Unionen kommenterar

EU-kommissionen har hörsammat Europaparlamentets och fackens krav på att stärka arbetstagarrepresentanters inflytande i multinationella företag. Det är riktigt bra!

Unionen uppmanar Europaparlamentet att rösta till stöd för bättre fungerande Europeiska företagsråd (EWC). Med det skickas en tydlig signal till EU-kommissionen att agera i frågan.

Att kompetensutveckla sig är viktigt och det är fler och fler som tar egna initiativ till det. Omställningsstudiestödet är till för att ge den enskilde större frihet att själv välja och forma sitt framtida arbetsliv. Men arbetsgivaren har fortsatt ett ansvar för att kompetensutveckla sina medarbetare.

Unionens chefsekonom delar inte bilden av att det pågår en varselvåg.

Ett nytt år ligger framför oss. Ett bättre arbetsliv och en bättre arbetsmarknad för privatanställda tjänstemän är Unionens mål. Men vad hoppas vi mest på att åstadkomma under det kommande året, och vad kräver vi att politiken och arbetsgivarna gör för att Unionen ska kunna uppfylla målet till medlemmarna under 2023?  

Svenska techbolag är ledande inom ny teknologi. Nu är det dags att komma i kapp när det gäller synen på den svenska arbetsmarknadsmodellen och teckna kollektivavtal! 

Civilsamhället, fackföreningsrörelsen, näringslivet och det offentliga Sverige har ett bra samarbete och tydliga roller i totalförsvaret. Nu gäller det att vi tillsammans tar de nödvändiga steg som behövs för att skapa trygghet i en osäker tid.

Svensk ekonomi har utvecklats imponerande bra i år med en stark utveckling av arbetsmarknaden. Unionens bedömning är att BNP växer med 3 procent i år, men nästa år dämpas ekonomin och tillväxten blir negativ. Läs vad Unionens tf chefsekonom Tobias Brännemo skriver.

Uppväxlad löneökningstakt, avsättningar till flexpension och en särskild satsning på höjning av avtalens lägstalöner.

Den gröna industriomställningen i norr kräver en långsiktig strategi för sin kompetensförsörjning, ett utbildningssystem som svarar upp mot arbetsmarknadens behov och politiska beslut som underlättar för efterfrågad kompetens att komma till Sverige.

En ny regering måste arbeta skyndsamt för att skydda och skapa viktiga förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad.

Hur kommer företagen klara vinterns höga elpriser? Kan hjulen fortsätta snurra de närmsta månaderna eller måste verksamhet stängas ner och personal sägas upp? Det är frågor som nu ställs ute på många företag.

Det är alldeles för många arbetstagare i Europa som har för dåliga villkor, men en EU-lag som reglerar minimilönerna är helt fel väg att gå.

God löneutveckling, bättre förutsättningar för återhämtning och balans, överenskommelser om distansarbete samt utbyggnad av flexpension.

Tjänstepensionen har blivit en allt viktigare del av den framtida pensionen. En trygg och effektiv tjänstepension, med hög kvalitet och låga avgifter det är en styrka för Sverige. 

De stigande priserna på mat och el är just nu samtalsämnet runt många fika- och middagsbord. Riksbanken behöver agera tydligt för att få ner inflationen.

Utbildningsutbudet för yrkesverksamma var i fokus för Unionens seminarium under Frihamnsdagarna i Göteborg.

Med en åldrande och allt friskare befolkning har åldersdiskriminering och ålderism snabbt vuxit till en av vår tids viktigaste samhällsfrågor att hantera. 

Därför jobbar Unionen för en trygg och inkluderande arbetsplats oberoende av sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck.

Trots alla dystra rubriker och utmaningar så har svenska företag gått bra under lång tid och står starka.

Unionens förbundsordförande skriver i SvD Debatt om att kollektivavtal ger individen en reell möjlighet att kunna påverka sina arbetsvillkor.

Nästa vår ska fack och arbetsgivare komma överens om löner för nästa avtalsperiod. Många menar nu att den senaste tidens snabba prisökningar, inflationen, borde vara utgångspunkten för de krav facken ska ställa på lönenivåerna i nästa års avtalsförhandlingar. Andra, arbetsgivarna, menar att inflationen inte alls får påverka löneavtalen utan att det bara är företagens konkurrenskraft vi ska utgå ifrån. Vad tycker Unionen om det?

Första halvåret 2022 har varit en turbulent tid, med krig i Europa, allt högre inflation och stigande räntor. Men företagen och arbetsmarknaden har i mångt och mycket trotsat denna turbulens och gått oväntat bra.

Idag, den 22 juni 2022, är en historisk dag. Äntligen är trygghetsöverenskommelsen i hamn genom att parterna har undertecknat det så kallade huvudavtalet.

Löneskillnaderna mellan kvinnor och män ökar enligt Medlingsinstitutet. Det är helt oacceptabelt. Nu är det dags att göra lagen semidispositiv.

Anställda på techbolag har börjat höja rösterna för att också få omfattas av kollektivavtalets trygghet och fördelar. Nu måste ni lyssna på era medarbetare. Martin Linder i DI Debatt 10 juni 2022.

Klimatfrågan tar större plats i debatten igen efter en tid av lägre närvaro under pandemin. Delvis handlar det om att Stockholm nu står värd för FN:s klimatmöte, men också för att frågan fortsatt är en av vår tids allvarligaste och mest angelägna samhällsfrågor.

Förslaget om lönetransparens – vad innebär det? Så här tycker Unionen.

Unionen har uppvaktat regeringen med krav på att ersättningen till den som kör egen bil i tjänsten måste höjas. Den ligger idag på 18,5 kr/mil och har inte höjts sedan 2007.

Vi lever i exceptionella tider. Först hade vi en omfattande pandemi, nu ser vi ett krig på vår egen bakgård i Europa. Det har lett till prisökningar. Hur ser Unionen på det här?

I regeringens vårändringsbudget finns förslag om att införa ett garantitillägg i bostadstillägget. Syftet är att förbättra ekonomin för de med lägst pension. Tanken är vällovlig, men tyvärr feltänkt. Garantitillägget är inte rätt sätt att lösa det allmänna pensionssystemets brister och skavanker.

Att den vårändringsbudget som regeringen presenterat 19 april präglas av åtgärder för att möta kriget och krisen är naturligt. En fråga som dock hamnat i skymundan, men som är värd att belysa, rör livslångt lärande och utbildning för yrkesverksamma.

Hur påverkar egentligen kriget i Ukraina svenska jobb och företag? Framförallt skaffar företagen nya leverantörer och höjer priser. Men företagen behåller samtidigt sin personal och håller fast vid tidigare anställningsplaner.

Enligt Unionens nya undersökning Arbetsmiljöbarometern tycker inte ens hälften av arbetsmiljöombuden att chefens kunskap om risker i den psykosociala arbetsmiljön är bra eller mycket bra. Var fjärde säger till och med att chefens kunskap är dålig eller mycket dålig. Det är dags att arbetsgivarna tar problemen med stress och press på allvar.

Omställnings- och kompetensstöden i trygghetsöverenskommelsen gör att anställda kan utbilda sig under hela arbetslivet. Men för att reformerna ska bli framgångsrika måste vi utveckla utbildningssystemet.

För att vi ska bibehålla svensk trygghet och välfärd behöver fler då också få rätt förutsättningar för att kunna jobba längre.

Regeringen fattade häromdagen beslut om propositionen om Flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden som nu ska läggas på riksdagens bord. Det är helt enligt plan, men ändå ett stort steg att det händer.

Men milersättningen måste höjas rejält, i ett första steg så att den motsvarar kostnadsökningarna sedan den senaste höjningen, och i ett andra steg; indexera milersättningen.

Hushållens ekonomi påverkas främst genom två kanaler. Det handlar dels om vad som händer med svenska jobb, dels hur kriget påverkar hushållens kostnader.

FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter kom 2011. Nu, elva år senare, föreslås ett EU-direktiv för att säkra företagens respekt för mänskliga rättigheter och ta oss närmare visionen om ett socialt hållbart Europa.

De flesta privatanställda tjänstemän, där Unionen har sina medlemmar, har inte någon gång varit sjukskrivna mer än 14 dagar under 2012 – 2018, det visar en ny studie gjord av Karolinska Institutet. Men hade man en psykisk diagnos var risken större att man var sjukskriven länge. Antalet sjukskrivningsdagar ökar dessutom för personer med psykiska diagnoser - allra mest för kvinnor.

Flera medier har i veckan uppmärksammat att Belgien och fler europeiska länder nu enligt lag förbjuder chefer att ringa och mejla sina anställda på kvällar och helger. Unionen tycker att intentionen är bra, men att lagstiftningen är fel väg att gå. Istället tycker vi att frågan om tillgänglighet efter arbetstid ska hanteras nära verksamheten och nära medarbetarna. En lag riskerar att bli trubbig och slå fel. 

Regeringen lägger fram förslag för att förbättra möjligheten till validering till Komvux, det är mycket bra, och Unionen ser fram emot fler initiativ från regeringen framförallt vad gäller validering till högskolan.

Den 13 januari inleds informella förhandlingar mellan EU-kommissionen, EU-parlamentet och EU:s ministerråd i syfte att försöka enas om utformningen av ett nytt EU-direktiv om minimilöner. Unionens bestämda uppfattning är att lagstiftare, oavsett om det är riksdagen eller Europaparlamentet och Ministerrådet, inte ska lägga sig i lönebildningen. Det är en fråga för medlemsstaterna, och i Sverige för arbetsmarknadens parter.

Företagares trygghet på svensk arbetsmarknad skiljer sig idag markant från den trygghet som gäller för alla andra som jobbar. Unionen har återkommande påtalat orimligheten i ett bristande ekonomiskt skydd och oklara förutsättningar för Unionens egenföretagarmedlemmar. Äntligen finns förutsättningar för en förbättring!

15 december fattade riksdagen en rad viktiga beslut om sjukförsäkringen kring förändringar som Unionen har velat se länge. De nya reglerna träder ikraft under nästa år och det är goda nyheter som innebär att Unionens medlemmar kan se fram emot ett lite tryggare 2022. 

Arbetsförmedlingens färska siffror visar att allt fler rekryteringar misslyckas. Samtidigt används inte lönen som verktyg för att locka rätt kompetens. Nu måste företagen sätta sig själva i förarsätet för att kunna fylla sina kompetensbehov.

EU-kommissionen la på torsdagen ett lagförslag som syftar till att förbättra arbetsvillkoren för de som tar uppdrag via plattformsföretag, och ge dem arbetsrättigheter och sociala förmåner som de har rätt till. Men det är inte lagstiftningen som skapar problem i plattformsekonomin.

I oktober uppmättes inflationen till 3 procent. Det är högre än på länge och högre än Riksbankens mål på 2 procent. Nu väntar några månader då vi bedömer att den svenska inflationen kommer ligga över inflationsmålet. Men vi tror att inflationstakten kommer gå ner igen under nästa år. Det är en syn som också delas av Riksbanken.

Bristsituationen på arbetsmarknaden är nu värre än före krisen. Problemen är fortsatt störst i it- och telekombranschen samt i andra kunskapsintensiva delar av tjänstesektorn.

11 november kom beskedet att LO:s inriktning är att ansluta sig till trygghetsöverenskommelsen. Ett besked Unionen välkomnar!