Trots hög sysselsättning har utrikesfödda fortfarande problem att få in en fot på den svenska arbetsmarknaden. Flera rapporter visar att besöksnäringen klivit fram som den mest framgångsrika och jobbskapande branscher för utrikes födda. Men för att ännu fler ska få jobb behöver trösklarna sänkas ytterligare.
Enligt rapporten "Besöksnäringen – En Integrationsmotor", som nyligen presenterades av Visita, är fyra av tio bland de 200 000 sysselsatta i besöksnäringen födda i ett annat land. Det är en dubbelt så stor andel som den bransch som är tvåa på listan, Transport och magasinering.
– Ett skäl till att vi har stor andel utlandsfödda i besöksnäringen är att en del av näringens jobb inte kräver hög utbildning. Det sitter i näringens DNA att lära sig jobbet på plats och branschen har under många år varit duktiga att introducera oetablerade på arbetsmarknaden, säger Visitas VD Jonas Siljhammar.
Han tillägger att ett annat skäl är att företagare generellt har större benägenhet att anställa personer med liknande bakgrund som sig själva.
– Med tanke på att tre av fem företagare i besöksnäringen är utlandsfödda kan det vara ytterligare anledning till att så många utrikes födda får sitt första jobb här, fortsätter han.
I Visitas rapport "Besöksnäringen - en integrationsmotor" undersöks utvecklingen av utlandsföddas sysselsättning under perioden 2000-2017. Antalet sysselsatta i branschen i stort har under perioden ökat med 64 procent och en stor del av ökningen står de utlandsfödda för. Runt millenieskiftet var andelen utlandsfödda i branschen runt 25 procent, idag är den 40. Dessutom är andelen företagare i branschen som är utlandsfödda 60 procent.
Du kan ladda ned rapporten här.
Bilden av att arbetslösa utlandsfödda framför allt erbjuds arbete inom de arbetskraftsintensiva tjänstebranscherna bekräftas av Handels forskningsinstitut.
– Våra resultat visar att besöksnäringen är väldigt betydelsefull för att utrikesfödda ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Men för att vi ska bryta utanförskapet måste det till fler styrmedel för att kunna sänka trösklarna ytterligare, säger Sven-Olov Daunfeldt, professor i nationalekonomi och forskningschef vid Handels Forskningsinstitut.
Det Daunfeldt efterfrågar är en helt ny företagspolitik med bland annat etableringsjobb, sänkt arbetsgivaravgift för unga och att det tunga regelverket ses över.
– Det är tyvärr alldeles för mycket hattande vad gäller reformer för företag idag. Inom exempelvis hotell och restaurang är konkurrensen stenhård med ofta låga vinstmarginaler, vilket gör att många entreprenörer inte vågar anställa. För att lösa problemet behövs en bredare näringspolitik och färre regler.
Om inte fler utlandsfödda kommer i jobb riskerar Sverige få en fortsatt polariserad arbetsmarknad, vilket skulle medföra stora samhälleliga och sociala kostnader.
Just att se över regelsystemet för företag är något som besöksnäringen efterfrågat länge.
– Jag kan ta mig för pannan när jag diskuterar vissa regler som till exempel personalliggare, säger Jonas Siljehammar och utvecklar: Det var en regel som infördes 2007 för att stävja svarta pengar i kontantbranschen, men vad den regeln har för effekt idag när vi till över 90 procent använder andra betalningsmedel får vi inget svar på från Skatteverket.
De senaste åren har besöksnäringen legat på rekordnivåer där samtliga medlemsgrupper fortsätter utvecklas, som hotell och camping. Men med en liten utplaning nedgång för restaurang som redan ligger på höga nivåer.
– Allt tyder på att besöksnäringen fortsättningsvis kommer vara viktig för att fler utlandsfödda ska få sitt första jobb. Hade jag varit politiker skulle jag göra allt för att underlätta för företag att anställa, fortsätter han.
Sven-Olov Daunfeldt är inne på samma linje:
– Det är oroande att villkoren för företag inom dessa branscher snarare försämras än förbättras. Om inte fler utlandsfödda kommer i jobb riskerar Sverige få en fortsatt polariserad arbetsmarknad, vilket skulle medföra stora samhälleliga och sociala kostnader, avslutar han.
Text: Paola Langdal
2019-04-24