Stort reformbehov för att säkra kompetensen

Närmare hälften av landets privata tjänstemän behöver vidareutbildning som de inte räknar med att kunna få via sin arbetsgivare, visar nya siffror från Unionen. Samtidigt är varken högskolan eller studiemedelssystemet anpassat för yrkesverksamma. – Det är allvarligt. Vi står inför en stundande lågkonjunktur samtidigt som digitaliseringen ökar snabbt. Nu krävs omfattande reformer, säger Unionens ordförande Martin Linder.

2018-08-17

Digitaliseringen och automatiseringen förändrar arbetsmarknaden i grunden. Samtidigt ser vi tydliga tecken på att vi har nått toppen på den rådande högkonjunkturen. Behovet att rusta arbetskraften inför framtiden är därmed stort, något som även landets tjänstemän inser. Närmare hälften av landets privata tjänstemän behöver vidareutbildning som de inte räknar med att kunna få via sin arbetsgivare, enligt en ny undersökning som genomförts av företaget Novus på uppdrag av Unionen.

Hälften av dem behöver utbildningen inom tre år och en majoritet av de tillfrågade skulle välja högskolan som utbildningsform. Men hindren är många. Varken kursutbudet på högskolan eller studiemedelssystemet är anpassat efter de yrkesverksammas behov.

Åtta av tio tjänstemän uppger att deras levnadsstandard skulle påverkas i hög grad om de skulle studera med nuvarande studiemedel och fyra av tio skulle rent av behöva flytta, visar undersökningen.

– Det är ohållbart och visar tydligt att dagens studiemedelssystem måste reformeras, säger Unionens ordförande Martin Linder och fortsätter: – Ingen ska behöva lämna hus och hem för att kunna vidareutbilda sig. Ska vi klara skiftet på arbetsmarknaden måste möjligheterna till kompetensutveckling förbättras.

Unionen har tagit fram fyra konkreta förslag på politiska reformer för att rusta arbetskraften och därmed stärka konkurrenskraften. Det handlar bland annat om ett nytt studiemedelssystem, ett nytt uppdrag till högskolan att möta yrkesverksammas behov samt förbättrade möjligheter till validering av reell kompetens.

– Vi står inför en stundande lågkonjunktur samtidigt som digitaliseringen accelererar. Unionen är Sveriges största fackförbund och vi kommer att ta vårt ansvar för att möta utvecklingen, men det krävs också att politikerna tar sitt. Det livslånga lärandet är en nödvändighet, säger Martin Linder.

Fakta: Unionens reformförslag för framtidens arbetsmarknad

1. Ett studiemedelssystem anpassat för yrkesverksamma Med nuvarande villkor är studier finansierade med studiemedel helt enkelt inte ett alternativ för de flesta yrkesverksamma. Det är inte hållbart.  

2. Fler högskoleutbildningar anpassade till yrkesverksammas behov Regeringen måste ge universitet och högskolor tydliga direktiv att utbildningsinsatser som riktar sig till yrkesverksamma ska prioriteras högre än idag.  

3. Fler kortare utbildningar på yrkeshögskolan För att snabbare komma åt kompetensbristen måste fler kunna läsa enstaka kurser inom yrkeshögskolan. Det behöver också finnas fler kortare utbildningsprogram.  

4. Högskolorna ska erbjuda validering av reell kompetens Personer som befinner sig mitt i yrkeslivet och som behöver vidareutbilda sig har betydligt fler kompetenser än vad som finns dokumenterade på papper. Möjligheterna till validering av befintlig kompetens måste bli bättre än idag.