Influencers har en större eller mindre – men alltid engagerad – målgrupp. Det kan smitta av sig på organisationer som hittar rätt profil. Men det gäller att samarbetet genomsyras av stark ömsesidighet.
Zara Larsson för Operation Smile i Ghana.
Kända personer har alltid varit viktiga för insamlingskampanjer och organisationer. I vissa fall som initiativtagare, i andra fall för att väcka engagemang och sprida kunskap. Unicef profilerade sig tidigt med hjälp av ambassadörer i form av Hollywoodstjärnor och artister.
Även Cancerfonden, Världsnaturfonden och SOS Barnbyar arbetar i dag med namnkunniga ambassadörer. Men man behöver inte vara någon alla känner till för att vara en person andra lyssnar på. Tvärtom. En influencer kan ha en begränsad räckvidd, men gå på djupet hos de som bryr sig. Kortare samarbeten med den här typen av profiler har blivit vanligare. Charlotte Rydh är generalsekreterare för Frii, Frivilligorganisationernas insamlingsråd. Betydelsen av peer-to-peer-påverkan var ett återkommande samtalsämne på Friis konferens Insamlingsforum i maj 2019, berättar hon. Det handlar inte bara om peers i betydelsen kompisar eller kamrater utan om personer med stark närvaro i sociala medier.
Mätbart ökat engagemang
Alla är väldigt medvetna om sitt värde i dag. Alla sådana här samarbeten bygger på att man känner en genuin ömsesidighet, säger Charlotte Rydh på Frivilligorganisationernas insamlingsråd. Foto: Catarina Harling
– Den här typen av påverkanspersoner har inte bara blivit fler i dag, de har också blivit mycket enklare att identifiera tack vare framväxten av de sociala kanalerna, säger Charlotte Rydh.
Nästan alla organisationer frågar sig nog om det finns någon utanför styrelsen som kan vara en bra talesperson.
Någon samlad statistik för vad samarbeten med kändisar och influencers kan ge en insamlingsorganisation har inte Frii. Men Charlotte Rydh lyfter fram några aktuella exempel. När Therése Lindgren genomförde en insamling för Världsnaturfonden gav det en betydande summa till organisationen, men också ett mätbart ökat engagemang. Ett annat exempel är Spes, en anhörigorganisation för personer som begått självmord. När Jonas Gardell på eget initiativ startade en insamling för Spes genom ett inlägg på Facebook var organsationen oförberedd. Men man fångade bollen och inledde ett samarbete under begränsad tid.
– Den organisation som vi i Frii utsett till Årets insamlare 2019, Operation Smile, har ett samarbete med Zara Larsson. Det hade enorm effekt när hon gick ut till sina följare.
Trovärdighet och ömsesidighet
Resultat mäts i dag inte bara i insamlade medel, utan i engagemang, en faktor som kontrolleras genom interaktioner, gilla-markeringar och omnämnanden i media. Men även om det många gånger är en effektiv metod är det inte så att alla vill ha en kändis eller influencer, säger Charlotte Rydh. Det finns en risk att det blir fel.
– Nästan alla organisationer frågar sig nog om det finns någon utanför styrelsen som kan vara en bra talesperson. Någon som själv har koppling till en viss sjukdom eller erfarenhet. Eller en klassisk kändis eller influencer som med sin trovärdighet kan företräda organisationen. Men det är en metod av flera, inte något alla beslutar sig för att göra.
Om vi ser att Alice Bah Kuhnke hela tiden åker tåg till Bryssel, så får vi känslan av att det där kanske funkar?
Det motsvarande gäller kändisen eller influencern, säger Charlotte Rydh.
– Alla är väldigt medvetna om sitt värde i dag. Alla sådana här samarbeten bygger på att man känner en genuin ömsesidighet.
Vi härmar våra idolers beteende
Per Grankvist är folkbildare och författare till bland annat boken ”Engagemang”, där han
Per Grankvist menar att konsumenterna inte behöver mer kunskap utan att vi istället påverkas av att se vad kändisarna faktiskt själva gör . Foto: Anna Hållams.
tittar på hur personligt, politiskt och professionellt engagemang uppstår i dag. Det är svårt att överskatta betydelsen av kända personer säger Per Grankvist. Det beror på att vi är sociala varelser, som vill vara som de vi ser upp till.
– Folk går inte i gång på fakta över huvud taget. Det är en grov missuppfattning att det skulle råda underskott på kunskap. Däremot pallar man inte. Ingen som är född på den här sidan 1950 kan ha missat problemen med att slänga skräp i naturen. Ändå händer det, eftersom ingen orkar bära sitt glasspapper till närmsta papperskorg. Det är samma sak med klimatet. Alla vet vad som krävs. Men det räcker inte. Ser vi däremot att Alice Bah Kuhnke hela tiden åker tåg till Bryssel, då får vi känslan av att det där kanske går.
Text: Jenny Damberg Foto: TT Bild
2019-05-29
”Lönegapet är enormt”
En ny rapport från Unionen visar hur ojämlik svensk fotboll är på elitnivå. Hälften av alla kvinnliga proffs kan inte kan leva på sin lön.