Under coronakrisen lyfter regeringen fram civilsamhället som viktigt och har föreslagit flera stödåtgärder. Men åtgärderna ställer krav på särskilda verksamheter till skillnad från de mer generella ekonomiska stödåtgärderna till företag. "Man kan inte bara plocka russinen ur kakan. Hela civilsamhället behövs och nu ser vi också hur viktigt ett långsiktigt stöd är", säger Shadé Jalali, branschutredare på Unionen.
"Utan civilsamhällets engagemang skulle vårt samhälle vara så mycket svagare". Så beskrev vice statminister Isabella Lövin, satsningen på 100 extra miljoner till organisationers och föreningars stödverksamhet för socialt utsatta och äldre. Tidigare har regeringen satsat 100 miljoner till organisationer som möter ökad utsatthet för barn och våldsutsatta kvinnor och gett särskilda uppdrag till myndigheter för att samordna och informera civilsamhällets organisationer.
Krisen visar tydligt att det också behövs en mer långsiktig finansiering av civilsamhället
– Det är viktiga åtgärder, men krisen visar tydligt att det också behövs en mer långsiktig finansiering av civilsamhället, säger Shadé Jalali som är Unionens branschutredare med ansvar för ideella organisationer.
– Många mindre organisationer med få anställda riskerar stora ekonomiska svårigheter nu. Det kan exempelvis vara ideellt drivna second hand-affärer som måste ha personal på plats trots att kundunderlaget har minskat drastiskt. En sån verksamhet är ju, utöver intäkter för föreningens aktiviteter, del av ett större viktigt hållbarhetsarbete. Men utan ett generellt ekonomiskt stöd kanske en sån verksamhet går under nu, säger Shadé Jalali som jämför med mer generella stödåtgärder till företag.
man ska inte behöva hålla tät kontakt med myndigheterna för att klara sin ekonomi
– Där finns ett generellt stöd för uteblivna intäkter oavsett verksamhet, men något sådant finns inte riktat mot organisationer och föreningar trots att man förväntar sig att civilsamhället ska vara med och stötta i samhället, säger Shadé Jalali och fortsätter:
– Regeringskansliet har varit bra på att hålla kontakterna med delar av civilsamhället under coronakrisen, men man ska inte behöva hålla tät kontakt med myndigheterna för att klara sin ekonomi. Det kanske man varken har resurser eller kompetens för i mindre organisationer och enskilda föreningar. Och något som regeringen inte har lyssnat på är kritiken mot det riktade projektstödet på årsbasis. Det blir för kortsiktigt. Civilsamhället har länge efterfrågat ett långsiktigt stöd över åtminstone två eller tre år. Det skulle ge trygghet och möjlighet att planera och våga göra viktiga satsningar.
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, genomförde under april en enkät bland ideella organisationer och föreningar. Syftet med den, och regelbundna träffar med organisationer, är att kartlägga hur coronakrisen påverkar civilsamhället. Enkäten visar på en oro för att inte få projektbidrag för projekt som godkänts, men som man inte kan genomföra enligt planen.
Man har också svårare att rekrytera eftersom man inte når ut till potentiella medlemmar
– En rad aktiviteter ställs in eller skjuts fram och många bidragsfinansierade projekt går inte att genomföra på det sätt som man har planerat, säger Lena Nyberg som är generaldirektör vid MUCF.
– Det största akuta problemet är minskade intäkter. Många bedriver verksamheter som i vanliga fall ger viktiga intäkter: kaféer, försäljning av second hand, läger eller andra aktiviteter som betalas av deltagare. Det är svårt att överhuvudtaget ha fysiska möten och när aktiviterna ställs in uteblir intäkterna. Man har också svårare att rekrytera eftersom man inte når ut till potentiella medlemmar, säger Lena Nyberg.
Enkäten, som delvis publiceras i en rapport i slutet av maj, visar också att organisationerna har svårare att bedriva påverkansarbete.
– De har svårt att nå fram med budskap som inte handlar om corona. Man kanske bedriver påverkan för en viss grupp personer som har svårt oavsett den pågående pandemin. Men intresset är svalt i media och på sociala medier för sådant som inte har med corona att göra. Det kan leda till problem för de utsatta grupperna och organisationerna även på längre sikt.
– Civilsamhället är alltid viktigt eftersom man är en röstbärare och möter behov som samhället i övrigt inte kan möta. Man är oftast snabbare på att ställa om jämfört med myndigheter och övriga samhället, säger Lena Nyberg som i enkätsvaren också fått en bild av hur organisationerna och föreningslivet anpassar verksamheten.
Viktigt att kompensera civilsamhället för uteblivna intäkter, men också stödja för att klara verksamheter som är viktiga
– Många försöker minska sina kostnader. Först och främst genom att minska tillfällig personal och omförhandla hyror et cetera. Det är viktigt att veta att permitteringsregler även gäller civilsamhället och som myndighet arbetar vi för att de krispaket som kommer också omfattar civilsamhället. Det är viktigt att kompensera civilsamhället för uteblivna intäkter, men också stödja för att klara verksamheter som är viktiga för samhället i den här svåra situationen, säger Lena Nyberg.
Text: Johan Boström
2020-05-27