3. Unionens Branschbarometer

Unionen genomför två gånger per år Branschbarometern – resultatet av en enkätundersökning bland de av förbundets klubbar som har minst 20 medlemmar och vars arbetsgivare är en del av det privata näringslivet. Huvudfokus är klubbarnas bedömningar av företagens utsikter inför det kommande halvåret, satt i relation till det senaste halvårets utveckling. Svaren presenteras nedbrutet på sektorer och branscher samt på geografiska regioner. Den senaste undersökningen genomfördes under första halvan av oktober.

Detta är ett innehåll från Unionen Opinion.

Förväntan om starkaste utvecklingen på tio år

Diagram 7 konjunkturrapporten Branschbarometerns index noteras i höstens undersökning till 61, där 50 markerar gränsen mellan positivt och negativt stämningsläge.* Det är den högsta noteringen under de senaste tio åren. Förväntningarna på det senaste halvårets utveckling var högt ställda när den förra undersökningen genomfördes i mars/april – index var då 58 – men klubbarnas optimism inför det kommande halvårets utveckling är ändå ännu större denna gång. Uppdelningen av indexet i dess tre olika komponenter – den förväntade utvecklingen gällande marknaden, investeringarna och sysselsättningen – visar att samtliga stigit sedan i våras och ligger historiskt högt.

En ytterligare mer detaljerad granskning av utsikterna för det kommande halvåret visar att den förväntade ökningstakten sedan i våras har stigit för samtliga de elva indikatorer som mäts i Branschbarometern. Det gäller alltså även, och intressant nog inte minst, sysselsättningen för såväl arbetare som tjänstemän och investeringarna i kompetensutveckling . Dessa tre indikatorer ligger vanligtvis lågt i undersökningen och gör så relativt övriga även denna gång. Men de hör till dem som höjts mest sedan i våras – aldrig tidigare har de två sysselsättningsindikatorerna sammantagna noterats så högt som i höstens undersökning.**

Nya ordrar och försäljning förväntas öka mest, och utsikten att kunna höja försäljningspriserna indikerar även den en stark optimism om hur efterfrågan kommer att utvecklas.

Diagram 8 konjunkturrapporten 2021 Förväntningarna på investeringar i produktionskapacitet har stigit sedan i våras, och ligger nu på en nivå som signalerar högkonjunktur. Särskilt tydligt är detta inom industrin. Det ligger förstås nära till hands att koppla detta till klubbarnas syn på vilka de främsta hindren i nuläget är för den svenska verksamheten att expandera, där var tredje industriklubb anger att just den egna produktionskapaciteten är ett sådant hinder (mer om det längre ner, se diagram 13).

Trots att efterfrågan generellt har utvecklats starkt för industrin det senaste året, är industrin ändå den sektor som har de i det avseendet högst ställda förväntningarna för det kommande halvåret. Med undantag för basindustrin gäller detta brett inom sektorn, och starkast driver fordonsindustrin. Signalerna från klubbarna är att de förväntar sig att de stora problem med leveranser och tillgång till nyckelkomponenter som under 2021 hämmat – och som fortsatt hämmar – produktionen och möjligheten att leverera till kund visserligen kommer att finnas kvar, men gradvis avta under det kommande halvåret. Alltså – den starka efterfrågan kommer allt mer kunna växlas in i realiserad ökad försäljning, minskade kostnader och stigande vinst. Att det handlar om tillväxt från ett redan gynnsamt läge visas av att drygt hälften av industriklubbarna bedömer den nuvarande lönsamheten som starkare eller mycket starkare än normalt.

Liksom i våras är förväntningarna inom industrin höga gällande tillväxten i FoU-investeringar. Även där är det fordonsklubbarna som väntar sig den starkaste utvecklingen, vilket inte förvånar med tanke på de två trender med elektrifiering och autonoma/självkörande fordon som sedan flera år drivit snabb förändring i branschen. Tjänsteklubbarna väntar sig i större utsträckning än industriklubbarna ökade satsningar på investeringar i de anställdas kompetens. Bidragande till det kan vara att arbetskraftsbrist enligt klubbarna relativt sett är ett ännu större hinder för tjänsteföretagen än inom industrin (se diagram 13), där som redan konstaterats istället mer kraft väntas läggas på att investera bort flaskhalsarna i den egna produktionskapaciteten.

Diagram 9 konjunkturrapporten 2021 Inte vid något tillfälle de senaste tio åren har industriklubbarna varit lika positiva som nu gällande sysselsättningsutvecklingen. Det är en relativt sett mycket stark ökning som väntas – särskilt på arbetarsidan. Även inom tjänstesektorn ligger behovet av ytterligare arbetskraft på en hög nivå och jämnt fördelat mellan arbetare och tjänstemän. Nedbrutet på branschnivå är det transport & logistik som väntas växa mest gällande arbetare, och it & telekom mest gällande tjänstemän. Fordonsindustrin och konsult & bemanning väntas båda växa starkt såväl gällande arbetare som tjänstemän.

Sämst är utsikterna gällande sysselsättningen inom detaljhandeln, med påtagliga neddragningar för tjänstemän och även minskningar på arbetarsidan. Uppdelat på de två detaljhandelsbenen dagligvaru- respektive sällanköpshandeln är utsikterna gällande sysselsättningen mest negativa inom den senare, men det väntas neddragningar på tjänstemännen även inom dagligvaruhandeln. Kontrasten mot partihandeln är stor, där väntas sysselsättningen öka för såväl arbetare som tjänstemän.

Släppta restriktioner bidrar till tjänstelyft

Den sektor som bidrar mest till näringslivets indexlyft jämfört med i våras är tjänstesektorn. Där är det i sin tur ett från låga nivåer mycket kraftigt positivt skifte i tillväxtförväntan inom transport & logistik som väger tyngst i sektorns uppgång, men utsikterna är positiva i samtliga sju tjänstebranscher och har stärkts i fem av dem sedan i våras. Den bransch som benämns ”övriga tjänster” inkluderar besöksnäringen, vilket i Branschbarometern innebär hotell, researrangörer och destinationer så som skidanläggningar. I likhet med persontransportörerna inom transport & logistik förväntar sig dessa en markant ökad efterfrågan det kommande halvåret som en följd av avvecklade pandemirestriktioner, något de redan har börjat märka effekterna av.

Diagram 10 Konjunkturrapport 2021 Skillnaden mellan parti- och detaljhandeln avseende den förväntade sysselsättningsutvecklingen har redan berörts, och dessa skilda bilder går igen även gällande marknadsutvecklingen och investeringarna. Partihandeln stiger på termikvindarna från näringslivets generellt starka konjunkturuppgång, medan detaljhandeln är avsevärt mer dämpad – om än positiv – gällande det kommande halvåret. Faktorer som håller tillbaka detaljhandeln är dels den sedan tidigare underliggande men under pandemin ytterligare accentuerade trenden mot ökande e-handel, med stigande/förändrad konkurrens, nya affärsmodeller och ändrade kompetensbehov som följder. Dels en situation där varorna i sortimentet på grund av leverantörernas produktionsproblem och/eller fördröjningar i transportsystemet inte går att få fram till kunderna i den takt som de efterfrågas. Till det ska läggas att efterfrågan för detaljhandeln i många delar gynnats under pandemin, vilket innebär att bedömningarna för det kommande halvåret görs från ett i det avseendet starkt utgångsläge.

Det ska påpekas att inte heller partihandeln går fri från effekterna av strukturomvandling och leveransinfarkter, men den sammanlagda negativa påverkan verkar vara avsevärt större för detaljhandeln. Att de två handelsbranschernas befinner sig i olika sitsar visar sig även i klubbarnas bedömning av företagens lönsamhet, där lönsamheten inom partihandeln kraftigt förbättrats under det senaste halvåret samtidigt som detaljhandeln under samma period utvecklats åt motsatt håll.

Med tanke på den stora ökningen av arbetskraftsbehovet som klubbarna ser framöver är det förväntat att branschen konsult & bemanning ser ljust på det kommande halvåret – särskilt positiva gällande situationen är bemanningsklubbarna. Kampen om kompetensen är hård, och för många arbetsgivare blir inhyrd arbetskraft sättet att hantera en situation där det antingen tar längre tid än normalt att rekrytera eller där de inte ens på längre sikt lyckas med att locka nya anställda att fylla luckorna i leden.**** Enligt klubbarna i Branschbarometern är användandet av konsulter i företagen i dagsläget nästan tillbaka på samma nivå som innan pandemin bröt ut,***** och deras prognos är att användandet – drivet av industrin och i synnerhet av fordonsindustrin – kommer att öka under det kommande året. Detta stärker förstås bilden av att goda tider väntar för konsult & bemannings-branschen.

It & telekom noterar vad som får betecknas som en lättare nedjustering av utsikterna från de höga nivåer som klubbarna rapporterade i våras. Det kan också noteras att de fortsatt starka tillväxtutsikterna görs från ett nuläge där lönsamheten i branschen bedöms som mycket stark.
Diagram 11 Konjunkturrapport 2021

Basindustrin – en vinnare på fraktkaoset?

Som redan konstaterats ser fordonsindustrin en anmärkningsvärt hög tillväxt av efterfrågan och en markant uppskruvad sysselsättning det kommande halvåret. Vinsten väntas inte öka i samma höga takt, vilket troligen är en effekt både av att stora investeringsbehov behöver hanteras och av de kostnader som fortsatta – om än förväntat avtagande – problem med leveranser och insatsvaror innebär. Att dessa problem varit särskilt påtagliga för fordonsindustrin hittills under 2021 märks i klubbarnas bedömningar av lönsamhetsläget, som har sänkts kraftigt sedan i våras.

Även basindustrins produktion, kostnadsläge och utleveranser påverkas förstås av situationen med kraftigt stigande konkurrens om insatsmaterial/-komponenter och fortsatt containerkaos, men enlig klubbarna är påverkan mindre och av mer indirekt natur än för övriga industrin. Problemen är betydligt större i basindustrins kundled än för basindustrin själv. För den har de globala fraktproblemen under 2021 dessutom inneburit ett minskat tryck från utomeuropeiska konkurrenter på den för de svenska produktionsanläggningarna så betydelsefulla europeiska marknaden. Det verkar därmed som att nettoeffekten för den svenska basindustrin av de stora störningarna i det globala transportsystemet i alla fall kortsiktigt faktiskt varit positiv. Detta visar sig exempelvis i att basindustrin i denna undersökning rapporterar ett betydligt starkare lönsamhetsläge än övriga delar av industrin – starkare än någon annan bransch, för övrigt. Detta är således en förklaring till att basindustrins generella förväntningar på utvecklingen det kommande halvåret inte är lika högt ställda som för resten av industrin; den har ett (ännu) starkare läge att utgå från. Alla tre delbranscher som tillsammans utgör basindustrin har lägre tillväxtförväntningar nu än i våras – mest märks det inom stål & gruv, där det faktiskt väntas svagt sjunkande försäljningspriser.

De största delbranscherna i det som utgör ”övrig industri” är läkemedels-, försvars- samt livsmedelsindustrierna. Enklast beskrivs läget för dessa med att läkemedel, som gått starkt en längre tid, väntas fortsätta tuffa på i god takt, medan både försvars- och livsmedelstillverkarna tecknar liknande positiva tillväxtutsikter men från ett inte fullt lika starkt utgångsläge.

Signalen från byggklubbarna är att den sektorn efter några svagare år är på väg in i en stark konjunkturfas. En klar övervikt av klubbarna bedömer lönsamhetsläget som starkare än normalt, och det kommande halvåret väntas efterfrågan stiga och sysselsättningen öka markant.

Expansionshinder tyder på högkonjunktur

Diagram 12 konjunkturrapport 2021 Klubbarnas bedömning av vilket eller vilka som i nuläget är de främsta hindren för den svenska verksamheten att expandera visar flera intressanta förändringar sedan i våras. Utvecklingen gällande coronapandemin med tillhörande restriktioner har gått från att vara det främsta hindret till att hamna i mittfältet av svarsalternativen. Bristande efterfrågan, både från export- och inhemska marknader, har också blivit mindre av ett expansionshinder. Nu är det 14 procent av klubbarna som anger bristande efterfrågan från minst en av dessa marknader som ett sådant hinder, med viss övervikt till tjänsteklubbarna. Omvänt kan det uttryckas som att 86 procent av klubbarna i dagsläget inte uppger bristande efterfrågan som något av de främsta hindren – ett tecken bland flera i undersökningen på att svensk ekonomi gått in i en högkonjunktur.

Istället har andra expansionshinder växt i betydelse. Nästan fyra av tio klubbar anger brister i leverantörsledet, en fördubbling sedan i våras. Mer än var fjärde klubb uppger arbetskraftsbrist och knappt var fjärde svarar att andra brister i den egna produktionskapaciteten än just arbetskraftsbrist hindrar expansionen – i båda fallen handlar det om betydande ökningar sedan i våras.

Diagram 13 Konjunkturrapport 2021 Leverantörsproblem och bristande produktionskapacitet är de främsta hindren för industrin, men även bristen på arbetskraft är en betydande faktor. Basindustrin avviker genom att å ena sidan ha betydligt större problem än övriga industribranscher med en bristande produktionskapacitet, men å den andra – som berörts ovan – vara avsevärt mindre påverkad av brister i leverantörsledet.

För tjänsteföretagen är arbetskraftsbristen och brister i leverantörsledet – främst för handelsbranscherna – de största hindren, följt av ökad konkurrens. Att det finns två sidor på myntet ”arbetskraftsbrist” för konsult & bemanning blir här tydligt. Som redan visats innebär det en stigande efterfrågan när kunderna inte lyckas med sina egna rekryteringar, men svårigheten att hitta rätt kompetens att anställa drabbar även branschen själv. Konsult & bemanning är utan konkurrens den bransch i undersökningen där störst andel – två av tre klubbar – anger arbetskraftsbrist som ett av de främsta hindren för expansion.

Positiva utsikter för alla regioner

Diagram 14 Konjunkturrapport 2021 En analys av resultaten i Branschbarometern utifrån geografi visar att det i samtliga regioner rapporteras starkt eller mycket starkt stämningsläge. Så som även var fallet såväl i våras som förra hösten, är förväntningarna högst ställda i Göteborg. Sällan under de sex år som denna geografiska uppdelning av resultaten i Branschbarometern har gjorts har läget varit sammanhållet positivt över alla regioner på det sätt som nu är fallet. Detta är ett utslag av att de positiva utsikterna för det kommande halvåret är brett förankrade över hela linjen av branscher. Det gör att såväl det fordonsindustritunga Göteborg som det tjänstedominerade Stockholm väntas gå starkt. Till det ska läggas att basindustrin väger tungt i både region Mitt och Norr, så bidragande till att dessa två regioner har lägst index är att bedömningen i deras fall görs med ett starkt halvår som jämförelseperiod.

Sysselsättningen väntas växa i samtliga regioner. Den högsta ökningstakten väntas i Norr, Västra Götaland och i Mälardalen undantaget Stockholm. Även om ökningstakten i Stockholm procentuellt sett hör till de lägre, är det i kraft av Stockholms storlek – landets med marginal största arbetsmarknadsregion – ändå av stor betydelse för den totala jobbtillväxten.

Denna upplaga av Branschbarometern baseras på bedömningar från 532 klubbar på 467 företag (Skillnaden i antalet klubbar och företag beror på att det i vissa fall inkommit svar från flera klubbar inom samma koncern. Det angivna antalet anställda som svaren representerar är korrigerat för detta.) med sammanlagt 545 000 anställda i Sverige. Svarsfrekvensen var 31 procent. Undersökningen genomfördes under perioden 30/9 – 13/10.

 

*Indexet är en sammanvägning av resultatet för sju indikatorer, vilka omfattar förväntad utveckling under det kommande halvåret gällande företagets marknad (orderingång, försäljning och vinstutveckling), investeringar och sysselsättning.

**En strukturell skevhet i Branschbarometern slår igenom i sysselsättningssiffrorna. Undersökningen riktar sig till klubbar inom privata näringslivet med minst 20 medlemmar. Därmed missas utvecklingen inom såväl de minsta företagen som i offentlig sektor – de delar av arbetsmarknaden som under det senaste decenniet stått för en stor del av den totala sysselsättningsökningen.

*** Övrig industri utgörs av: försvars-, livsmedels-, läkemedelsindustri samt övrig tillverkande verksamhet. Övriga företagstjänster samlar tjänsteföretag med det gemensamma att de i huvudsak har andra företag/offentlig sektor som sina kunder samt tillhör branscher som inte samlar ett tillräckligt svarsunderlag i undersökningen för att särredovisas. Basindustrin utgörs av följande underbranscher: kemi-, skogs- och pappers- samt stål- och gruvindustri. Övriga tjänster består i huvudsak av delbranscherna media, turism och hotell & restaurang. It-konsulter ingår i branschen konsult & bemanning, och inte i it & telekom.

**** Så som redovisas i detta kapitel anger 27 procent av klubbarna att arbetskraftsbrist i nuläget är det eller ett av de främsta hindren för den svenska verksamheten att expandera. I en undersökning på detta tema som genomfördes i september i Unionens Snabbpanel (https://www.unionen.se/pressmeddelande/3307003), svarade sex av tio klubbar som rapporterade arbetskraftsbrist att verksamheten till följd av detta hade icke tillsatta tjänster. 65 procent av dessa löste i sin tur denna situation genom inhyrning av personal. Vidare: på en fråga i Branschbarometern riktad till de klubbar vars arbetsgivare i dagsläget använder konsulter, svarade 28 procent att motivet till detta var att hantera ett långsiktigt specifikt kompetensbehov, och 12 procent att det gjordes för att hantera ett långsiktigt behov av utökad produktionskapacitet. Således: utbredd, hög och stigande arbetskraftsbrist i näringslivet betyder stor efterfrågan på de tjänster konsult & bemanningsbranschen erbjuder.

***** Här ska noteras att en av förutsättningarna för att få ta emot det statliga korttidsarbetsstödet under krisen var att kostnadsbesparande åtgärder så som just att avsluta kontrakt med inhyrd personal vidtogs. Detta ledde förstås till att inhyrningarna drastiskt minskade i många branscher med start våren 2020.