Ovana vid facklig organisation
David har det fackliga arbetet med sig hemifrån, hans far har varit verksam inom IF Metall under arbetslivet, men på arbetsplatsen var erfarenheten betydligt mindre när klubben startade för drygt fem år sedan. På båda sidor.
– Semantix är ett företag utan facklig tradition på två olika sätt: när vi drog igång klubben för fem år sedan visste de anställda inte riktigt vad det arbetet innebar och ledningen visste inte alltid hur den ska agera när det finns klubb. Ibland har företaget missat att förhandla, ibland ser man facket mest som en jobbig motpart. Det har blivit bättre och bättre dock. Någonstans är det väl en fråga om vana och att få tid att känna ömsesidigt förtroende. Det tar sin tid.

Bland Semantix medlemmar är, som på de flesta arbetsplatser, löner den fråga som engagerar allra mest. Men ur ett klubbperspektiv är ett annat växande problem lika viktigt enligt David.
Det finns en oroväckande utveckling. Just nu är det nästan mer regel än undantag att någon är sjukskriven på grund av något stressrelaterat.
– Arbetsmiljö och stress blir tyvärr allt viktigare. Det är så klart inte unikt för oss, men jag tycker det finns en oroväckande utveckling. Just nu är det nästan mer regel än undantag att någon är sjukskriven på grund av något stressrelaterat. Det gäller inte bara våra medlemmar, utan det finns högre upp i organisationen också. Tempot är så uppskruvat att det lätt blir fel följder.
Varför blir det så? Vad kan man göra åt det?
– Jag tror det är en större samhällsfråga. Känslan att allt måste gå väldigt snabbt hela tiden genomsyrar det mesta just nu. Man kan titta på en sådan sak som våra leveranstider: för bara fem-tio år sedan var de flesta nöjda med att få saker inom en vecka, nu ska de helst komma nästa dag. Det är svårt att veta vad man ska göra, men jag tror att det är en extremt viktig fråga för facket i stort, och även politiken, att lösa.