveckla sin kompetens, konstaterade Amad Raja.

Men panelen var också överens om att lärosätena behöver såväl mer resurser som ett reformerat resurstilldelningssystem för att det ska bli möjligt.

– Det är viktigt att resurstilldelningssystemet ses över i bred politisk enighet. Det blir ett uppdrag för nästa regering oavsett vilken det blir, konstaterade Richard Nordin, C.

Panelen nämnde också behovet av mer samordning, att tydliggöra lärosätenas ansvar, samverkan med näringslivet, satsningar på yrkeshögskolor och validering av den kompetens som man tillgodogjort sig i arbetslivet.

Anna Johansson, S, tryckte på vikten att se långsiktigt och se till att det nya omställningsstudiestödet faller väl ut.

– Nu har vi den största reformen på det här området på decennier, kanske någonsin. Det är viktigt att vi följer upp den och ser om vi behöver utveckla den ytterligare.

I sina slutord konstaterade Martin Linder att det är positivt att det verkar finnas en bred politisk enighet i de här frågorna.

– Men nu är det viktigt att det leder till resultat. Vi pratar om hundratusentals personer som kommer att vilja kompetensutveckla sig framöver. Så det är viktigt att vi jobbar på alla fronter samtidigt, konstaterade han, och efterfrågade ökade resurser till högskoleplatser för yrkesverksamma i nästa statsbudget.

Unionen vill se:

1. Fler korta kurser på högskolor och universitet - högskolornas utbildningsutbud måste anpassas efter personer som befinner sig mitt i arbetslivet.
2. Resurser för validering - genom att tillgodoräkna kunskaper förvärvade i arbetslivet går det att korta ner utbildningstiden.
3. Se över högskolans resurstilldelningssystem - finansieringen av högre utbildning behöver reformeras för att främja kurser för yrkesverksamma.