En manlig spelare tjänar i genomsnitt mer än ett helt damlag i svensk elithockey. Männens genomsnittslön ligger på 121 000 kronor, kvinnornas på 5 500 kronor i månaden. Men det är synd att stirra sig blind på lönen, säger Klara Stenberg på ishockeyspelarnas intresseorganisation Sico.
Kvinnliga ishockeyspelare har sämre förutsättningar än manliga. Undersökningsföretaget Novus har på uppdrag av Unionen och hockeyspelarnas intresseförening Sico kartlagt löner och villkor inom svensk hockey. 92 kvinnor och 62 män aktiva på elitnivå svarade. Männen i undersökningen tjänade i genomsnitt mer än tjugo gånger mer än kvinnorna och fyrtio procent av de kvinnliga spelarna uppgav att de inte får någon fast ersättning över huvud taget.
det är knappt någon damspelare som klarar sig på enbart hockeylönen i dagsläget
På ishockeysidan är det Unionen tillsammans med Sico som organiserar elitspelare fackligt.
– Idrott på elitnivå är att betrakta som ett yrke. Därför måste lönerna och villkoren vara bra, så att de fungerar för spelarna. För herrarnas hockey har det funnits kollektivavtal sedan 1999. Vi vill att klubbarna samlar sig och tecknar kollektivavtal även för damligan, säger Unionens förbundsordförande Martin Linder.
Unionen menar att även om herrhockey är en större sport än damhockey sett till publik, sponsorpengar och medieuppmärksamhet, och att det därför finns mer pengar till löner, så är ett sådan resonemang att förenkla debatten. Jämställda satsningar behövs för att damhockeyn ska få det erkännande den förtjänar.
– För att få en mer jämställd elithockey måste hockeyns nyckelaktörer ta ansvar och investera i flickors och damers hockey på samma sätt som man länge gjort för pojkar och herrar. Målmedvetna satsningar kan förändra situationen på ett sätt som är till gagn för alla, säger Martin Linder.
Klara Stenberg är ansvarig för bland annat damelitserien SDHL vid Sico. Hon understryker att lönerna i de två högsta herrligorna varierar stort. En spelare kan tjäna 40 000 kronor i månaden, en annan 300 000 kronor.
– Med det sagt är det tydligt att det knappt är någon damspelare som klarar sig på enbart hockeylönen i dagsläget. Men för mig är det inte själva lönerna man ska fokusera på. Det viktiga är att ge damerna möjlighet att bygga sin liga på sikt, så att de kan dra större publik och fortsätta att utvecklas.
Vad är avgörande för att bygga en bättre liga, utöver en lön som man kan leva på?
– Det är viktigt att man har försäkringar så att man känner sig trygg när man spelar. Att man har rätt arbetsutrustning och skyddsutrustning. Bra och tillräckligt med träningstider, främst istider. I dagsläget har inte alla lag i SDHL egna omklädningsrum, vilket bör vara en självklarhet. Det är i den änden man måste börja, tror jag.
– Det är inte länge sedan herrarna också hade jobb vid sidan av, påpekar Klara Stenberg. Det gällde exempelvis Håkan Loob, legendarisk svensk hockeyspelare under 1980- och 1990-talet. Hockey på heltid är inte odelat positivt, säger Klara Stenberg.
den psykiska ohälsan är tyvärr utbredd bland herrspelarna
– Jag jobbar med herrarna också och jag ser många nackdelar med att inte ha något annat än hockey att ägna sig åt. Den psykiska ohälsan är tyvärr utbredd bland herrspelarna. Det har kanske att göra med att spelarna får så mycket tid över efter den dagliga träningen. Det kan uppstå mycket ångest och tankar när all fokus ligger på hockey och träning. För individens välmående kan det, vilket jag har sett exempel på, vara bättre att exempelvis studera eller ägna sig åt en sysselsättning bredvid ishockeyn, samtidigt som man spelar på elitnivå.
Svenska damhockeyligan, SDHL, bildades 2008 och är den högsta svenska damhockeyserien. Innehåller tio lag och organiseras av Svenska Ishockeyförbundet. Kallades till och med 2016 för Riksserien.
Svenska hockeyligan, SHL, är den högsta nivån i ishockeyns seriespel för herrar i Sverige. Har spelats sedan säsongen 1975/1976 och består i dag av 14 lag. Kallades till och med 2013 för Elitserien. Hockeyallsvenskan är den näst högsta divisionen för herrar.
Sico, Sveriges ishockeyspelares centralorganisation, bildades 1977 som en intresseorganisation för ishockeyspelare i Sverige. I och med att ishockeyn i Sverige har professionaliserats har Sico allt mer kommit att fungera som en fackförening för hockeyspelare.
I undersökningen framkom också att tjejerna tyckte det var roligare att gå till träningen, trots att de inte tjänar i närheten av lika bra som killarna.
– En möjlig förklaring kan vara att herrspelarna utsätts för större psykisk press och prestationsångest vilket går ut över den glädje man känner för sporten, säger Klara Stenberg.
vi löser saker innan problem uppstår
För Damkronorna föranledde de dåliga villkoren till en uppmärksammad strejk hösten 2019. Spelarna lade fram ett tiopunktsprogram för såväl ekonomiska villkor som bättre upplägg för resor. Klara Stenberg var ansvarig förhandlare för spelarna i den förhandling som ledde bland annat till att Damkronornas spelare nu får hundraprocentig ersättning för förlorad arbetsinkomst i samband med uppdrag för landslaget.
– Nu har vi också en tajt dialog som innebär att spelarna hör av sig till mig om de har något de vill ta upp, och så tar jag det med förbundet. Vi löser saker innan problem uppstår, säger Klara Stenberg.
Sico arbetar med vuxna spelares arbetssituation, men Klara Stenberg säger att hon genom sina kontakter i branschen har fått intrycket av att situationen för unga hockeyspelande tjejer har blivit bättre. Tidigare har det exempelvis ofta rapporterats om att unga tjejer inte får tillgång till lika attraktiv istid som jämnåriga killspelare.
– Jag vet att Svenska Ishockeyförbundet lägger stor vikt vid att locka unga tjejer till ishallarna, och arbetar intensivt för att få tjejerna att stanna kvar inom idrotten, säger Klara Stenberg.
* 99 procent av männen säger att de kan leva på att spela hockey, medan bara 7 procent av kvinnorna kan det.
* Bland kvinnor som har en fast ersättning från sina klubbar är snittbeloppet 5 334 kronor per månad, bland männen är snittlönen 120 896 kronor.
* Betydligt färre kvinnor än män säger att de har tillgång till massage, sjukgymnast, naprapat, mental träning samt förtur till sjukvård och tandläkare ”helt och fullt ut i den utsträckning de önskar.”
Läs mer om rapporten här: Jämställd hockey – för framtiden
Text: Jenny Damberg
2020-02-12