Hur påverkar egentligen kriget i Ukraina svenska jobb och företag? Framförallt skaffar företagen nya leverantörer och höjer priser. Men företagen behåller samtidigt sin personal och håller fast vid tidigare anställningsplaner.
Publicerad 14 april 2022
Unionen har frågat egna förtroendevalda, som representerar sammantaget nära en halv miljon anställda i Sverige, om deras företag har genomfört eller planerar att genomföra förändringar i verksamheten med anledning av kriget. De har örat mot marken och vet vad som händer.
Och kriget har fått vissa konsekvenser ute i verksamheterna. På nästan hälften av företagen har man gjort eller planerar göra någon eller flera förändringar på grund av kriget och sanktionerna. Den vanligaste är att se över underleverantörsledet. På var femte företag har man sig skaffat sig nya leverantörer eller planerar att göra det.
Något som också är tydligt är att kriget pressat upp kostnaderna för många företag, både genom att driva upp råvarupriser och genom brister i leverantörsleden. Enligt klubbarna är det nära 20 procent av företagen som därför höjer försäljningspriserna. Det finns också företag som har behövt eller planerar att dra ner på produktionstakten som en följd av kriget, men det är en relativt liten andel, ungefär var tionde företag. Bakom neddragningarna ligger främst problem i leverantörskedjorna men de beror i viss mån också på minskade eller uteblivna leveranser till Ryssland.
Samtidigt ligger företagens planer i huvudsak fast både när det gäller bemanning och när det gäller investeringar, trots kriget.
Mindre än en procent har varslat eller planerar att varsla om uppsägning . Företagen verkar inte heller säga upp konsulter och fortsätter som planerat med tidigare anställningsplaner.
Endast fem procent av företagen har gjort eller planerar att göra justeringar som i något avseende påverkar personalstyrkan. Det innebär att på 95 procent av företagen så ligger personalplanerna fast. Bilden är likartad när det gäller investeringar. Enligt klubbarna är det bara tre procent av företagen som antingen har eller planerar att ställa in eller skjuta upp tidigare planerade investeringar.
Kriget bröt ut i ett läge där många företag hade ett gott orderläge och där arbetsmarknaden utvecklades starkt, med rekordstor arbetskraftsbrist. Många företag befinner sig i en situation där det inte är efterfrågan som begränsar verksamheten utan snarare bristen på arbetskraft, bekymmer med leverantörskedjor och stigande priser på insatsvaror. Förhoppningsvis är en del av de problemen övergående.
Att de allra flesta företag fortsätter att rekrytera som planerat visar på framtidstro. Den bottnar i att många företag har ett bra orderläge, god finansiell ställning och tänker långsiktigt.
Det här tyder också på att svensk arbetsmarknad kommer utvecklas positivt den närmaste tiden. Jobben ser ut att fortsätta bli fler. Därmed kommer företagen få fortsätta slåss om arbetskraften. Att hitta rätt kompetens kommer att vara svårt för företagen också framöver.
Katarina Lundahl Chefsekonom Unionen
2022-04-19
Unionen genomför två gånger per år Branschbarometern – en enkätundersökning bland de av förbundets klubbar som har minst 20 medlemmar och vars arbetsgivare är en del av det privata näringslivet. Huvudfokus i undersökningen är klubbarnas bedömningar av företagens utsikter inför det kommande halvåret, satt i relation till det senaste halvårets utveckling. Denna upplaga av Branschbarometern baseras på bedömningar från 507 klubbar på 44 företag med sammanlagt 470 000 anställda i Sverige. Svarsfrekvensen var 32 procent. Undersökningen genomfördes 29 mars till 11 april 2022.