Framtidens arbete: Corona snabbar på automatiseringen

Corona har speedat upp digitaliseringen och automatiseringen, vilket innebär att jobb förändras och försvinner. Så det är hög tid att också snabba på kompetensutvecklingen. Annars står företag där utan duktigt folk.

Detta är ett innehåll från Unionen Opinion.
Person som klickar på en dator och det visas pilar och andra symboler

Viruset covid-19 ställde allt på sin spets när det spreds över världen den här våren. På bara någon vecka tvingades företag ändra rutiner. Om fysiska möten tidigare var vanligast, så är det nya normala nu digitala mötesplatser som Skype, Zoom och Slack. I spåren av det här accelererade digitaliseringen och automatiseringen generellt – mycket på grund av det pressade ekonomiska läget – och sådant som företag tänkt implementera ”på sikt” för att effektivisera arbetet är redan igång.

– Det här ger raketbränsle till förändringarna på arbetsmarknaden, säger Katarina Lundahl, chefsekonom och tillförordnad politikchef på Unionen.

Ja, omstruktureringar görs och jobb försvinner. Det är i sig inget nytt, svensk arbetsmarknad har alltid förändrats, och vi har under flera decennier varit duktiga på att ställa om. Men det finns några saker som gör utmaningarna större den här gången.

– Tekniken är nu så pass utvecklad att omfattningen av automatiseringen blir större. Detta förstärks av coronakrisen – beteendeförändringar som vi räknat med skulle ta flera år sker nu på några månader, som att handla på nätet, vilket ger företagen skäl att automatisera snabbare. Dessutom är vi på väg in i en lågkonjunktur. I lågkonjunkturer försöker företag alltid rationalisera sin verksamhet, nu kan man göra det effektivt med ny teknik.

Framförallt är det den här gången jobb med rutinartade arbetsuppgifter som inte längre behövs i samma utsträckning, som sekreterare, ekonomiassistenter, redovisningsekonomer och företagssäljare, visar Unionens rapport, där vi har använt AI-teknik och arbetsmarknadsdata från hela världen för att göra analysen.

– Fler kvinnor än män drabbas av den snabba teknikutveckling vi ser just nu. 

Men – det här är ingen domedagsprofetia. Det öppnar även upp för många möjligheter. Istället för att ägna sig åt enformiga administrativa uppgifter kan många  tjänstemän  lägga mer tid på det kreativa, värdeskapande arbetet.
Och ny teknik skapar också nya jobb. Om fem år kommer ett av de mest efterfrågade yrkena vara mjukvaru- och systemutvecklare, enligt Unionens analys. Andra yrken där det kommer att finnas gott om jobbtillfällen är exempelvis dataanalytiker, industridesigner och specialister inom miljöskydd och miljöteknik.

– Arbetsgivare kommer inte att kunna nyrekrytera all kompetens som behövs, utan behöver bli bättre på att ta tillvara redan anställdas kompetenser, och se vilken  kompetensutveckling  de behöver komplettera med för att kunna göra framtidens jobb. Det måste inte alltid handla om treåriga högskoleutbildningar, ibland behövs bara kortare kurser för att få de pusselbitar som fattas.

Om rapporten:
Med hjälp av AI-teknik och arbetsmarknadsdata från hela världen har Unionen blickat in i framtiden för att förutspå hur olika teknikskiften påverkar arbetsmarknaden. Analysmodellen har utvecklats av företaget Faethm. Hela rapporten kan du läsa här.