1. Ljusa utsikter trots grus i maskineriet - Unionen om konjunkturen november 2021

Hur går det för företagen? Hur ser det ut i olika branscher? Hur ser Unionens fackklubbar på framtiden för det egna företaget? Läs vår konjunkturrapport.

Detta är ett innehåll från Unionen Opinion.

Chefsekonomen har ordet

De sammantagna förväntningarna har aldrig varit så höga under de senaste tio åren i Unionens konjunkturenkät Branschbarometern. En förklaring är att klubbarna i stort sett i hela näringslivet tror på en god utveckling det kommande halvåret. Det gäller allt från fordonsindustri och konsulter till transport- och logistikbranschen. Intressant är också att företagen, enligt klubbarna, nu på bred front vill växla upp personalstyrkan. Den förväntade sysselsättningstillväxten ligger på högsta nivån någonsin i vår undersökning.

Det här ska ses i ljuset av att svensk ekonomi redan hämtat upp tappet som skedde i krisens inledning. Nu ser svensk ekonomi alltså ut att fortsätta växla upp, och det trots stora störningar i de globala leverantörskedjorna.

Katarina Lundahl, chefsekonom Unionen

Katarina Lundahl, chefsekonom Unionen

Vad beror då näringslivets robusta utveckling och starka framtidstro på, inte minst jämfört med många andra länder?

Jag ser tre förklaringar:

  • Vi har haft bra utformade krisstöd, inte minst systemet med korttidsarbete, som gjort att företagen kunnat vara snabba tillbaka på banan. Företagen har dragit nytta av den flexibilitet som det skapat. De har inte agerat som soffliggare, utan varit snabba både på att dra nytta av de stöd som funnits och anpassa sig till nya förutsättningar.
  • Vi har en gynnsam sammansättning av näringslivet sett ur ett coronaperspektiv, med till exempel en relativt liten turismsektor och en stor kunskapsintensiv tjänstesektor som fortsatt att växa genom hela krisen.
  • Vi har en industri och därtill kopplad tjänstesektor som lyckas ligga i framkant och leverera lösningar på framtidens problem. Även om tillvaron varit frustrerande på en hel del håll, med svårigheter att producera och leverera i takt med fulla orderböcker, så har det trots allt gått bra för många företag och framtidstron är stor. Det är verkligen lovande för framtiden.

Stark BNP-utveckling att vänta trots flaskhalsar

Det starka läget på arbetsmarknaden och välfyllda sparkonton kommer, nu när restriktionerna är släppta, successivt lyfta konsumtionen ytterligare. Det gör att den krisdrabbade delen av tjänstesektorn kommer upp alltmer på banan. Sammantaget ger det en bredd i konjunkturuppgången som resulterar i höga tillväxttal, jämfört med i våras har vi framför allt skruvat upp tillväxtprognosen för 2022.

Mitt i den här positiva bilden står det också klart att det kommer fortsätta att slängas in grus i det svenska ekonomiska maskineriet. Det är tydligt att det finns omfattande flaskhalsar som moln på företagens himmel. De vill växa men det finns hinder på vägen. Och det handlar inte bara om de globala leverantörskedjorna. De problemen bedömer klubbarna kommer finnas kvar fram till och med nästa sommar men successivt avta fram tills dess. Men att vi klarat oss så väl genom krisen så här långt borgar för att näringslivet har förmågan att hantera gruset och runda de stora stenarna även framöver.

I tjänstesektorn kan det största hindret stavas med ett ord – personal. Att hitta rätt kompetens är enligt Unionens tjänsteklubbar det stora tillväxthindret framöver. För klubbarna inom industrin är det, utöver leverantörsproblemen, istället kapacitetsbrist som är det stora hindret, följt av rekryteringsproblem.

Jag drar tre slutsatser av klubbarnas bild:

  • Det är tydligt att efterfrågan inte är problemet framåt, och det gäller brett. Istället brottas många företag med att inte kunna skala upp tillräckligt snabbt.
  • Därför behövs, på det stora hela, inte mer stimulanspolitik. Istället måste regeringen fokusera på att få bort de flaskhalsar här på hemmaplan som hämmar näringslivet.
  • Ska vi kunna dra full nytta av uppgången måste företagen kunna expandera och rekrytera. Här finns hinder i form av till exempel snåriga tillståndsprocesser och en omfattande och tilltagande kompetensbrist, inte minst inom it och teknik. Det är här regeringens fokus behöver ligga.    

Lägre arbetslöshet än under förra konjunkturtoppen

En effekt av näringslivets återhämtning är att arbetslösheten har sjunkit stadigt under det senaste året och nu är nere på samma nivåer som innan pandemin slog till. Vår analys visar också att sysselsättningsgraden är tillbaka på samma nivåer som innan krisen, vilket innebär att vi inte fått någon generell utslagning av arbetskraft. Så ser det inte ut i många andra länder.

Med andra ord ser svensk arbetsmarknad ut att komma relativt helskinnad ur den här krisen. Vi bedömer att arbetslösheten i slutet på nästa år kommer ligga lägre än under den förra högkonjunkturtoppen. Men de som fått betala ett högt pris för krisen är de som stod utan jobb redan när krisen slog till. För dem är det fortsatt tufft.

Något vi också ser är att omvandlingen mot en alltmer högkvalificerad svensk arbetsmarknad fortsätter. I vårens konjunkturrapport visade vi att det under krisåret 2020 tillkom hela 55 000 fler tjänstemannajobb som kräver högskoleutbildning. Även om metodförändringar i SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) försvårar jämförelser över tid, så pekar vår analys på att den trenden fortsätter och att dessa tjänstemannajobb har fortsatt att bli fler under 2021. Arbetarjobben fick sig en stor smäll förra året och har återhämtat sig i viss mån i år, men den långsiktigt nedåtgående trenden ser ut att bestå.

Det är positivt med allt fler spännande och välbetalda jobb på svensk arbetsmarknad. Men det är lätt att förstå företagens svårigheter att hitta personal när alla vill ha allt mer högutbildade anställda och många dessutom samtidigt vill öka personalstyrkan. Det pekar på vidden av rekryteringsproblemen framöver. 

Sjunkande långtidsarbetslöshet – men stora skillnader mellan länen

I den här rapporten gör vi en djupdykning i den svenska långtidsarbetslösheten – bland annat i hur den utvecklats över tid, vilken utbildningsbakgrund de långtidsarbetslösa har och hur långtidsarbetslösheten ser ut i olika delar av landet. 

Det fanns stora skillnader i nivån på långtidsarbetslösheten mellan Sveriges län redan när krisen slog till, och utvecklingen under krisen har också skiljt sig mycket åt mellan länen. Generellt har långtidsarbetslösheten gått upp mest i storstadslänen samt i de län som redan innan krisen brottades med allra högst långtidsarbetslöshet. Nu i september var långtidsarbetslösheten högst i Södermanland följt av Västmanland, Skåne och Gävleborg.  

De senaste månaderna har långtidsarbetslösheten äntligen börjat sjunka. Vi tror på en fortsatt nedgång den närmsta tiden, inte minst i storstadslänen. Här återhämtar sig nu de krisdrabbade tjänstebranscherna snabbt, vilket skapar jobb.

Vi tror därför inte att långtidsarbetslösheten kommer bita sig fast på högre nivåer efter denna kris på samma sätt som skedde efter finanskrisen. Men för de län som hade hög långtidsarbetslöshet redan före krisen och som under de senaste ett och ett halvt åren fått se den växa ytterligare, kommer det behövas ett målmedvetet arbete, samt stöd från regeringen. Reformen med etableringsjobb kan bli ett viktigt verktyg för detta.

Katarina Lundahl

Chefsekonom, Unionen

 

 

Ladda ned rapporten som PDF