Inställda aktiviteter och uteblivna intäkter har lett till många uppsägningar och permitteringar bland anställda i föreningsvärlden. Samtidigt har behovet av föreningslivets stödjande verksamheter för exempelvis äldre och socialt utsatta ökat. "Det är väldigt spretigt hur coronakrisen drabbar föreningar och organisationer och våra medlemmar där", säger Andreas Wallén, central ombudsman på Unionen.
Coronakrisen drabbade stora delar av föreningslivet redan när de första rekommendationerna om begränsade folksamlingar och närkontakt presenterades i början av mars. Möten, aktiviteter och idrottsarrangemang sköts fram i tiden eller ställdes in. Sedan dess har konsekvenserna ökat i omfattning när deltagarantalet vid sammankomster förbjöds överskrida först 500 och sedan 50 personer i slutet av mars och i takt med att resandet begränsats.
De ekonomiska marginalerna i civilsamhället är små
– De ekonomiska marginalerna i civilsamhället är små, säger Andreas Wallén som är central ombudsman vid Unionen och stöttar Unionenklubbar och medlemmar ute på arbetsplatserna inom organisations- och föreningsvärlden.
– När intäkter försvinner från kaféförsäljning, idrottsarrangemang, loppisar eller mer omfattande second hand-försäljning, som exempelvis Röda korsets Kupan, så kan man få svårt att täcka kostnaderna, säger Andreas Wallén.
Unionen samlar löpande statistik och data för att bedöma läget inom branschområdet. Sedan mars har Unionen fler ärenden om korttidsarbete per medlem och klubb inom organisations- och föreningsvärlden jämfört med andra branscher. Endast service och tjänster-branschen, med tjänstemannamedlemmar inom exempelvis hårt drabbade hotellvärlden och på reseföretag, har en lika stor andel ärenden per medlem.
– Det var lite uppseendeväckande, säger Andreas Wallén och fortsätter:
– Men inom organisationer och föreningar är arbetsplatserna ofta små med få anställda och med små marginaler för att kompensera uteblivna intäkter. Antalet ärenden om korttidsarbete var flest i mitten av mars och har minskat sedan dess, men inte alls upphört, säger Andreas.
Många arbetsgivare har gått fullt ut och valt att minska arbetstiden med 60 eller 80 procent
– Ett exempel på drabbade är studieförbunden som har en tydligt reglerad ersättning som bygger på att deltagarna samlas. Där såg Vuxenskolan och andra arbetsgivare tidigt att man tappade studiecirkel-deltagare. Då kommer man inte att få in pengar och begär en förhandling om permitteringar. Många arbetsgivare har gått fullt ut och valt att minska arbetstiden med 60 eller 80 procent.
Korttidsarbete / korttidspermittering är en överenskommelse mellan fack och arbetsgivare om att anställda under en begränsad tid kan gå ner i arbetstid och lön med anledning av en ekonomisk kris. Läs mer om korttidsarbete på Unionens informationssida.
Reglerna för korttidsarbete har av regeringen justerats till att vara mer generösa. Ersättningen är utökad för upp till 80 procent av arbetstiden för anställda i företag som drabbats av coronakrisen. Regeringen bedömer att ersättningarna för korttidsarbeten totalt kommer att innebära kostnader på 95 miljarder kronor och att kulmen för ersatt arbetstid inträffar först i andra och tredje kvartalet i år.
Anställda inom civilsamhället hör också till de mest drabbade av uppsägningar och varsel räknat per medlem. Även det beror bland annat på små ekonomiska marginaler.
– Det är fortfarande stor osäkerhet om statliga stöd till organisations- och föreningsvärlden, säger Shadé Jalali, branschutredare vid Unionen.
– Som arbetsgivare vet man inte om man kommer att kunna fortsätta med vissa projekt och kan känna osäkerhet över de anställningar kopplade till dessa. Osäkerheten leder till att man vill minska kostnaderna för anställningar, säger Shadé Jalali som är i daglig kontakt med medlemmar och förtroendevalda i branschen.
– Det krävs också en viss kompetens för att ansöka om de stöd som finns. Vem ska man vända sig till? Var hittar man informationen som gäller just vår verksamhet? Eftersom många arbetsplatser inom föreningslivet har få anställda kan det vara svårt att vara uppdaterad om vad som gäller för att klara ekonomin samtidigt som man har kärnverksamhetens svårigheter att lösa i första hand.
Shadé Jalali blir också dagligen påmind om hur viktigt föreningslivet är för samhället.
– Inte minst nu när utomhussäsongen är igång. Det är positivt för hela samhället och folkhälsan att människor aktiveras och rör sig på ett säkert sätt. När alltfler nu förlorar sina jobb eller ordinarie sysselsättning behövs meningsfulla aktiviteter och där ser vi att civilsamhällets aktiviteter fyller en avgörande funktion. Man behöver också uppmuntra till nya verksamheter på grund av den pågående pandemin och som också är anpassade till den.
Att turneringar, matcher och stora arrangemang inte blir av blir en ekonomisk smäll för många föreningar
Inom idrottsrörelsen har utomhus-säsongen startat, men för många föreningar och klubbar är verksamheten mycket begränsad.
– Att turneringar, matcher och stora arrangemang inte blir av blir en ekonomisk smäll för många föreningar, säger Lukas Ringqvist som är central ombudsman vid Unionen.
– Det värsta är osäkerheten. Får man ens börja spela i år? Vilka intäkter kan vi räkna med? Men vi har samtidigt en bra supporterkultur i Sverige. De stöttar genom att exempelvis inte kräva tillbaka pengarna för årskort.
Regeringen har i ett krispaket riktat 500 miljoner kronor som stöd direkt till idrottsrörelsen. Riksidrottsförbundet fördelar pengarna bland annat som stöd för att anpassa verksamheten genom att exempelvis förlägga träning utomhus. – Det pågår mycket verksamhet i föreningarna och alla gör det som man kan. Nu försöker man träna lätt och anpassar sig med avstånd. Exempelvis har man nya råd och regler för målfirande och så vidare. Sedan diskuterar man idéer om hur publiken ska komma tillbaka.
Många kommuner infört möjlighet till förskottsutbetalning av aktivitetsstöd och anstånd med betalning av fakturor till kommunen
Konsekvenserna för föreningsvärlden skiftar mycket från fall till fall, men stödsystemet för korttidsarbete och permitteringar hör till det som de flesta arbetsplatser kan använda sig av. Det finns också många enskilda stödåtgärder på kommun och region -nivå. Exempelvis har många kommuner infört möjlighet till förskottsutbetalning av aktivitetsstöd och anstånd med betalning av fakturor till kommunen.
Unionens chefsekonom Katarina Lundahl tycker att regeringen i stort har hanterat krisen bra.
– Om man lägger ihop allt som regeringen har gjort tycker jag att den har landat i en rimlig avvägning.
Det finns flera åtgärder, som anstånd med skatteinbetalningar och möjlighet till hyresrabatter, men direktstödet för uteblivna intäkter är den åtgärd som faktiskt ger pengar snabbt till de krisande företagen och andra arbetsgivare. Den sortens stöd sattes in snabbare i andra länder, men Katarina Lundahl påminner om att eftersom länderna också valt olika sätt att hantera smittspridningen går det inte att jämföra rakt av.
Det är en balansgång för politikerna att avgöra när och i vilken omfattning stödinsatser ska sättas in. Eftersom krisen kommer att ha långvariga effekter går det inte att använda alla resurser direkt.
Det behövs pengar för att kunna hålla igång korttidsarbetet en längre tid
– Jag håller med Magdalena Andersson om att det måste finnas torrt krut kvar. Det behövs pengar för att kunna hålla igång korttidsarbetet en längre tid. Och en del företag kommer, trots stöd, ändå inte att klara sig. Då ska man inte pumpa in skattepengar i stora svarta hål. Så en signal till företagen behöver vara att de måste anpassa sin verksamhet, säger Katarina Lundahl.
Två gånger per år presenterar Unionen en konjunkturprognos, Vårens prognos omfattar Sveriges ekonomi påverkad av coronapandemin där Unionens ekonomer och analytiker räknar med att BNP sannolikt minskar med 7,5 procent under 2020. Både hushållens konsumtion, investeringarna och exporten minskar kraftigt jämfört med året innan. Du kan läsa Unionens konjunkturprognos i sin helhet här.
Text: Johan Boström
2020-05-27