2. Ljusa utsikter trots grus i maskineriet

Återhämtningen efter den ekonomiska kris som utlöstes av pandemin har gått fort.

Detta är ett innehåll från Unionen Opinion.

Svensk BNP tillbaka på samma nivå och förutsättningar finns för tidigare krisbranscher att komma tillbaka

Återhämtningen efter den ekonomiska kris som utlöstes av pandemin har gått fort. Redan i våras var svensk BNP tillbaka på samma nivå som innan krisen och den positiva utvecklingen har fortsatt sedan dess. Stora delar av den svenska ekonomin har redan under en tid gått på högvarv och nu när restriktionerna i stort sett är släppta finns förutsättningar också för tidigare krisbranscher att komma tillbaka. 

Samtidigt brottas hela världsekonomin med olika flaskhalsproblem som håller tillbaka den ekonomiska utvecklingen. Det handlar dels om brist på viktiga komponenter inom tillverkningsindustrin, med halvledare som det främsta exemplet. Dels om störningar i de globala fraktsystemen som gör att leveranser av både insatsvaror och slutprodukter tar längre tid och är betydligt dyrare än i ett normalläge. Till det kan läggas att allt fler företag har svårt att hitta den kompetens som efterfrågas vid rekryteringar.

Dessa störningar är dock inte tecken på något större underliggande problem i världsekonomin utan snarare en konsekvens av att den snabba konjunkturuppgången i stora delar av världen medfört att efterfrågan är ovanligt hög. Det har den senaste tiden också kommit indikationer på att de globala komponent- och leveransproblemen kommer att lätta framöver och förutsättningarna för fortsatt ekonomisk tillväxt är därmed goda.

Det visar sig inte minst i Unionens Branschbarometer i vilken klubbarnas förväntningar om utvecklingen det kommande halvåret är rekordstarka. Det positiva stämningsläget är nu också, för första gången under pandemin, utbrett över hela näringslivet där även de branscher som under längst tid tyngts av restriktionerna nu ser ljust på utvecklingen framöver.

Sverige bättre rustat än Europa

I Unionens konjunkturprognos från i våras konstaterades att fallet i BNP på 2,8 procent i Sverige under 2020 var lindrigare än i världsekonomin i stort, och klart mildare än till exempel fallet på nästan 5 procent i Tyskland och på 8 till 11 procent i Storbritannien, Frankrike, Italien och Spanien.

Sverige befann sig på flera sätt i ett starkt läge när krisen bröt ut och gynnades av att ha en näringslivsstruktur med en stor och exporttung industri och dessutom en kunskapsintensiv och industrinära tjänstesektor. Det har varit en fördel jämfört med till exempel länder i södra Europa, där en större andel av ekonomin är beroende av turism och andra kontaktnära tjänstebranscher. Även faktorer som ett redan väl utbyggt socialt skyddsnät (som dessutom stärktes under krisen, bland annat med förändringar av a-kassan ) och lyckade krisinsatser (framför allt systemet med korttidsarbete) har varit gynnsamma för Sverige.

När nu stora delar av världsekonomin tampas med komponentbrist och leveransproblem verkar svensk ekonomi stå pall även för de utmaningarna bättre än många andra. Det exemplifieras i diagram 1 med utvecklingen av inköpschefsindex för industrin respektive tjänstesektorn i Sverige och för euroområdet. När framtidsutsikterna de senaste månaderna har dalat i euroområdet har de istället utvecklats i sidled för Sverige. Det gäller för industrin men än mer markant för tjänstesektorn. Sverige gynnas sannolikt återigen av en näringslivsstruktur med en tyngdpunkt på de delar av ekonomin som fortsatt går starkt, men också av att ha en produktsammansättning som ligger rätt i tiden. En betydande del av utvecklingen av världsekonomin är driven av klimatomställningen, där Sverige på flera områden ligger i framkant. Den senaste tidens ökade smittspridning i delar av Europa får också större negativa effekter på tjänstesektorn i andra länder än i Sverige.

Inköpschefsindex Sverige och euroområdet, index

Flaskhalsar kapar av den höga tillväxttoppen

Enligt SCB:s BNP-indikator, som syftar till att ge en bild av utvecklingen av den samlade aktiviteten i den svenska ekonomin på månadsbasis, var BNP i mars 2021 tillbaka på en högre nivå än i inledningen av 2020. Sedan dess har aktiviteten fortsatt att öka men med stora skillnader mellan enskilda månader.

BNP-indikatorn

Framför allt avviker juli kraftigt uppåt, vilket till en del kan förklaras av att de första stora lättnaderna av restriktioner trädde i kraft vid halvårsskiftet. På branschnivå syns till exempel en boom inom hotell och restaurangförsäljningen i juli. I augusti och september skedde en liten tillbakagång jämfört med juli, men försäljningen i branschen var då ändå klart högre än under perioden när restriktionerna var på sin högsta nivå.

Även den totala aktiviteten i ekonomin i augusti och september var lägre än i juli men högre än föregående månader. Den dämpade aktiviteten förklaras främst av de flaskhalsproblem som har kantat den globala konjunkturåterhämtningen, vilka också har intensifierats de senaste månaderna. Dels gäller det bristen på halvledare som har blivit ett stort problem för flera tillverkare, framförallt i fordonsindustrin men även i flera andra delar av industrin. Många tillverkare kan inte möta efterfrågan på sina produkter och fakturera i den utsträckning de hade kunnat göra med normal tillgång på komponenter.

Dels gäller det överbelastning och störningar i de globala fraktsystemen. När efterfrågan och tillverkningen i hela världsekonomin har tilltagit under 2021 har det lett till långa transportköer och förseningar i leveranser över världshaven. Till en del förklaras det av den snabba och breda konjunkturuppgången i världsekonomin. Till det ska läggas att det under pandemin skett ett stort skifte i konsumtion från tjänster till varor i stora delar av världen. De restriktioner som införts för att begränsa spridningen av viruset har under perioder omöjliggjort en stor del av tjänstekonsumtionen och istället har hushållen ökat konsumtionen av varor. I och med att en betydande del av varuproduktionen sker i andra delar av världen än där den konsumeras, har det inneburit ett snabbt och kraftigt ökat behov av transporter över världshaven. Kapaciteten har inte kunnat byggas ut i samma takt vilket medfört överbelastning i systemet. Det gäller både den totala kapaciteten i antal containrar och fraktfartyg och de stora världshamnarnas kapacitet att lasta på och av fartygen. Dessutom har problemen förvärrats ytterligare av att vissa hamnar stängts tillfälligt på grund av smittoutbrott, och av att fartyget Evergreen i mars under nästan en veckas tid fastnade och blockerade passage genom Suezkanalen.

Medelkostnaden för en containertransport har ökat från cirka 1 400 dollar innan krisen till över 10 000 dollar. Framför allt har fraktkostnaderna från Kina skjutit i höjden och en container från Kina till USA har stundtals kostat 20 000 dollar. Problemen drabbar industrin som behöver vänta längre på viktiga insatsvaror och därmed inte kan nyttja sin fulla produktionskapacitet, men också handeln som inte får varor att fylla butikshyllor eller e-handelsplatser med. De dyrare fraktpriserna slår också olika hårt mot olika verksamheter beroende på i vilken mån företagen kan höja priserna i motsvarande grad i sin försäljning. Finns inte den möjligheten påverkas lönsamheten negativt. Handlare vittnar om att den snabba prisökningen i extremfall gjort att priset för frakt av en container överstigit värdet av dess innehåll.

Samtidigt som många svenska tillverkare och detaljhandlare alltså påverkas negativt av leverantörsproblemen så gynnas en del andra, som möter konkurrens från Kina på andra marknader. Till exempel är försäljningen av svenskt stål uppe på rekordnivåer, till en del förklarat av att kunder från Nordamerika och Europa minskar sina inköp från Kina och ökar dem från Sverige.

Företagen försöker också på olika sätt hantera bristsituationer för att minimera påverkan på den egna försäljningen. Det kan till exempel ske genom att anpassa produktionen till att bli mindre beroende av de komponenter det är störst brist på, att hitta nya och fler underleverantörer eller att handla upp leveranskontrakt med längre löptid.

I takt med att restriktioner lättas i stora delar av västvärlden kommer tjänstekonsumtionen kunna öka igen och förhållandet mellan tjänste- och varukonsumtion därmed normaliseras. Det borde minska påfrestningarna på de globala fraktsystemen och om det dessutom kombineras med en ökad kapacitet bör utbudet bättre kunna möta efterfrågan. Prisökningen har också stannat av de senaste månaderna och vi bedömer att fraktpriserna kommer att sjunka framöver. Leveransproblem kommer fortsatt vara en hämmande faktor in i 2022 men successivt lätta under året.

För svensk del har problemen fått störst konsekvenser inom fordonsindustrin där produktionen minskat kraftigt de senaste månaderna. Det syns även i att försäljningen i personbilshandeln har minskat. Bristen på halvledare får även negativa konsekvenser i övrig teknikindustri. Andra delar av industrin är mindre påverkade och totalt sett ökade industriproduktionen i september jämfört med augusti. Det gäller även den samlade produktionen i hela näringslivet som ökade med 2 procent jämfört med augusti.

Produktionsvärdeindex, fasta priser, säsongsrensat och kalenderkorrigerat

Gruset i fordonsmaskineriet syns också i Branschbarometern där klubbarna anger ett nedskruvat lönsamhetsläge jämfört med i våras. Men det är uppenbart att fordonsklubbarna förväntar sig att problemen kommer lätta framöver. De ser framför sig en stark uppväxling i försäljning och export men även fortsatt stigande orderingång. Det ger ringar på vattnet för underleverantörer i andra industribranscher vars utveckling är starkt kopplad till fordonsindustrin. Även i andra delar av industrin, som inte upplevt en så stor negativ effekt av flaskhalsproblemen, är förväntningarna goda inför det kommande halvåret.

Klubbarna i tjänstesektorn ser ljust på utvecklingen det kommande halvåret och stämningsläget har stärkts i de flesta delbranscher jämfört med i våras. Störst förbättring i står transport- och logistikbranschen för. Lyfta restriktioner och det allmänt stärkta konjunkturläget gör att de nu äntligen ser goda tillväxtutsikter framför sig, om än i många fall från ett svagt läge.

It och telekombranschen har seglat igenom krisen relativt opåverkad och har i stora delar fortsatt att växa. Unionens klubbar i branschen ser också fortsatt ljust på framtiden. De tror på starkt växande försäljning och export och branschen sticker också ut i att ha ett mycket starkt lönsamhetsläge redan nu.

Partihandeln har starka tillväxtutsikter och dras med av näringslivets generellt starka konjunkturuppgång. Däremot är tongångarna inte lika positiva inom detaljhandeln, och särskilt sällanköpshandeln pressas av strukturomvandling och svag lönsamhet.

Konsultföretagen har haft goda tider ett tag redan, men väntar sig en fortsatt stark utveckling. En tilltagande arbetskraftsbrist i andra branscher gör att efterfrågan på konsulter ökar. Konsult- och bemanningsbranschens största begränsning och hot mot tillväxten är svårigheterna med att öka den egna personalstyrkan tillräckligt snabbt. 

De flaskhalsproblem som beskrivits tidigare har utan tvekan fått negativa konsekvenser för delar av ekonomin som inte kunnat producera och sälja i den takt som hade varit möjlig givet efterfrågeläget. Det för med sig att tillväxten i Sverige blir lägre än vad den hade varit annars. Det underliggande trycket i ekonomin är dock fortsatt högt och vår bedömning är därför att problemen kapar den högsta tillväxttoppen, och till viss del skjuter den framåt i tiden, men att den ekonomiska aktiviteten i grunden är hög och tillväxtutsikterna för 2022 goda. Hela ekonomin är åter på banan efter pandemin, industrins orderböcker är fulla och vi räknar med att flaskhalsproblemen avtar. Allt det talar för högkonjunktur under 2022.

Totalt sett bedömer vi att BNP-tillväxten i Sverige blir 4,5 procent i år och 3,8 procent nästa år. Jämfört med den prognos vi gjorde i våras är det en marginell upprevidering för i år och en större upprevidering, med nästan en procentenhet, för nästa år.

Jämfört med i våras spår vi nu en högre investeringstillväxt men ett lägre bidrag från exporten under 2021. Det allmänt starkare konjunkturläget under 2022 speglas i upprevideringar av samtliga ingående komponenter i BNP. 

Unionens prognos - försörjningsbalansen, jämförelser föregående år

Konsumtionen återgår till det normala – men inte helt

En fråga som blir viktig för tillväxttakten under slutet av året är i vilken mån konsumtionen totalt sett kommer att få en ny skjuts av att de kvarvarande restriktionerna släpptes i slutet av september.  För en viss typ av konsumtion kommer onekligen så bli fallet. Restauranger kan ta emot fler och större sällskap, kultur- och idrottsevenemang hålls inför fullsatta läktare och nattklubbar håller åter öppet. Fler människor i offentliga miljöer leder även till närliggande kringkonsumtion. Men en ökning av en viss typ av konsumtion kan ske på bekostnad av annan, så det återstår att se vad den totala effekten blir. Bankernas korttransaktionsdata visar att det skedde en markant ökning precis i samband med månadsskiftet september/oktober, framför allt tydlig för transaktioner hos barer och nattklubbar, men sedan planade aktiviteten ut igen. Totalt sett var aktiviteten i oktober högre än i oktober 2020 men fortfarande lägre än motsvarande månad 2019. 

Det kan te sig förvånande att de släppta restriktionerna inte medfört en större köplust. Hushållens konsumtion minskade med mer än 100 miljarder kronor under 2020 jämfört med året innan. Till viss del förklaras det av lägre inkomster men merparten berodde på att sparandet ökade. Hushållen har därför ansetts ha ett gott ekonomiskt utgångsläge att kraftigt öka konsumtionen när väl tillfälle ges. Så ser det alltså inte riktigt ut att blivit. En möjlig förklaring är att många personer som kunnat fylla sparkontot under pandemin säkert är nöjda med det och den ökade trygghet det ger. En stor del av det ökade sparandet är också koncentrerat till grupper med högre inkomster, vilka redan har en hög konsumtionsnivå och därmed inte är benägna att konsumera ytterligare på samma sätt som grupper med lägre inkomster är. 

Vår bedömning nu är att den konsumtionsökning som kommer av att restriktionerna släppts blir mindre och uppgången framför allt flackare än vad vi tidigare väntade. Sammantaget ser konsumtionsutsikterna ändå fortsatt goda ut inför nästa år. Restriktionerna är borttagna, hushållen har en god ekonomisk ställning och arbetslösheten sjunker. Vi bedömer att konsumtionen ökar med 5 procent under 2021 och med 4 procent under 2022.

Investeringsviljan stark

Att många företag kunnat komma tillbaka relativt snabbt efter krisen gör att den negativa effekten av krisen på den samlade investeringsviljan ser ut att ha blivit relativt begränsad. Totalt minskade investeringarna med endast 0,4 procent under 2020 och ända sedan förra sommaren har investeringarna ökat relativt snabbt. Det minskning som skedde i krisens inledning var främst koncentrerad till maskininvesteringarna medan både bostadsinvesteringar och investeringar i immateriella tillgångar, där forskning och utveckling ingår, har ökat under hela krisförloppet. En branschuppdelning uppvisar motsvarande mönster, där det främst var investeringarna inom tillverkningsindustrin som sjönk i krisens inledning medan stora delar av tjänstesektorn fortsatte att investera. I tjänstesektorn ökade också investeringarna kraftigt under det andra kvartalet 2021, det senaste kvartal som data finns tillgänglig för. I Branschbarometern spår också klubbarna en ökad investeringstakt framöver. Det gäller inte minst inom industrin där det väntas ökade investeringar både i kapacitet och i forskning och utveckling.

Även bostadsinvesteringarna tog viss fart under det andra kvartalet. Hittills har det främst skett i andra delar av landet än i Stockholm. Bostadspriserna har fortsatt att stiga vilket talar för ett ökat byggande framöver. Inte minst i det sett till antal bostäder räknat viktiga Stockholmsområdet, där det allmänna konjunkturläget med hjälp av släppta restriktioner ljusnar. Totalt sett räknar vi med att investeringarna ökar med 5 procent i år och med drygt 4 procent 2022.

Flaskhalsar tynger exporten

Utrikeshandeln har naturligtvis påverkats negativt av problemen med både brist på komponenter och med fraktsystemen. Den globala världshandeln ökade väldigt snabbt efter det stora fallet förra våren. Under hela 2021 har världshandelsvolymerna varit högre än någon gång tidigare i historien. Sedan i april har dock ökningen avstannat och de totala volymerna har istället minskat något, men alltså fortfarande på en hög nivå. Som vi konstaterat ovan är efterfrågan än högre men kapacitetsbrist gör att världshandeln inte kan öka mer och köbildning har medfört att den till och med minskat något i volym.

Världshandelns utveckling

De globala problemen gör att svensk export växer i en lägre takt under 2021 än vad den annars hade gjort. Swedbanks ekonomer har beräknat att leveransproblemen minskade den svenska exportvolymen med cirka 60 miljarder kronor under perioden januari-augusti 2021. Exportorderingången har också minskat de senaste månaderna jämfört med situationen innan sommaren, både i utfallsdata och i företagens bedömningar i olika enkätundersökningar. Men trots att flaskhalsproblemen dämpar både utfall och förväntningar gäller det att komma ihåg att det är dämpningar från höga nivåer. Efterfrågan är fortsatt hög och det som kan skeppas iväg på export gör också det. I Branschbarometern ser klubbarna ljust på det kommande halvårets exportförsäljning och förväntningarna har faktiskt skruvats upp något sedan i våras.

Som tidigare nämnts förväntar vi oss att leveransproblemen består en bit in i nästa år men successivt avtar i magnitud, vilket gynnar exportutvecklingen. Vi bedömer att exporten totalt sett ökar med 6,5 procent i år och med 6 procent nästa år.

Återhämtningen fortsätter i omvärlden

Liksom i Sverige dämpas tillväxten i världsekonomin av flaskhalsproblemen, men det underliggande trycket är fortsatt högt. Sedan i våras har prognoserna både för världstillväxten och för viktiga svenska exportmarknader skruvats ned något för 2021 men reviderats upp för 2022. I USA har återhämtningen gått starkt och BNP är sedan en tid tillbaka på högre nivåer än innan krisen. Arbetslösheten har sjunkit tillbaka till under 5 procent efter att under krisens inledning ha stigit från 3,5 till nästan 15 procent på bara två månader. Euroområdet har haft en mer dämpad utveckling. Det gäller inte minst i Tyskland där till exempel industriproduktionen fortfarande är på en klart lägre nivå än innan krisen. I Kina har tillväxten under året drivits av den massiva exportefterfrågan men tyngs istället av inhemska problem, bland annat på fastighetsmarknaden.

Som vi beskrivit tidigare har Sverige haft en mer gynnsam utveckling genom pandemin jämfört med många andra länder. Att de hade större fall under 2020 och utgångsnivån därmed är lägre bidrar till att tillväxttalen framöver blir ändå högre i vissa andra länder än i Sverige.Internationell BNP-tillväxt, procentuell förändring årstakt

Höga energipriser driver inflationen över målet

Den senaste tiden har präglats av snabbt stigande inflation i stora delar av världen. I euroområdet och i Storbritannien är inflationen nu strax över 3 procent och i Tyskland 4,5 procent. I USA har inflationen fem månader i rad noterats över 5 procent, i oktober så högt som 6,2 procent.
Inflation jämfört med omvärlden, konsumentpriser, årlig procentuell förändring

Komponentbrist och leveransproblem bidrar till en högre inflation då företagen försöker kompensera högre kostnader med att höja sina priser. Men framförallt förklaras den snabbt stigande inflationen av högre energipriser. Återhämtningen i världsekonomin har ökat efterfrågan på energi och samtidigt har marknaden störts av utbudsbegränsningar av flera energislag. Mest markant har prisökningen varit på naturgas, men även priserna på kol och olja har skjutit i höjden. Det slår igenom i högre inflation genom att de direkta priserna på energi stiger men också genom prisökningar i andra produkter när företagens energikostnader för att producera varor ökar. Det genomslaget kan vara olika stort, samt slå igenom med olika eftersläpning, för olika produkter beroende på hur energiintensiv produktionen är samt hur löptider för företagens energipriskontrakt ser ut. Hur stor effekten blir på inflationen påverkas också av att olika länder är olika beroende av olika energislag.

Även i Sverige har inflationen tagit fart den senaste tiden, men inte på samma sätt som i vår omvärld. Gas och kol utgör inte någon betydande del av den svenska energimixen men den globala prisökningen får följdeffekter även på andra energislag. I Sverige har de inhemska elpriserna också stigit på grund av väderrelaterade faktorer, till exempel att vattennivåerna varit låga.

Konsumentpriser Sverige, årlig procentuell förändring De stora svängningarna i inflationen förklaras också av rena pandemieffekter, som att vissa saker inte funnits att konsumera under perioder och därmed inte heller gått att mäta priset på. Eftersom inflation mäts som prisläget under en specifik månad jämfört med samma månad ett år tidigare, reflekteras de snabba kasten under 2020 åter i svängningar under 2021.

Under 2020 blev den genomsnittliga inflationen i Sverige 0,5 procent. I oktober 2021 hade inflationen stigit till 2,8 procent enligt KPI och 3,1 procent enligt KPIF*. Under januari-oktober 2021 var inflationen i genomsnitt 1,9 procent enligt KPI och 2,1 procent enligt KPIF. Om energipriserna räknas bort har inflationen haft en betydligt jämnare utveckling, i genomsnitt ökade den med 1,3 procent under 2020 och med 1,4 procent hittills under 2021. Men även där syns en ökning de senaste månaderna och i oktober var inflationen enligt KPIF exkl. energi 1,8 procent.

Under slutet av året och inledningen av 2022 väntas inflationen vara fortsatt hög för att sedan falla tillbaka i takt med att energipriserna normaliseras. Mot slutet av 2022, när prisnivån jämförs med nuvarande nivåer, kommer energipriserna därmed istället bidra till en lägre inflation. Utifrån detta bedömer vi att inflationen i Sverige inte kommer dra i väg på samma sätt som skett i en del andra länder. Även om det, utöver energipriserna, kan bli ytterligare effekter på svensk inflation kopplat till högre priser på insatsvaror, så bedömer vi dem som tillfälliga och relativt begränsade. Vår prognos är därför att den genomsnittliga inflationstakten både i år och nästa år blir omkring 2 procent. Men bakom de genomsnitten döljer sig alltså stora variationer under perioden, med den högsta toppen under slutet av 2021 och inledningen av 2022.Unionens prognos - inflation och ränta, procent

*KPIF är Riksbankens målvariabel för penningpolitiken där direkta effekter av ränteförändringar räknas bort.

Risker för prognosen

En prognos är alltid behäftad med osäkerhet. Vi har i vår prognos utgått från att det även framöver kommer finnas en del grus i maskineriet, men att de negativa effekterna av detta kommer att klinga av. Det gäller framförallt flaskhalsproblemen, som vi bedömer kommer att bestå in i 2022 men med en successivt minskad magnitud. En förvärring av problemen skulle däremot naturligtvis istället leda till en sämre utveckling än den vi ser framför oss nu.

Detta gäller också olika störningar kopplat till att smittspridningen av covid-19 tilltar på många håll. Det kommer sannolikt leda till återinförda lokala restriktioner i enskilda länder, men vi utgår från att detta kommer ske på ett sätt som endast får mindre effekter på svensk ekonomi. Om restriktioner återinförs i Sverige skulle det åter kunna få negativa effekter på konsumtionen.

Det finns också risker i Kina och andra delar av Asien som kan komma att påverka världsekonomin de kommande åren. Spridningen av coronaviruset har på senare tid lett till att Kina stängt ner flera städer under en period. Större framtida utbrott i Kina och andra asiatiska länder skulle kunna leda till att produktion minskar eller att hamnar stängs, och därmed riskera att förstärka både komponentbrister och leveransproblem.

Kina har också problem på sin fastighetsmarknad, vilken har varit en motor för landets ekonomi. Bland annat har fastighetskonglomeratet Evergrande likviditetsproblem och har haft svårt att betala leverantörer och långivare. Förtroendet för fastighetsmarknaden minskar och huspriserna föll i september för första gången sedan 2015. En kris i Kinas fastighets- eller finansiella marknader kan få stora effekter på omvärlden. Vi bedömer det dock som osannolikt, då en del av de problem som nu uppstått för enskilda bolag beror på att reglerande åtgärder satts in i tid för att förhindra just en sådan eskalering.

Unionens konjunkturrapport hösten 2021 - innehåll

Unionen om konjunkturen november 2021
Ljusa utsikter trots grus i maskineriet
Unionens Branschbarometer
Arbetsmarknad
Fördjupning 1: Långtidsarbetslöshet
Fördjupning 2: Vilka är de lediga jobben och var finns de?
Prognossammanställning