Unionen tycker

Det får vi inte genom en återgång till ett regelverk som inte fungerade

Det är helt nödvändigt att reformera högskolans resurstilldelningssystem för att öka de ekonomiska möjligheterna och incitament för att erbjuda yrkesverksamma ett relevant utbildningsutbud.

Regeringen presenterar förslag och satsningar om ca 17 miljarder i vårändringsbudget för 2024. Här är Unionens kommentar om det.

När Moderaterna samlas till Sverigemötet i Stockholm har Unionen några medskick.

Det är en vinst för individen, arbetsgivaren och samhället, särskilt i en tid av kompetensbrist och matchningsproblematik.

15 mars när EU:s medlemsländer samlas har Finland och Sverige en möjlighet att tydligt ta ställning för mänskliga rättigheter och en hållbar värld.

Bra med beslutade regelförenklingar för omställningsstudiestödet – men avgörande att även förenklad lagstiftning snabbt kommer på plats.

Sverige är i stort behov av investeringar men det finanspolitiska ramverket sätter käppar i hjulet. För att framtidens jobb ska hamna här och för att nå våra klimatmål måste reglerna förändras. Här är våra förslag till förändringar. 

Unionen är positiva till beskeden från Pensionsgruppen och vi tycker att det är ett tydligt steg i rätt riktning för att säkra långsiktigt hållbara pensioner.

Unionen har nästan 13 000 egenföretagare som medlemmar. Vi i Unionen uppmanar regeringen att vid ministermötet den 7 mars agera för att 30 dagars betalningstid för egenföretagare blir verklighet.

Kunskap om vad som gäller på jobbet och på arbetsmarknaden är fundamental för att verka i samhället. Regeringen och SD måste backa från beslutet att ta bort arbetsmarknadskunskap ur den samhällskunskap som alla läser på gymnasiet.

14 februari lägger regeringen lägger fram förslag om att arbetslöshetsförsäkringen ska reformeras.

Unionen välkomnar att EU-kommissionen äntligen presenterat förslag om bättre regler för Europeiska företagsråd.

I och med digitaliseringen har arbetsgivare fått möjlighet att i detalj studera vad löntagare har för sig. Vi kan inte tillåta att frågan förblir oreglerad.

I år har 62 personer gått till jobbet, men inte kommit hem på grund av olyckor. Därutöver har cirka 800 dött av jobbrelaterad stress. Alla som flaggar för problem på arbetsplatsen måste få gehör.

Unionen, LO och Svenskt Näringsliv, har enats om en ny anställningsform – etableringsjobb – för att ge fler en chans till jobb.

Unionen välkomnar att EU har nått en överenskommelse om artificiell intelligens.

En kollektivavtalad a-kassa som parterna delvis bär ansvaret för kan ge en bättre försäkring för fler.

Det höjda försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare som politikerna har beslutat om är ett ingrepp som riskerar både välfärden och företagens konkurrenskraft, menar Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

Grattis till dig som omfattas av tjänstepension, nu blir det äntligen enklare att pausa uttaget!

Det är dags för tech-branschen att ta ansvar som seriösa arbetsgivare och stå upp för den svenska modellen.

Vid Unionens kongress antogs en ny plattform för arbetsmiljö. En nyckelfaktor för bra arbetsmiljö är det förebyggande arbetet. En annan är arbetsmiljöombudens viktiga roll som arbetstagarnas företrädare.

I oktober valdes Peter Hellberg till förbundsordförande för Unionen. Här är hans kommentar till det.

Vi ser positiva förslag på utbildningsområdet samt höjda ambitioner för klimatomställningen. Men det finns också dåliga förslag kring arbetslöshetsförsäkringen.

Här är Unionens kommentar till regeringens budgetproposition 9 september 2023.

Regeringen kommer nästa år att lägga fram en proposition baserat på en flera år gammal utredning om att inkomsten ska ligga till grund för vilken a-kasseersättning du får, inte som idag, hur länge och mycket du har arbetat.

I arbetsskadeutredningens slutbetänkande finns flera förslag som Unionen ser positivt på och som, om de blir verklighet, kommer att öka den ekonomiska tryggheten för Unionens medlemmar om de drabbas av arbetsskador.

EU-kommissionen har föreslagit att en övre gräns införs på 30 dagar för betalningar.

EU-kommissionen har efter ett första avslutat samråd med arbetsmarknadens parter dragit slutsatsen att det finns utrymme för ytterligare EU-åtgärder för att förbättra europeiska företagsråd. En viktig slutsats tycker vi!

Nu öppnas en dörr för personer som idag står långt ifrån den viktiga känslan av att ha en egen försörjning och ett arbete att gå till.

Etableringsjobb handlar inte om bidragsreformer utan om att erbjuda arbetslösa en riktig anställning med utbildning, om det behövs, som ska leda till fast jobb.

Just nu tävlar regeringen och oppositionen om skattesänkningar – åtgärder som inte kommer att fungera. 

Att en grupp, baserat på födelseår, får betala mer i skatt än andra pensionärer är helt enkelt inte rimligt. Självklart förutsätter Unionen att detta rättas till och att ett besked kommer senast i samband med höstbudgeten.

Unionen vill se att regeringen satsar mer på kompetens och att etableringsjobben blir verklighet!  

Sverige behöver arbetskraft från tredje land. Arbetskraftsinvandring kan bidra till utveckling för individer, företag och det svenska samhället. Utan tillskott av arbetskraft från tredje land klarar vi inte klara att hitta den arbetskraft som behövs på många delar av arbetsmarknaden.  

22 juni överlämnades utredningen om framtidens yrkeshögskola till regeringen. Det är en efterlängtad och viktig utredning och förslagen pekar i rätt riktning.

För Unionens medlemmar innebär en sådan reform dels en förenkling, dels ökad trygghet. Allra tydligast blir det för egenföretagare och kombinatörer som ofta har svårt att bevisa vilka inkomster de kommer att ha framgent. Det är förstås efterlängtat och väldigt bra att det nu äntligen kommer ett sådant förslag.

Det mesta av inflationsuppgången ligger nu bakom oss. Riksbanken behöver inte vara så orolig och därmed ta i mer än nödvändigt.  

Med anledning av det svenska EU-ordförandeskapet organiseras seminariet ”Democracy, fundamental rights and the Swedish model” av EESK:s arbetstagargrupp.

Unionens chefsekonom Tobias Brännemo har en delvis ljusare bild på ekonomin än många andra ekonomiska bedömare. Här resonerar han om han varför.

Utan rätt möjlighet till vidareutbildning för den som jobbar, riskeras såväl företagens konkurrenskraft som den enskildes trygghet och utveckling i arbetslivet. Och det är bråttom!

Sveriges ekonomi har klarat sig bra men påfrestningar för företag och löntagare är många. Unionen om vårändringsbudgeten.

EU-kommissionen har hörsammat Europaparlamentets och fackens krav på att stärka arbetstagarrepresentanters inflytande i multinationella företag. Det är riktigt bra!

Unionen uppmanar Europaparlamentet att rösta till stöd för bättre fungerande Europeiska företagsråd (EWC). Med det skickas en tydlig signal till EU-kommissionen att agera i frågan.

Att kompetensutveckla sig är viktigt och det är fler och fler som tar egna initiativ till det. Omställningsstudiestödet är till för att ge den enskilde större frihet att själv välja och forma sitt framtida arbetsliv. Men arbetsgivaren har fortsatt ett ansvar för att kompetensutveckla sina medarbetare.

Unionens chefsekonom delar inte bilden av att det pågår en varselvåg.

Ett nytt år ligger framför oss. Ett bättre arbetsliv och en bättre arbetsmarknad för privatanställda tjänstemän är Unionens mål. Men vad hoppas vi mest på att åstadkomma under det kommande året, och vad kräver vi att politiken och arbetsgivarna gör för att Unionen ska kunna uppfylla målet till medlemmarna under 2023?  

Svenska techbolag är ledande inom ny teknologi. Nu är det dags att komma i kapp när det gäller synen på den svenska arbetsmarknadsmodellen och teckna kollektivavtal! 

Civilsamhället, fackföreningsrörelsen, näringslivet och det offentliga Sverige har ett bra samarbete och tydliga roller i totalförsvaret. Nu gäller det att vi tillsammans tar de nödvändiga steg som behövs för att skapa trygghet i en osäker tid.

Svensk ekonomi har utvecklats imponerande bra i år med en stark utveckling av arbetsmarknaden. Unionens bedömning är att BNP växer med 3 procent i år, men nästa år dämpas ekonomin och tillväxten blir negativ. Läs vad Unionens tf chefsekonom Tobias Brännemo skriver.

Uppväxlad löneökningstakt, avsättningar till flexpension och en särskild satsning på höjning av avtalens lägstalöner.

Den gröna industriomställningen i norr kräver en långsiktig strategi för sin kompetensförsörjning, ett utbildningssystem som svarar upp mot arbetsmarknadens behov och politiska beslut som underlättar för efterfrågad kompetens att komma till Sverige.

En ny regering måste arbeta skyndsamt för att skydda och skapa viktiga förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad.

Hur kommer företagen klara vinterns höga elpriser? Kan hjulen fortsätta snurra de närmsta månaderna eller måste verksamhet stängas ner och personal sägas upp? Det är frågor som nu ställs ute på många företag.

Det är alldeles för många arbetstagare i Europa som har för dåliga villkor, men en EU-lag som reglerar minimilönerna är helt fel väg att gå.

God löneutveckling, bättre förutsättningar för återhämtning och balans, överenskommelser om distansarbete samt utbyggnad av flexpension.

Tjänstepensionen har blivit en allt viktigare del av den framtida pensionen. En trygg och effektiv tjänstepension, med hög kvalitet och låga avgifter det är en styrka för Sverige. 

De stigande priserna på mat och el är just nu samtalsämnet runt många fika- och middagsbord. Riksbanken behöver agera tydligt för att få ner inflationen.

Med en åldrande och allt friskare befolkning har åldersdiskriminering och ålderism snabbt vuxit till en av vår tids viktigaste samhällsfrågor att hantera. 

Trots alla dystra rubriker och utmaningar så har svenska företag gått bra under lång tid och står starka.

Unionens förbundsordförande skriver i SvD Debatt om att kollektivavtal ger individen en reell möjlighet att kunna påverka sina arbetsvillkor.

Nästa vår ska fack och arbetsgivare komma överens om löner för nästa avtalsperiod. Många menar nu att den senaste tidens snabba prisökningar, inflationen, borde vara utgångspunkten för de krav facken ska ställa på lönenivåerna i nästa års avtalsförhandlingar. Andra, arbetsgivarna, menar att inflationen inte alls får påverka löneavtalen utan att det bara är företagens konkurrenskraft vi ska utgå ifrån. Vad tycker Unionen om det?

Första halvåret 2022 har varit en turbulent tid, med krig i Europa, allt högre inflation och stigande räntor. Men företagen och arbetsmarknaden har i mångt och mycket trotsat denna turbulens och gått oväntat bra.

Idag, den 22 juni 2022, är en historisk dag. Äntligen är trygghetsöverenskommelsen i hamn genom att parterna har undertecknat det så kallade huvudavtalet.

Löneskillnaderna mellan kvinnor och män ökar enligt Medlingsinstitutet. Det är helt oacceptabelt. Nu är det dags att göra lagen semidispositiv.

Anställda på techbolag har börjat höja rösterna för att också få omfattas av kollektivavtalets trygghet och fördelar. Nu måste ni lyssna på era medarbetare. Martin Linder i DI Debatt 10 juni 2022.

Klimatfrågan tar större plats i debatten igen efter en tid av lägre närvaro under pandemin. Delvis handlar det om att Stockholm nu står värd för FN:s klimatmöte, men också för att frågan fortsatt är en av vår tids allvarligaste och mest angelägna samhällsfrågor.

Förslaget om lönetransparens – vad innebär det? Så här tycker Unionen.

Unionen har uppvaktat regeringen med krav på att ersättningen till den som kör egen bil i tjänsten måste höjas. Den ligger idag på 18,5 kr/mil och har inte höjts sedan 2007.

Vi lever i exceptionella tider. Först hade vi en omfattande pandemi, nu ser vi ett krig på vår egen bakgård i Europa. Det har lett till prisökningar. Hur ser Unionen på det här?

I regeringens vårändringsbudget finns förslag om att införa ett garantitillägg i bostadstillägget. Syftet är att förbättra ekonomin för de med lägst pension. Tanken är vällovlig, men tyvärr feltänkt. Garantitillägget är inte rätt sätt att lösa det allmänna pensionssystemets brister och skavanker.

Att den vårändringsbudget som regeringen presenterat 19 april präglas av åtgärder för att möta kriget och krisen är naturligt. En fråga som dock hamnat i skymundan, men som är värd att belysa, rör livslångt lärande och utbildning för yrkesverksamma.

Hur påverkar egentligen kriget i Ukraina svenska jobb och företag? Framförallt skaffar företagen nya leverantörer och höjer priser. Men företagen behåller samtidigt sin personal och håller fast vid tidigare anställningsplaner.

Enligt Unionens nya undersökning Arbetsmiljöbarometern tycker inte ens hälften av arbetsmiljöombuden att chefens kunskap om risker i den psykosociala arbetsmiljön är bra eller mycket bra. Var fjärde säger till och med att chefens kunskap är dålig eller mycket dålig. Det är dags att arbetsgivarna tar problemen med stress och press på allvar.

Omställnings- och kompetensstöden i trygghetsöverenskommelsen gör att anställda kan utbilda sig under hela arbetslivet. Men för att reformerna ska bli framgångsrika måste vi utveckla utbildningssystemet.

För att vi ska bibehålla svensk trygghet och välfärd behöver fler då också få rätt förutsättningar för att kunna jobba längre.

Regeringen fattade häromdagen beslut om propositionen om Flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden som nu ska läggas på riksdagens bord. Det är helt enligt plan, men ändå ett stort steg att det händer.

Men milersättningen måste höjas rejält, i ett första steg så att den motsvarar kostnadsökningarna sedan den senaste höjningen, och i ett andra steg; indexera milersättningen.

Hushållens ekonomi påverkas främst genom två kanaler. Det handlar dels om vad som händer med svenska jobb, dels hur kriget påverkar hushållens kostnader.

FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter kom 2011. Nu, elva år senare, föreslås ett EU-direktiv för att säkra företagens respekt för mänskliga rättigheter och ta oss närmare visionen om ett socialt hållbart Europa.

De flesta privatanställda tjänstemän, där Unionen har sina medlemmar, har inte någon gång varit sjukskrivna mer än 14 dagar under 2012 – 2018, det visar en ny studie gjord av Karolinska Institutet. Men hade man en psykisk diagnos var risken större att man var sjukskriven länge. Antalet sjukskrivningsdagar ökar dessutom för personer med psykiska diagnoser - allra mest för kvinnor.

Flera medier har i veckan uppmärksammat att Belgien och fler europeiska länder nu enligt lag förbjuder chefer att ringa och mejla sina anställda på kvällar och helger. Unionen tycker att intentionen är bra, men att lagstiftningen är fel väg att gå. Istället tycker vi att frågan om tillgänglighet efter arbetstid ska hanteras nära verksamheten och nära medarbetarna. En lag riskerar att bli trubbig och slå fel. 

Regeringen lägger fram förslag för att förbättra möjligheten till validering till Komvux, det är mycket bra, och Unionen ser fram emot fler initiativ från regeringen framförallt vad gäller validering till högskolan.

Den 13 januari inleds informella förhandlingar mellan EU-kommissionen, EU-parlamentet och EU:s ministerråd i syfte att försöka enas om utformningen av ett nytt EU-direktiv om minimilöner. Unionens bestämda uppfattning är att lagstiftare, oavsett om det är riksdagen eller Europaparlamentet och Ministerrådet, inte ska lägga sig i lönebildningen. Det är en fråga för medlemsstaterna, och i Sverige för arbetsmarknadens parter.

Företagares trygghet på svensk arbetsmarknad skiljer sig idag markant från den trygghet som gäller för alla andra som jobbar. Unionen har återkommande påtalat orimligheten i ett bristande ekonomiskt skydd och oklara förutsättningar för Unionens egenföretagarmedlemmar. Äntligen finns förutsättningar för en förbättring!

15 december fattade riksdagen en rad viktiga beslut om sjukförsäkringen kring förändringar som Unionen har velat se länge. De nya reglerna träder ikraft under nästa år och det är goda nyheter som innebär att Unionens medlemmar kan se fram emot ett lite tryggare 2022. 

Arbetsförmedlingens färska siffror visar att allt fler rekryteringar misslyckas. Samtidigt används inte lönen som verktyg för att locka rätt kompetens. Nu måste företagen sätta sig själva i förarsätet för att kunna fylla sina kompetensbehov.

EU-kommissionen la på torsdagen ett lagförslag som syftar till att förbättra arbetsvillkoren för de som tar uppdrag via plattformsföretag, och ge dem arbetsrättigheter och sociala förmåner som de har rätt till. Men det är inte lagstiftningen som skapar problem i plattformsekonomin.

Bristsituationen på arbetsmarknaden är nu värre än före krisen. Problemen är fortsatt störst i it- och telekombranschen samt i andra kunskapsintensiva delar av tjänstesektorn.

Nu presenteras en statlig utredning om framtidens anställningstrygghet, som föreslår en rad förändringar om till exempel reglerna kring uppsägning. Nu höjs många röster såväl för som emot utredningen. Unionen har i många år strävat efter en vad vi kallar utvecklad anställningstrygghet.