Börja om från början eller säkerställa att kunskap och erfarenhet värderas och tillgodoräknas?

Hur går Sverige från ord till handling när det kommer till just validering av kompetenser som anställda har fått i sitt yrkesarbete?

Detta är ett innehåll från Unionen Opinion.

Publicerad 15 juni 2022

9 maj arrangerade Unionen och Teknikföretagen ett seminarium om validering. Seminariet ramades in av Unionens förbundsordförande Martin Linder.

- Validering kan ibland kännas som ett krångligt ord. Men i grunden, handlar det om att man ska kunna få ett kvitto, ett papper på det man kan och har lärt sig i arbetslivet. Väldigt många av Unionens medlemmar har lärt sig väldigt mycket i arbetslivet. Det kan man behöva papper på, inte minst om man ska söka ett nytt jobb.

En fråga som ställdes under seminariet handlade om att universitet och högskolor redan har ett uppdrag att arbeta med validering för behörighet och tillgodoräknande. Många är medvetna om potentialen. Ändå sker det inte i önskvärd utsträckning. Vad beror det på?  

Samuel Engblom, (S) statssekreterare hos utbildningsminister Anna Ekström deltog i panelsamtalet och svarade bland annat att.

- Jag tror att fler måste känna till möjligheten som finns att validera reell kompetens, dvs saker som man har lärt sig i jobbet. Sen behöver vi se till så att högskolorna har bättre strukturer för detta och som på olika sätt främjas inom den högre utbildningen.

- Vi har gjort stora framsteg inom yrkeshögskolan och nu måste vi gå vidare och göra samma sak inom högskolan.

Fredrik Christensen, är utbildningspolitisk talesperson för Centerpartiet deltog också i samtalet och fokuserade på behovet av ökade resurser för att öka möjligheterna till validering.

- Vi ser bland annat att det behövs resurser för att skapa ett smörjmedel för människor att kunna validera sina kunskaper och kunna ta vidare steg inte minst inom den högre utbildningen. Att man tar de förslag som valideringsdelegationen har presenterat vidare för att på det sättet skapa bättre förutsättningar för validering. Inte minst inom högre utbildning.

Erika Sundberg är operativ chef vid TRR och svarade så här på frågan om vad krävs för att fler ska kunna få sin yrkeserfarenhet validerad?  

- För att fler ska kunna validera så handlar det om att vi behöver ha ett fungerande system med lärosäten som möjliggör validering på olika nivåer. Allt ifrån behörigheter, branschvalidering och så vidare. 

Det är inte är rimligt att den som redan har gedigna kunskaper från arbetslivet ska behöva börja om från början för att plugga och stärka sin kompetens /Martin Linder

Något som också Frida Andersson, avdelningschef på Teknikföretagen underströk.  

- För det första behöver någon få ett uppdrag att samordna valideringsarbetet. Det finns mycket bra som görs idag, goda exempel. Men ingen har i uppgift att ta tillvara på alla goda exempel. Det ska vara enkelt att göra rätt.  

- För det andra, att det finns ekonomiska resurser för lärosäten att validera. Idag är det egentligen en minusaffär för dem, vilket är ett dåligt incitament för att få fler att validera sin yrkeskunskap.

Martin Linder avslutade seminariet med budskapet att det inte är rimligt att den som redan har gedigna kunskaper från arbetslivet ska behöva börja om från början för att plugga och stärka sin kompetens. Att tillgodoräkna sig tidigare utbildning och kompetenser förvärvade i arbetslivserfarenhet när man ska höja sin kompetens är smart. Det sparar både energi, tid och pengar för den som vill plugga och den arbetsgivare som släpper iväg sina anställda för utbildning.

Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv minskar utbildningskostnaderna och resurserna hamnar där de gör mest nytta. För individen skulle detta kunna medföra ökad behörighet, men även kortare utbildningstider. 

Info icon Shape info icon

TRR

TRR är en omställnings- och arbetslivsaktör som bidrar till lärande och rörlighet på svensk arbetsmarknad. Verksamheten riktar sig till företag på den privata arbetsmarknaden, fackligt förtroendevalda och företagens anställda tjänstemän . TRR är en stiftelse som drivs utan vinstintresse och bygger på ett kollektivavtal mellan parterna Svenskt Näringsliv och PTK . TRR har drivits framgångsrikt sedan 1974.