Inom många föreningar är tekniken eftersatt vilket försvårar en anpassning till onlinemöten och hemarbete som Corona-utbrottet kräver. "Många organisationer och föreningar är viktiga samlingsplatser och det pågår ett febrilt arbete att lägga om till digitala kanaler. Men det är en större utmaning när man har gamla datorer och saknar en modern IT-struktur", säger Shadé Jalali, utredare på Unionen.
Nära 200 000 personer är anställda inom den ideella sektorn i Sverige som samlar tre miljoner frivilliga. När Corona-utbrottet nu kräver att verksamheten anpassas till exempelvis online-möten istället för fysiska möten är svårigheterna större för organisationer och föreningar.
– Anpassningarna pågår för fullt för verksamheter som i vanliga fall fungerar som träffpunkter, mötesplatser eller samlar människor på annat sätt, säger Shadé Jalali som är utredare på Unionen.
När exempelvis en organisations kansli måste sitta hemma och jobba blir det en större utmaning när de digitala hjälpmedel inte finns
– Förutsättningarna att ställa om till mötet över nätet särskilt för mindre organisationer kan vara svårare eftersom datorer och annan IT-utrustning i allmänhet är äldre och inte lika prioriterad som i andra sektorer i samhället. När exempelvis en organisations kansli måste sitta hemma och jobba blir det en större utmaning när de digitala hjälpmedel inte finns hör vi från medlemmar.
– Och många känner av hög press när de sitter hemma. De känner ansvar för verksamheten och vill anpassa den, men det kan vara svårt att finnas till när verktygen saknas. Samtidigt är delar av civilsamhället sedan länge vana användare av digitala mötesplatser och för dessa utgör inte Covid-krisen inte någon skillnad i verksamhet.
Samtidigt som pressen är hög för att klara verksamheten finns det tecken på att civilsamhällets internationella verksamheter riskerar att förlora bidrag som slussas om till företagssektorn. Regeringen har aviserat att man tar från biståndsbudgeten för att insatser i samband med corona-utbrottet.
– Civilsamhället behövs mer än någonsin i en sån här situation och kommer att fortsätta behöva finnas kvar. Det finns en risk med finansieringen när organisationerna har kvar anställningar, men inte utför verksamheten som de åtagit sig enligt projektbidragens krav. Jag anser att det behöver införas undantag för organisationerna så att det lättas på redovisningskraven och att särskild hänsyn tas till att hyror och andra kostnader kvarstår trots att verksamheten inte har kunnat utföras som planerat i någon eller några månader.
Vilka risker finns för den ideella sektorn om åtgärderna för att förhindra spridning fortsätter under en längre period?
– Det finns risk att man bortser från att det är de anställda inom civilsamhället som upprätthåller ramarna för verksamheten. Det är både organisationer och företag som drabbas av krisen. Det är viktigt att ha med detta perspektiv när man pratar om jobben i Sverige. Civilsamhället är inte bara de frivilliga – civilsamhället har också anställda och de får inte glömmas bort.
Det finns en oro i delar av civilsamhället att detta kan leda till ökad polarisering och ökad rasism och ojämlikhet
Shadé Jalali tror att delar av civilsamhället riskerar att försvagas på flera sätt i samband med Coronakrisen.
– Vi ser att pridefestivaler ställs in och eventuellt kan exempelvis bidrag till organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter minskas. Det finns en oro i delar av civilsamhället att detta kan leda till ökad polarisering och ökad rasism och ojämlikhet. Det är bra att regeringen fördelar pengar till kulturen och idrotten som är hårt drabbad. Det behövs dock mer långsiktiga bidrag som möjliggör för fler att kunna finnas kvar. Civilsamhället är varje demokratisk stats grundstomme – det får inte prioriteras ner.
Finns det några lärdomar att dra för branschen ur det som nu sker?
– Lärdomen från tidigare kriser är att civilsamhället behövs just dessa tider. Exempelvis Röda kors-verksamhet, Rädda barnen, Bris, kvinnojourer, patientorganisationer, funkisrörelsen och andra mindre föreningar och organisationer. Vi vet att civilsamhället också behövs för att landa på fötterna efter en sån här kris. Det behövs mötesplatser och organisation av frivilliga krafter nu. Det kommer också behövas i framtiden.
Den 31 mars skulle kollektivavtalen för de flesta branscher ha gått ut. Men den 20 mars meddelade facken och deras arbetsgivarmotparter att de ajournerar förhandlingarna till den 1 oktober och förlänger det nuvarande avtalets giltighet till den 31 oktober. I pressmeddelandet står ”Den mycket snabba och kraftfulla påfrestning och påverkan som Covid-19 fått på samhällsfunktioner, industrin och näringslivet i övrigt gör att parterna inte bedömer det möjligt att i nuvarande situation ingå sedvanliga avtal som skulle vinna acceptans hos medlemmarna, medlemsföretagen eller på arbetsmarknaden i övrigt.”
Eftersom industriavtalet sätter det så kallade märket för svensk arbetsmarknad vad gäller utrymme för löneökningar, innebär förlängningen av avtalet att även förhandlingarna om kollektivavtal i andra branscher också behöver skjutas upp.
Mer info finns på Unionens specialsida Avtal 2020.
Krisen har drabbat hela samhället och alla branscher. Enligt Unionens chefsekonomon har utvecklingen gått ovanligt fort.
– Hur allvarligt det blir beror på hur långvarig krisen kommer att vara. Den förra finanskrisen slog hårt mot industrin, medan den inhemska ekonomin och tjänsteföretagen tuffade på, men den här krisen slår mot hela ekonomin och har i det första skedet drabbat tjänsteföretagen hårdast, säger Katarina Lundahl.
den här krisen slår hårt och snabbt mot ovanligt många
– Industrin drabbas bland annat på grund av brist på importerade insatsvaror, men tjänstesektorn har hittills drabbats hårdare, eftersom den har mer direktkontakter, förklarar hon och påminner om att krisens ovanligt stora och snabba konsekvenser.
– Något som är speciellt med den här krisen jämfört med till exempel finanskrisen är att den slår hårt och snabbt mot ovanligt många. Det gäller inte minst alla som inte har fasta anställningar, som vikarier, timanställda eller säsongsanställda. De har i vissa fall fått gå i princip på dagen eller nu fått besked om att det säsongsjobb de räknat med inte blir av.
Finns det branscher som gynnas av situationen?
– Ja, i ett kortare perspektiv, till exempel dagligvaruhandeln eftersom vi köper mer mat när vi inte går på restaurang. Även trädgårdshandeln går bra och företag som jobbar med digital kommunikation och utbildning, men de allra flesta branscher påverkas negativt.
De stora industribolagen som var med under finanskrisen har sett till att de är finansiellt starka och har flexibilitet i personalstyrkan
Även om coronakrisen är speciell på så sätt att den inte började i en sektor, till exempel bostadsmarknaden, utan har påverkat hela ekonomin på en gång, går det fortfarande att dra lärdomar från tidigare finanskriser.
– De stora industribolagen som var med under finanskrisen har sett till att de är finansiellt starka och har flexibilitet i personalstyrkan, så de står hyfsat rustade. I detaljhandeln däremot har många företag redan dålig lönsamhet på grund av övergången till e-handel, så där kan det bli tufft. Kriser tenderar också att skynda på strukturomvandlingar.
Hon tycker att regeringen har agerat snabbt och satt in bra åtgärder, även om det kommer att behövas ännu mer. I synnerhet åtgärder som ger företag stärkt ekonomi på kort tid, liknande förslagen med tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter och det system för korttidsarbete som Unionen önskat länge (https://www.unionen.se/medlemskapet/bransch/industri-teknik/stod-behovs-att-tillfalligt-minska-arbetstid) och som nu kunde sättas in snabbt.
ju längre krisen håller på, desto svårare blir det för regeringen att hålla näringslivet under armarna
– Det viktiga för att minska skadeverkningarna är att se till att företag inte går omkull och att inte så många behöver sägas upp. Men ju längre krisen håller på, desto svårare blir det för regeringen att hålla näringslivet under armarna, säger Katarina Lundahl.
– Det är väldigt svårt att veta vad som kommer att hända, men när restriktionerna väl släpper så att man får röra sig fritt kommer det gå att kickstarta ekonomin och i synnerhet tjänstesektorn kommer att få en skjuts. Folk kanske också kommer att åka utomlands i mindre utsträckning i sommar, vilket kan ge stöd till den inhemska ekonomin. För företag som riktar sig mot utlandet kan det bli svårare. Även om viruset kommer under kontroll här så påverkas många företag av vad som händer i omvärlden.
Text: Johan Boström
2020-04-02