Ingen ökning av tjänstemännens kompetensutveckling på fyra år

För fjärde året i rad har fyra av tio tjänstemän inte genomfört någon form kompetensutveckling. Samtidigt vill hela åtta av tio tjänstemän gärna ha det. Det visar Unionens kompetensundersökning 2019.

2019-12-11

– Det är tydligt att det finns stora brister i hur arbetsgivarna hanterar medarbetarnas kompetensutveckling, både i systematik, planläggning och kartläggning. Fler arbetsgivare måste börja prioritera sina anställdas kompetensutveckling, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.

Unionens kompetensundersökning är en årligt återkommande undersökning där Novus på uppdrag av Unionen kartlägger hur det står till med kompetensutvecklingen bland tjänstemän i privat sektor.

– Kompetens är grunden för att tjänster och produkter kan tas fram och utvecklas. Att kompetensutvecklingen fungerar genom hela arbetslivet är viktigt för den anställde, för företagens konkurrenskraft och inte minst för Sveriges framtid, säger Martin Wästfelt.

En kompetensplan är avgörande för om ny kunskap används

Kompetensundersökningen visar att när arbetsplatsen har en övergripande plan för medarbetarnas kompetensutveckling används de nya kunskaperna i mycket högre grad på arbetsplatsen.

Åtta av tio tjänstemän som genomfört kompetensutveckling, och som jobbar i sammanhang där arbetsgivaren har haft en övergripande kompetensplan för verksamheten som helhet, instämmer i att deras arbetsgivare tar vara på den nya kompetensen.

Av de som har kompetensutvecklat sig trots att arbetsgivaren inte haft en sådan övergripande plan, uppger bara en fjärdedel att deras arbetsgivare har tagit vara på den nya kompetensen efter insatserna.

– De arbetsgivare som gör rätt, förstår värdet av kompetensutveckling. De gör kort- och långsiktiga behovsanalyser. De arbetar strategiskt med kartläggningar och planer. Man ser de fackliga företrädarna som en tillgång och organiserar verksamheten så att kompetensutvecklingen verkligen kan genomföras i praktiken, säger Martin Wästfelt.

– Alla är överens om hur viktigt det är med kompetensutveckling. Företagen får tillgång till kompetens och individen stärker sin ställning på arbetsmarknaden. Men i praktiken blir det annorlunda. Ofta är det så att i goda tider har man inte tid med kompetensutveckling – och i dåliga tider har man inte råd, säger Martin Wästfelt.

Om undersökningen

”Kompetensutveckling efterlyses - Unionens kompetensundersökning 2019” bygger på en undersökning som Novus gjort på uppdrag av Unionen i maj/juni 2019. Totalt deltog 2172 personer i undersökningen. De som svarat är tjänstemän i privat sektor.

Resultat

· Fyra av tio tjänstemän i privat sektor har inte genomfört någon form av kompetensutveckling under det senaste året.
· Fyra av tio instämmer inte i att det finns en övergripande plan för kompetensutveckling i företaget.
· Fyra av tio tjänstemän hade gjort en plan för sin kompetensutveckling tillsammans med sin chef.
· Åtta av tio tjänstemän är motiverade att kompetensutveckla sig.
· Av de tjänstemän som har genomfört kompetensutveckling instämmer sju av tio tjänstemän i att deras arbetsgivare tar tillvara på deras nya kompetens i verksamheten.
· Åtta av tio tjänstemän som haft en plan för sin kompetensutveckling instämmer i att deras arbetsgivare tar vara på den nya kompetensen. Av de tjänstemän som genomförde kompetensutveckling utan att ha en personlig plan instämde 55 procent.
· Handelsbranschen, följd av IT-branschen är sämst på kompetensutveckling av tjänstemän.