Allt svårare att plugga på distans på svenska lärosäten

Var fjärde distanskurs på svenska universitet och högskolor har försvunnit de senaste sju åren, visar nya siffror som Unionen tagit fram. Samtidigt är studier på distans den tveklöst populäraste studieformen bland yrkesverksamma.  – Det är bisarrt. Vi behöver studieformer som går att kombinera med vardagslivet, säger Martin Linder, ordförande för Unionen.

2018-08-29

Antalet distanskurser på svenska lärosäten sjönk från 9 433 kurser läsåret 2010/2011 till 7 029 kurser läsåret 2017/2018, visar nya siffror från Universitets- och högskolerådet som Unionen beställt. Det motsvarar en minskning med 25 % procent eller 2 404 kurser.

– Det är bisarrt att möjligheten till flexibla studier minskar på våra svenska lärosäten. Vi behöver förenkla, inte försvåra för yrkesverksamma att vidareutbilda sig och då behövs studieformer som går att kombinera med vardagslivet, säger Martin Linder, ordförande för Unionen.

Samtidigt som möjligheten till studier på distans har minskat är viljan att studera på distans på universitet och högskola stor bland yrkesverksamma enligt en undersökning som genomförts av Novus på uppdrag av Unionen. Nästan sju av tio yrkesverksamma tjänstemän uppger att de skulle välja att studera på distans ifall de skulle vidareutbilda sig. Fyra av tio vill studera på distans i kombination med fysiska träffar och mer än hälften väljer högskola eller universitet framför yrkeshögskola, komvux, folkhögskola eller privata alternativ.

– Att fyra av tio uppger att de vill studera på distans, men i kombination med fysiska träffar under kursens gång, är en viktig anledning till varför alla och inte bara några få lärosäten behöver erbjuda distanskurser, säger Martin Linder.

Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm är det lärosäte där andelen distanskurser har minskat mest – hela 87 procent. Därefter följer Blekinge tekniska högskola och Högskolan Väst.

Botten fem: lärosäten där antalet distanskurser minskat mest procentuellt

Lärosäte och förändring i procent

1. KTH -87%

2. Blekinge tekniska högskola -77%

3. Högskolan Väst -73%

4. Örebro universitet -70%

5. Mittuniversitetet -60%  

Topp fem: lärosäten med flest distanskurser

Lärosäte och antal distanskurser

1. Högskolan Dalarna 1 125

2. Linnéuniversitetet 1 055

3. Umeå universitet 824

4. Högskolan i Gävle 572

5. Karlstads universitet    517

Hela listan– rangordnad efter lärosäte där antalet distanskurser minskat mest procentuellt
Allt svårare att plugga p distans hela listanAllt svårare att plugga p distans hela listan2

Om siffrorna från Universitets- och högskolerådet (UHR)

UHRs statistik är baserad på det gemensamma antagningssystemet. Det kan därför förekomma kurser på universitet och högskolor men som inte registrerats i det allmänna antagningssystemet.

Om undersökningen

Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av Unionen. Svar från 2071 tjänstemän i privat sektor samlades in under maj 2018. Undersökningen är en del av Unionens kampanj Framtidsäkra Sverige som pågår fram till valet den nionde september. Informationen är en del av Unionens kampanj inför valet 2018.
Läs mer om kampanjen på Unionenopinion.se.

Lärosäten som med färre än 10 fristående distanskurser har inte inkluderats i statistiken: Konstfack, Johannelunds Tekniska högskola, GIH (4 st. distanskurser 2017/2018), Sophiahemmets högskola, Chalmers tekniska högskola (2 st distanskurser 2017/2018), Försvarshögskolan, Lärarhögskolan Sthlm, Teologiska högskolan Sthlm (8 st. distanskurser 2017/2018) och Kungliga musikhögskolan.