6. Fördjupning: Vilka är de lediga jobben, och var finns de?

En viktig förutsättning för sjunkande arbetslöshet – i kombi-nation med stigande sysselsättning – är att det finns jobb som de arbetslösa har rätt kvalifikationer för att kunna ta. Just detta, de lediga jobben i Sverige, är temat för denna fördjupning.

Detta är ett innehåll från Unionen Opinion.

Analysen baseras på Arbetsförmedlingens data gällande lediga jobb som utannonseras i förmedlingstjänsten Platsbanken. Även om detta inte utgör ett heltäckande underlag gällande lediga jobb i Sverige, bör det ändå ge en god bild av helheten.* Varje jobb på Platsbanken kategoriseras utifrån kompetenskrav, innehåll och typ av verksamhet enligt SCB:s standard för svensk yrkesklassificering (SSYK). Detta gör det möjligt att dela upp jobben i arbetar- och tjänstemannayrken, samt att göra ytterligare uppdelningar av tjänstemannagruppen baserat på de olika krav på längd/nivå av utbildning som ställs. Vår analys fokuserar på en uppdelning av tjänstemannajobben i de som kräver högskolekompetens eller motsvarande respektive de som inte gör det.** Ur den tidigare gruppen lyfts även undergruppen ”yrken med krav på fördjupad högskoleutbildning” fram, med vilket avses högskoleutbildningar som är minst tre år långa.

Mer än hälften av de lediga jobben finns i tjänstemannayrken

I september fanns i Sverige som helhet drygt 106 000 lediga jobb anmälda till Arbetsförmedlingen. 54 procent (drygt 57 000) av de lediga jobben återfanns i tjänstemannayrken. Bland dessa tjänstemannajobb var dominansen för de som kräver högskolekompetens eller motsvarande mycket kraftig – de utgjorde 80 procent av tjänstemannajobben och 43 procent av samtliga anmälda jobb. Tjänstemannayrkena med krav på högskolekompetens eller motsvarande utgjorde därmed en nästan lika stor andel av de lediga jobben som arbetaryrkena, vilka sammantagna stod för 46 procent. Slagsidan i de lediga tjänstemannajobben mot högre utbildning blir ännu tydligare med konstaterandet att mer än hälften av de lediga tjänstemannajobben – och nästan tre av tio av samtliga lediga jobb – kräver en minst tre år lång högskoleutbildning.

För att få en uppfattning om hur matchningen på arbetsmarknaden – och inte minst hur utsikterna för de inskrivna på Arbetsförmedlingen att hitta ett nytt jobb – fungerar jämför vi de lediga jobben med profilen på de arbetssökande som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen. Ett sätt att kategorisera dem, enligt samma principer som vi här använder för de lediga jobben, är att utgå från vilka jobb i Platsbanken de skickar en ansökan till. Även om en ansökan inte är liktydigt med den kompetens som personerna besitter, bör den ändå utgöra en relativt god skattning.

Det visar sig att 72 procent av de inskrivna som i september ansökte om jobb i Platsbanken skickade ansökan till ett arbetarjobb, och 28 procent till ett tjänstemannajobb.*** Alltså – nästan tre fjärdedelar av de arbetssökande som är inskrivna på Arbetsförmedlingen sökte ett arbetarjobb, medan dessa jobb bara utgjorde knappt hälften (46 procent) av de lediga jobben.

Här ska påpekas att en arbetsgivare som annonserar ett jobb på Platsbanken inte bara är hänvisad till ansökningar från arbetslösa som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen – jobbet kan förstås även sökas av personer som redan har ett jobb. Men den obalans som vår analys visar säger ändå något om möjligheterna/svårigheterna för de inskrivna att få jobb, samt om bristen på mer högutbildad personal på arbetsmarknaden. Det är ju trots allt så att den som lämnar en anställning för att ta ett jobb med krav på högskoleutbildning och som utannonserats i Platsbanken, i och med jobbytet med stor sannolikheten skapar en ny lucka med motsvarande kompetenskrav hos sin tidigare arbetsgivare. Så länge inte ny kompetens tillförs arbetsmarknaden flyttas bristen bara runt.

Tabell 8 Konjunkturrapport 2021

Hög andel med krav på fördjupad högskolekompetens i storstäderna och i norr

Mer än hälften – 57 procent – av de lediga jobben finns i något av de tre storstadslänen. Det ska sättas i relation till att 55 procent av landets befolkning i arbetsför ålder (16-64 år) återfinns i de länen. Den övervikt mot lediga tjänstemannajobb som 

konstaterades ovan för riket som helhet bottnar i situationen i storstadslänen. Där utgör de hela 58 procent av de lediga jobben, vilket är en markant större andel än i resten av landet där istället arbetaryrkena är i majoritet bland de lediga jobben. I storstäderna kräver nästan vart annat ledigt jobb högskolekompetens eller motsvarande och knappt var tredje fördjupad högskolekompetens, det senare att jämföra med drygt var fjärde i övriga riket.

I de tre storstadslänen väger således betydelsen av högskolekompetens markant tyngre än i övriga landet när det gäller de lediga jobben. Men faktum är att samma sak kan sägas om de två nordligaste länen – Norr- och Västerbotten – där andelen av de lediga jobben som kräver en fördjupad högskolekompetens är lika hög som i storstadslänen och alltså tydligt högre än i övriga landet. Eftersom effekterna av de planerade nyetableringarna och uppdateringarna av industrin i norr till mycket stor del ännu inte realiserats, indikerar det att näringslivet i regionen redan i dagsläget är mycket kunskapsintensivt. Till del handlar det troligen om direkta och indirekta effekter på näringslivet och arbetsmarknaden av länens två stora lärosäten – Umeå respektive Luleå tekniska universitet – vilka tillsammans har över 50 000 studenter och nästan 6 000 anställda.****

När vi granskar de enskilda länen sticker Stockholms län ut i flera avseenden. Länet står för 30 procent av alla lediga jobb, nästan dubbelt så stor andel som tvåan Västra Götaland och tre gånger så stor andel som Skåne. Eftersom Stockholm har 24 procent av landets totala befolkning i arbetsför ålder, innebär det också att Stockholm är det län som har störst andel av de lediga jobben i relation till den delen av befolkningen (kvoten är 1,24). I detta avseende följs Stockholms av Dalarna (1,21) och Kronobergs län (1,20). I den mån som detta kan ses som ett mått på hur stark jobbtillväxten i ett län är, är det apropå det storstadskluster vi använde oss av ovan tydligt att befolkningsstorleken i ett län i sig inte garanterar sådan tillväxt. Skåne är landets tredje största län och står för 13,4 procent av landets befolkning i arbetsför ålder, men hade i september endast 10,8 procent av de lediga jobben (vilket ger kvoten 0,81 och plats 14 bland länen).

Tabell 9 Konjunkturrapport 2021 Viktigt att påpeka är att det bara baserat på detta material inte går att avgöra om det faktum att ett län har en låg andel lediga jobb relativt storleken på befolkningen i arbetsför ålder är ett tecken på en ogynnsam eller gynnsam belägenhet. Beror det på att ett av strukturella eller konjunkturella skäl pressat näringsliv i länet endast har behov av – och därmed utannonserar – proportionerligt sett få tjänster? Eller beror det snarare på en mycket välfungerande matchning mellan utbud på och efterfrågan av arbetskraft, med följden att utannonserade jobb snabbt tillsätts? Men när situationen, som i Skånes fall, är den att en låg andel lediga jobb relativt befolkningen kombineras med en hög (långtids)arbetslöshet,***** då ligger det nära till hands att tro att den låga andelen lediga jobb är en negativ signal. Jämtlands län kan tjänstgöra som positiv kontrast, där kombinationen av en hög andel lediga jobb relativt befolkningsstorleken (kvot 1,18) och en låg arbetslöshet tyder på en situation med stark jobbtillväxt snarare än på problem med hur kompetensen i arbetskraften matchar det som efterfrågas.

Stockholms län toppar även listan avseende vilka län som har störst andel tjänstemannajobb av de lediga jobben (och därmed omvänt lägst andel i arbetaryrken) – 63 procent. Gällande fördelningen i de lediga jobben mellan arbetar- och tjänstemannayrken noteras en stor spännvidd mellan de olika länen, där Dalarnas och Jönköpings län har den lägsta andelen lediga jobb inom tjänstemannayrken – 39 procent. Även sett till andelen av de lediga jobben som kräver fördjupad högskolekompetens är skillnaderna stora mellan länen. I ena änden Jämtlands län, där 18 procent av jobben ställer sådana krav, och i den andra änden Stockholms (32 procent), Västerbottens (34 procent) och – möjligen oväntat i topp – Gotlands län med hela 43 procent.

I fallet med Gotlands län är det tydligt att den stora andelen lediga jobb med krav på lång utbildningsbakgrund är ett resultat av problem med att rekrytera anställda till jobb inom offentlig sektor. I september var sex av de tio yrken med flest lediga jobb på Gotland sådana yrken, med grundutbildade sjuksköterskor, förskollärare och AT-läkare som främsta exempel. Jämförelsen med Stockholms län är slående. Där var i september bara ett av yrkena på topp tio-listan ett sådant yrke – grundutbildade sjuksköterskor – medan fyra av tio var yrken med fördjupad högskolekompetens som främst efterfrågas i privata näringslivet, med mjukvaru- och systemutvecklare samt företagssäljare i topp.

Sjuksköterskor de mest efterfrågade utanför storstadslänen

I september var de tre yrkena med störst antal lediga jobb i landet som helhet alla tjänstemannayrken: mjukvaru- och systemutvecklare, företagssäljare samt grundutbildade sjuksköterskor. Noterbart är att de samtliga kräver högskolekompetens eller motsvarande, och att två av dem kräver fördjupad högskolekompetens. Fem av de tio yrkena med flest lediga jobb var tjänstemannayrken – utöver de tre redan nämnda även telefonförsäljare och kundtjänstpersonal. Den stora efterfrågan på de senare hänger troligen samman med den expanderande e-handeln. Den leder till att handelsbranschen – sysselsättningsmässigt den största av tjänstebranscherna – ställer om sitt personalbehov, med krympande antal anställda i fysiska butiker och växande antal i kundtjänst, lager-/logistikfunktioner och för utvecklande och drift av it-system (apropå att mjukvaru- och systemutvecklare toppar listan över lediga jobb).

Vid en jämförelse mellan vilka de lediga jobben i september var i storstadslänen kontra i övriga Sverige, visar det sig att topp tio-listorna skiljer sig på flera punkter. Storstadslänens lista innehåller samma yrken som på riksnivån, med de största skillnaderna att personliga assistenter hamnar längre ner och övriga bil-, motorcykel- och cykelförare placerar sig högre upp. I övriga landet är grundutbildade sjuksköterskor nummer ett, mjukvaru- och systemutvecklare betydligt längre ner på plats åtta och övriga bil-, motorcykel- och cykelförare först på plats 21. Att mjukvaru- och systemutvecklare hamnar i topp i storstadslänen hänger sannolikt ihop med att den kunskapsintensiva tjänstesektorn är relativt sett omfattande där, med vilken kommer ett stort inslag av it-tunga funktioner och tjänster. Den höga koncentrationen av huvudkontor i Stockholm med alla de verksamheter som kopplas till dessa är en komponent i detta.

I de två nordligaste länen är det slående att de lediga jobben främst – i likhet med situationen på Gotland – återfinns i offentlig sektor. Fem av de sex yrkena med flest antal lediga jobb hör främst hemma där: undersköterskor, grundutbildade sjuksköterskor, grundskollärare, övriga läkare och förskollärare. Detta understryker att den kompetensbrist som den planerade industriexpansionen i norr väntas leda till– och i viss mån redan hävdas ha lett till –inte bara, ja kanske inte ens främst, handlar om olika typer av industrirelaterade yrken. Redan nu är det uppenbart att regionen har stora problem att fylla leden i de verksamheter som är en förutsättning för att industrihallarnas personal med familjer ska kunna leva i regionen.

Att profilen på de lediga jobben avseende uppdelningen arbetare och tjänstemän och ner på enskilda yrken varierar mellan länen är inte i sig överraskande, det är väntat givet variationerna mellan länen i näringslivsstruktur. Men vår analys visar också att det finns skillnader som inte helt förklaras av detta. Till exempel den höga andel lediga jobb inom vårdyrken i vissa län och den stora andelen jobb inom yrken med lång utbildningsbakgrund i de nordligaste länen.

Tabell 10 Konjunkturrapport 2021

 

 

*Arbetsförmedlingens egen bedömning är att de tjänster som anmäls till Platsbanken utgör 30-40 procent av alla jobb som utannonseras i Sverige, och att dessa tjänster ger en representativ bild av helheten. De lediga platser som anmälts till Platsbanken med en uppdragslängd kortare än tio dagar har exkluderats. Informationen avser situationen i september 2021.

**I kategorin tjänstemän ingår även gruppen chefsyrken, men den fokuserar inte denna analys på. 

***Här definierat av den sista ansökan som den arbetssökande gjorde under månaden.

****Uppgifter hämtade från umu.se respektive ltu.se.

*****Se den särskilda fördjupningen om långtidsarbetslöshet.