4. Arbetsmarknad

Situationen på svensk arbetsmarknad har förbättrats snabbt efter den dramatiska utvecklingen i pandemins inledning, då antalet arbetslösa ökade med cirka 100 000 personer och antalet sysselsatta minskade i motsvarande grad.

Detta är ett innehåll från Unionen Opinion.

Antalet sysselsatta redan nu är fler än de var innan krisen

Vår bedömning är att arbetslösheten snart är nere på en klart lägre nivå än innan krisen och att antalet sysselsatta redan nu är fler än de var innan krisen. Lägg till det att antalet personer som omfattas av korttidsarbete på senare tid endast varit en bråkdel av vad de var under början av pandemin, så står det klart att det skett stora svängningar på kort tid och att återhämtningen på arbetsmarknaden gått anmärkningsvärt snabbt.

Den officiella statistiken för utvecklingen på arbetsmarknaden kommer från SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU). I januari 2021 genomfördes metodförändringar i AKU vilket påverkar utfallen. Det försvårar tolkningen av siffrorna, och statistiken för 2021 går än så länge inte att jämföra med tidigare utveckling (se faktaruta nedan).

Framför allt gällande utvecklingen av arbetslösheten är uppgifterna från AKU problematiska. I stort sett all annan information talar för att arbetslösheten har minskat under året. Konjunkturläget stärks, antalet inskrivna hos Arbetsförmedlingen minskar och företagen uppger i olika enkätundersökningar att de ökar antalet anställda. Ändå visar AKU inte på någon tydlig nedgång av arbetslösheten. Vi bedömer därför att AKU just nu ger en missvisande bild av utvecklingen gällande arbetslösheten och använder därför Arbetsförmedlingens mått som huvudsaklig källa.

För utvecklingen av antalet sysselsatta används antalet sysselsatta enligt nationalräkenskaperna som komplement, en uppgift som inte påverkas av metodförändringen i AKU. 

Diagram 15 Konjunkturrapport 2021 Enligt båda arbetslöshetsmåtten steg arbetslösheten från dryga 7 procent i inledningen av 2020 till 9 procent i juni samma år. Redan under andra halvåret inleddes sedan den återhämtning som enligt Arbetsförmedlingens mått fått ökad fart under 2021. I oktober hade arbetslösheten sjunkit till 7,3 procent och var därmed tillbaka på i stort sett samma nivå som innan krisen. Arbetsförmedlingens veckostatistik visar också att antalet arbetslösa har fortsatt att minska under inledningen av november och nu är mindre än innan krisen.

Även enligt AKU sjönk arbetslösheten under hösten 2020, men efter metodförändringen har arbetslösheten varit runt 9 procent och endast minskat marginellt de senaste månaderna. I september var arbetslösheten enligt AKU 8,8 procent.

Noterbart är att arbetslösheten började stiga redan i den konjunkturavmattning som hade pågått en tid när pandemikrisen slog till. Enligt AKU började arbetslösheten stiga redan i mitten av 2018 och enligt Arbetsförmedlingen i mitten av 2019. Även om arbetslösheten nu är nere på ungefär samma nivå som innan krisen är det därmed en bit kvar till när den var som lägst vid den senaste konjunkturtoppen. Vi bedömer att arbetslösheten kommer att fortsätta minska och under 2022 även nå lägre än den nivån.

En motsvarande utveckling som den för arbetslösheten har skett för antalet sysselsatta. De minskade med drygt 100 000 personer i krisens inledning, men en återhämtning påbörjades snabbt. I diagram 16 syns utvecklingen enligt AKU och enligt nationalräkenskaperna. Den senare bygger förvisso till stor del på uppgifter från AKU, men antalet sysselsatta ska där även fortsättningsvis mätas enligt de internationella definitioner som finns för nationalräkenskaper och påverkas därmed inte av metodförändringen i AKU. Utvecklingen av antalet sysselsatta enligt nationalräkenskaperna kan därför ses som en bra uppskattning av hur utvecklingen hade sett ut enligt AKU om inte metodförändringen hade ägt rum.

Nationalräkenskaperna sträcker sig ännu bara fram till andra kvartalet 2021. Då var antalet sysselsatta nästan tillbaka på samma nivå som det första kvartalet 2020, alltså innan krisen. Enligt AKU, som sträcker sig fram till tredje kvartalet, ökade antalet sysselsatta med drygt 30 000 personer under det tredje kvartalet 2021. När nationalräkenskaperna för tredje kvartalet redovisas kommer högst sannolikt antalet sysselsatta då vara fler än de var innan krisen. Vår bedömning är att samma bild kommer ges av AKU när väl siffror finns som är jämförbara med utvecklingen innan 2021. Den bilden styrks också av att SCB själva uppskattar att antalet sysselsatta enligt AKU under det tredje kvartalet var 55 000 färre än det hade varit enligt den gamla metoden. Om det stämmer innebär det också att antalet sysselsatta då var fler än innan krisen.

Diagram 16 Konjunkturrapport 2021 Även sysselsättningsgraden, som uttrycker antalet sysselsatta som andel av befolkningen i arbetsför ålder, har stigit rejält det senaste året. Det tredje kvartalet var sysselsättningsgraden enligt AKU 68,6 procent (67,6 procent enligt säsongsrensade och utjämnade data). Med samma antaganden om effekterna av metodförändringen som ovan innebär det att sysselsättningsgraden därmed är tillbaka på samma höga nivå som under högkonjunkturåren fram till 2019.

Särskilt stark arbetsmarknad för tjänstemännen

Unionen organiserar tjänstemän i privat sektor och utvecklingen för dessa är därför av särskild betydelse för förbundet. I Unionens konjunkturprognos från maj 2021 visades att antalet tjänstemannajobb med krav på högskoleutbildning ökade med 300 000 mellan 2015 och 2019. Även under krisåret 2020 ökade tjänstemannajobben, inte minst de med krav på högskoleutbildning, trots att det totala antalet sysselsatta minskade. På grund av metodförändringen i AKU går motsvarande analys ännu inte att göra på samma sätt under 2021. Vi vet att antalet sysselsatta är lägre efter metodförändringen men vi vet inte hur den minskningen fördelar sig mellan olika yrkeskategorier. Dessutom finns inte statistiken för olika yrkeskategorier säsongsrensad, vilket försvårar jämförelser under ett år, då det till exempel under sommaren är ett betydande antal semesterarbetande som är koncentrerade till vissa yrkeskategorier.

För att ändå försöka åskådliggöra utvecklingen visas i diagram 17 utvecklingen av antalet sysselsatta varje kvartal jämfört med motsvarande kvartal ett år tidigare, enligt tre grova uppdelningar i yrkeskategorier. Då rensas det mesta av säsongseffekterna bort men kvar är effekten av metodförändringen. Värdena för de tre kvartalen 2021 jämfört med 2020 skulle varit högre än de är i diagrammet om inte metodförändringen ägt rum, men vi vet inte hur mycket högre för respektive kategori.

Diagram 17 Konjunkturrapport 2021 Av diagrammet framgår att tjänstemannajobben har fortsatt att öka under krisen och att ökningen har fortsatt även under 2021. På grund av metodförändringen vet vi inte exakt hur stor ökningen varit under 2021, men vår bedömning är att den varit av ungefär samma storlek som tidigare och i enlighet med en mer långsiktig trend.

I vår förra konjunkturrapport visade vi att den stora minskningen av antalet anställda under 2020 skedde bland arbetare, och av allt att döma har också merparten av den snabba återhämtningen under 2021 skett bland arbetaryrken. Detta bekräftar vår analys från i våras om att en del av de jobb som försvann under krisen sannolikt kommer komma tillbaka, men att den mer långsiktiga strukturella utvecklingen fortsatt är att det är tjänstemanna- och inte arbetarjobben som växer i antal. Motsvarande resonemang håller även för uppdelningen av tjänstemannajobb efter om de kräver högskoleutbildning eller ej, där det framför allt är de förstnämnda som ökar.

För att ge en bild av arbetslösheten bland de privatanställda tjänstemännen kan vi titta på utvecklingen bland medlemmarna i Unionens a-kassa. Generellt sett är arbetslöshetstalen i Unionens a-kassa lägre än för hela arbetsmarknaden och lägre än i arbetarfackens a-kassor, men högre än i akademikernas. Utvecklingen av arbetslösheten under krisen har varit relativt likartad den för hela arbetsmarknaden, med en kraftig uppgång i krisens inledning och en tillbakagång sedan sommaren 2020.

Diagram 18 Konjunkturrapport 2021 För Unionens a-kassas del förklaras en del av den stora ökningen under våren 2020 med att både antalet medlemmar och antalet arbetslösa ökade kraftigt i krisens inledning. Dels som en konsekvens av att många upplevde en ökad risk för arbetslöshet, dels av att villkoren för a-kassan gjordes mer generösa – både med ett höjt tak och en kortare intjänandetid för att kvalificera sig för ersättning. Mellan februari och juni 2020 ökade antalet medlemmar i Unionens a-kassa med 65 000 personer och arbetslösheten steg från 4,7 till 7,1 procent. I september 2021 hade den sjunkit till 5,1 procent och trenden är snabbt nedåtgående. Vår bedömning är att arbetslösheten i Unionens a-kassa kommer att fortsätta att minska framöver.

Låga varseltal det senaste året

Antalet varsel sköt i höjden under förra våren. Det var främst under mars och april som varslen med kraft toppade, men även i maj och juni varslades klart fler än normalt. Under andra halvåret 2020 och hittills under 2021 har antalet varsel varit klart lägre. I juli 2021 varslades 1 200 personer om uppsägning , det var det lägsta månadstalet under hela 2000-talet. Även under perioden augusti-oktober har varseltalen fortsatt vara låga.

Av de varsel som lagts under 2020 och 2021 har cirka 40 procent berört tjänstemän och 60 procent arbetare. Under 2021 har antalet varsel som sagt varit väldigt lågt. Det gäller framförallt för tjänstemän vars andel varit knappt 30 procent. Mellan januari och oktober varslades i genomsnitt drygt 700 tjänstemän och drygt 1 700 arbetare per månad.

Diagram 19 Konjunkturrapport 2021

Arbetsgivarna anställer – bristtalen ökar

Ökningen av sysselsättningen och nedgången av arbetslösheten kommer av allt att döma att fortsätta även framöver. Efterfrågan på arbetskraft är hög och allt fler arbetsgivare ser ett behov att anställa. I Branschbarometern har klubbarna en mer positiv syn på utvecklingen av antalet anställda i företagen än de haft under de senaste tio åren. Branschbarometern vänder sig främst till större företag inom det privata näringslivet. Då en betydande del av sysselsättningsökningen vanligtvis sker i mindre företag och i offentlig sektor fångas inte all utveckling på arbetsmarknaden upp av undersökningen. Att sysselsättningsförväntningarna är så starka även i Branschbarometern är därför ett tydligt tecken på den starka utvecklingen på arbetsmarknaden just nu.

I Konjunkturinstitutets mätningar började företagens anställningsplaner att stiga under hösten 2020 och sedan januari 2021 har nettotalet varit över noll, vilket innebär att det under hela den perioden varit fler företag som angett att de kommer öka än som angett att de kommer minska antalet anställda framöver. I oktober var nettotalet för hela näringslivet på den högsta nivån sedan mätningarna började för snart 20 år sedan. Det stärker bilden som klubbarna ger av att arbetsgivarna kommer fortsätta den storskaliga anställningsoffensiven de kommande månaderna.

Diagram 20 Konjunkturrapport 2021 Inom aggregatet privata tjänstenäringar har det rymts stora skillnader mellan delbranscher under krisen, där anställningsplanerna varit mest positiva inom olika konsult och personaluthyrningsverksamheter och mest dämpade hos researrangörer och inom hotell och restaurang. Under året har dock anställningsplanerna ökat även i de av krisen mest drabbade branscherna. I oktober, när merparten av de sista restriktionerna släppts, fick också anställningsplanerna en extra skjuts inom såväl handeln som hotell och restaurang och researrangörer. Det här gör att efterfrågan på anställda ser ut att vara bred framöver, från många olika branscher samtidigt. Det handlar dels om de kunskapsintensiva tjänstebranscherna, som vuxit i anställda genom hela krisen och som ser ut att fortsätta sin tillväxtresa, dels om tillverkningsindustrin. Men också om branscher som inte ännu återhämtat sig sysselsättningsmässigt från krisen, men som nu vädrar morgonluft och kan anställa igen. Bredden är viktig inte minst för möjligheterna för olika typer av arbetskraft att få jobb eller kunna byta jobb.

Diagram 21 Konjunkturrapport 2021 I takt med att efterfrågan på arbetskraft har ökat har också svårigheterna med att hitta önskad kompetens tilltagit. I Konjunkturinstitutets mätningar steg andelen företag som anger att de har brist på arbetskraft snabbt under högkonjunkturåren mellan 2014 och 2018. Under 2019 mattades bristtalen av för att sedan dyka snabbt under våren 2020. Sedan sommaren 2020 har bristtalen ökat, med särskild kraft under det senaste halvåret. Tredje kvartalet 2020 var det 12 procent av företagen i näringslivet som angav att de hade brist på arbetskraft. Det tredje kvartalet 2021 hade den andelen stigit till 38 procent. Särskilt höga var bristtalen inom industrin med 56 procent. En uppdelning på olika yrkesgrupper visar att bristen inom industrin är särskilt stor, och har ökat mest, gällande tekniska tjänstemän men även bristen på yrkesarbetare och annan personal har ökat på sistone.

Diagram 22 Konjunkturrapport 2021 Även i Branschbarometern syns en liknande utveckling. Andelen klubbar som anger att arbetskraftsbrist är ett av de främsta hindren för den svenska verksamheten att expandera i nuläget har stigit från 11 procent i våras till 27 procent i höstens undersökning.

Arbetsmarknaden fortsatt het framöver

Som redovisningen i detta avsnitt visat pekar mer eller mindre alla signaler på att utvecklingen på arbetsmarknaden går åt rätt håll just nu. I stort sett hela den negativa kriseffekt som drabbade arbetslöshet och sysselsättning är redan återhämtad. Det är ännu ett tecken på att den svenska ekonomin har klarat sig väl genom krisen. En starkt bidragande orsak till att krisens effekter på arbetsmarknaden ser ut att bli kortvariga är systemet med korttidsarbete. Det gjorde dels att många uppsägningar kunde undvikas i krisens inledning, dels att företagen hade möjlighet att snabbt växla upp produktionstakten när efterfrågan återkom. Även övriga krisåtgärder, såsom omsättningsstödet, har hjälpt till att undvika att verksamheter slagits ut permanent, vilket gör att krisens negativa effekter på arbetsmarknaden inte behöver bli bestående.

När de ekonomiska stödpaketen nu fasas ut i takt med att restriktionerna släpps kommer konkurserna sannolikt att öka igen bland företag som hade varit på fallrepet även utan krisen, men som kunnat hållas vid liv av stödpaketen. Effekten av detta på sysselsättningen bedöms ändå bli begränsad. Det starka konjunkturläget gör också att det finns goda förutsättningar för nya företag att starta och växa, inte minst i de tidigare krisbranscherna.

Trots den snabba förbättringen som redan skett fortsätter anställningsplanerna att öka. I både Unionens Branschbarometer och i Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer är företagens anställningsplaner på de högsta nivåerna i mätningarnas historia och indikerar därmed att sysselsättningen kan få ytterligare ökad fart framöver. Många krafter sammanfaller just nu för en sådan utveckling. Restriktionerna har slopats, industrin går fortsatt starkt trots bristen på komponenter och problemen med leveranser, Sverige har en stor kunskapsintensiv tjänstesektor som fortsätter att ånga på och som får draghjälp av industrin. En del företag, särskilt inom tidigare krisbranscher, har sannolikt hållit tillbaka med att rekrytera tills de känt sig mer säkra om utvecklingen framåt och kan nu trycka på gasen igen. Totalt sett ger det förutsättningar för något av en ketchupeffekt.

Efterfrågan på arbetskraft kommer alltså att vara hög framöver. Frågan är dock i vilken mån den efterfrågan kommer att kunna tillgodoses. För vissa typer av jobb, som blivit tillfälligt färre under krisen och som nu återigen blir fler, bör förutsättningarna vara goda. Vi har i avsnittet visat på den utvecklingen för en del arbetaryrken. Det har också varit en ovanligt stor ökning av antalet arbetslösa i tjänstetunga storstadsregioner under krisen, inte minst i Stockholm. När restriktionerna nu är släppta och efterfrågan ökar i de tjänstebranscher som tidigare haft det tufft, kommer många av de arbetslösa personerna ha goda möjligheter att återigen få jobb.

För andra typer av jobb, till exempel inom it-utveckling och många ingenjörsyrken, där efterfrågan var stor redan innan och där antalet anställda fortsatt att öka genom krisen kommer efterfrågan även framöver vara större än utbudet på tillgänglig arbetskraft. Frågan blir då hur företagen löser denna brist och vad det får för konsekvenser för sysselsättningstillväxten. Ett sätt att tillgodose kompetensbehovet är att anlita konsulter istället för att anställa personal. Det fungerar i viss utsträckning men till slut blir det brist även på konsulter. Ett annat sätt är att försöka rekrytera personal utomlands istället för i Sverige och sysselsättningstillväxten hamnar då istället där. En annan konsekvens som bristen för med sig är att rekryteringar tar längre tid än vanligt, antingen för att kompetensen hos de sökande inte tillgodoser behovet eller för att attraktiv personal hoppar av under rekryteringen då de är med i flera processer samtidigt. Alla dessa faktorer verkar hämmande på sysselsättningstillväxten och gör att antalet sysselsatta inte kan öka med den fulla potential som finns sett till efterfrågan.

En sak som kan verka i motsatt riktning är den ökade förekomsten av distansarbete under och efter pandemin. 34 procent av de svarande klubbarna i Branschbarometern anger att det blivit eller väntas bli lättare att attrahera arbetskraft med möjligheten till distansarbete. 12 procent har också svarat att det ökade distansarbetet har lett till att företaget kunnat behålla anställda som annars troligen hade lämnat företaget, vilket kan ställas mot att 3 procent svarat att de ökade möjligheterna till distansarbete (hos andra arbetsgivare) istället har lett till att anställda har lämnat. Resultaten antyder alltså att det ökade nyttjandet av distansarbete får positiva effekter på den geografiska rörligheten på arbetsmarknaden. Det innebär att de funktionella arbetsmarknadsregionerna expanderar vilket i förlängningen kan föra med sig att mängden vakanser sjunker, sysselsättningen ökar och arbetslösheten sjunker. Vår bedömning är att detta kommer få viss positiv effekt framöver på möjligheten för arbetsgivare att hitta rätt kompetens, men att bristsituationen särskilt när det gäller vissa yrkesgrupper kommer fortsätta att vara problematisk.

Totalt sett bedömer vi att sysselsättningen kommer fortsätta öka under hela prognosperioden. Det genomsnittliga antalet sysselsatta kommer under 2021 vara cirka 65 000 fler än under 2020 och under 2022 cirka 110 000 personer fler än under 2021. Arbetslösheten enligt Arbetsförmedlingens mått sjunker från 8,8 procent i början av 2021 till 7,1 procent i slutet av året. Genomsnittet för 2021 blir 7,9 procent. Under 2022 fortsätter arbetslösheten att sjunka och kommer i slutet av året att vara lägre än den var som lägst vid slutet av den senaste högkonjunkturen 2018–19. I genomsnitt blir arbetslösheten 6,8 procent 2022.

Den starka utvecklingen på arbetsmarknaden har också gjort att långtidsarbetslösheten har börjat sjunka tillbaka. I rapportens fördjupning om långtidsarbetslöshet nedan bedömer vi att den utvecklingen kommer att fortsätta framöver, och att långtidsarbetslösheten därmed inte biter sig fast på högre nivåer på samma sätt som vid tidigare kriser. Samtidigt är utvecklingen att en allt större grupp av de arbetslösa har en arbetslöshetstid på mer än 24 månader, och det finns ofta även andra förhållanden utöver en lång tid utan jobb – som i sig bidrar till minskad attraktivitet på arbetsmarknaden – som försvårar för personer i denna grupp att ta sig in på arbetsmarknaden.  Så småningom kommer även den gruppen att börja minska men det sker senare och i en långsammare takt än för övriga grupper.

Tabell 4 Konjunkturrapport 2021 Unionens konjunkturrapport hösten 2021 - innehåll

Unionen om konjunkturen november 2021
Ljusa utsikter trots grus i maskineriet
Unionens Branschbarometer
Arbetsmarknad
Fördjupning 1: Långtidsarbetslöshet
Fördjupning 2: Vilka är de lediga jobben och var finns de?
Prognossammanställning