På Studieförbundet Vuxenskolan i Dalarna har anställda möjlighet att vidareutbilda sig under arbetsbefriad tid som korttidsarbetande. "Utbildningarna har blivit viktiga i hela omställningen till en mer digital miljö både som anställda och som kursledare", säger Anna-Lena Knight vid Vuxenskolan Dalarna.
Studieförbundens verksamhet bygger till stor del på utbildningar i inomhusmiljöer där deltagarna och utbildarna möts. Coronapandemin satte stopp för en stor del av kurserna och studiecirklarna efter att Folkhälsomyndighetens råd om att hålla avstånd och regeringens restriktioner för möten presenterades i mars.
– Vi styrde direkt om till digital verksamhet där det var möjligt, säger Anna-Lena Knight som är chef för Vuxenskolan Dalarna.
– Många av våra deltagare är i riskgrupperna, främst på grund av ålder och funktionsvariationer, så vår ordinarie verksamhet minskade betydligt.
Vuxenskolan har sedan tidigare successivt ökat användningen av digitala hjälpmedel, men användningen skiftar mycket mellan delar av landet och vilka kurser som hålls.
Att mötas på kurserna, exempelvis på sin bygdegård, har varit viktigt för många kursdeltagare
– Att mötas på kurserna, exempelvis på sin bygdegård, har varit viktigt för många kursdeltagare, men det har man ju inte kunnat göra nu. Istället ersätter vi så mycket som det går med distanskurser där deltagarna bland annat möts via videkonferensverktyg.
Parallellt med omställningen och minskningen av kursverksamheten har Studieförbundet Vuxenskolan Dalarna också anpassat organisationen. En stor del av de anställda är korttidspermitterade till 80 procents arbetstid och många jobbar hemifrån.
– Det har också snabbat på vår utveckling av digitala hjälpmedel, säger Anna-Lena Knight som tycker att det var bra att prioritera att de digitala utbildningarna kom igång snabbt framför att en mer avancerad teknik användes.
– Studieförbundet Vuxenskolan rullade redan i mars ut ett utbildningspaket på nationell nivå med bland annat webinarier som hålls live och spelas in för den som inte kan delta direkt. Tack vare att våra vanliga verktyg i bland annat Microsofts Office-paket används så är tröskeln låg för att kunna delta – det är ibland uppåt 180 deltagare på webinarierna och vi har vant oss vid att kommunicera mellan deltagare och med den eller de som håller i webinariet.
Anna-Lena beskriver flera lärdomar som hon och kollegorna fick genom att själva delta i kurserna.
– Många var väldigt ambitiösa i början och deltog i tre webinarier på en dag, men insåg att det snarare var bättre att se samma webinar flera gånger för att lära sig så mycket som möjligt.
Studieförbundet Vuxenskolan finansierar sina interna utbildningar på egen hand, men det finns möjligheter för arbetsgivare att få statligt stöd för kompetensutveckling . Staten satsade förra året bland annat 80 miljoner kronor från EU:s Socialfonden till kompetensutveckling inom industrin och 50 miljoner till handeln. Det ansågs vara relativt stora satsningar, men när de omfattande permitteringarna i samband med coronakrisen var ett faktum blev kompetensutveckling särskilt aktuellt och ytterligare 356 miljoner kronor har hittills i år riktats direkt mot utsatta branscher i en ovanligt snabb fördelningsprocess. Cirka 25000 personer omfattas av stödpengarna som gått till bland andra trygghetsfonder, företag och län. Men det är färre än hälften av de 60 ansökningarna som har beviljats. 22 har tilldelats pengar.
Av projekten som beviljades medel fokuserar flest på industrin, besöksnäring och handel
– Av projekten som beviljades medel fokuserar flest på industrin, besöksnäring och handel, säger Jens Löf som är chef för Nationella enheten vid Svenska ESF-rådet som administrerar medel från EU:s Socialfonden i Sverige.
– Fordonsindustrin, hushållsnära tjänster och de kulturella och kreativa näringarna är andra exempel på branscher som beviljats projektmedel.
Bland projekten som beviljats pengar är Trygghetsfonden TSL den största mottagaren (75 miljoner kronor). Andra mottagare är ett samverkansprojekt i Göteborgsregionen som främst riktar sig mot fordonsindustrin (29 miljoner), Region Skånes Coskill för små och medelstora företag (32 miljoner), RE:Skills Textile & Fashion för handelsanställda (16,5 miljoner) och Yrkesspråk i transportnäringen för anställda i Transportföretagen (5 miljoner).
Medel från Socialfonden fördelas normalt i en process under flera månader, men hanteringen av just miljonerna för "corona-utlysningen" beskrivs som rekordsnabb av flera som arbetat med ESF-rådets fördelning av medlen.'
Normalt sett tar en sån här process fem till sex månader, men nu har alla jobbat med blåslampa i ändan
– Normalt sett tar en sån här process fem till sex månader, men nu har alla jobbat med blåslampa i ändan och fördelningen blev klar på drygt en månad, säger Sune Ekbåge som är ordförande i prioriteringsgruppen som fördelat de 300 miljonerna.
Ett exempel på att snabbhet ansetts viktigt är att inkomna projektansökningar som innehållit formella fel inte getts samma möjligheter att rättas till. Utlysningen skedde den 17 april och det första projektet startade den 1 juni.
– En utvärdering från krisen 2008 visade att motsvarande pengar då kom för sent. Det är den viktigaste anledningen till att vi nu har prioriterat snabbhet, säger Lars Lööw som är generaldirektör för Svenska ESF-rådet.
Större delen av de 300 miljonerna har fördelats mellan åtta regioner i landet. Respektive region har föreslagit vilka projekt som ska få stödet, men prioriteringen har beslutats i en särskild prioriteringsgrupp med Sune Ekbåge som ordförande.
– Det som har fått avgöra när vi har värderat projekten är främst om det finns relevant kapacitet, om projektet är väl förankrat, att ägarskapet är säkrat och att det finns utvärderingsbara mål, säger Sune Ekbåge som ser ett stort värde i just en satsning på kompetensutveckling.
– Det är en åtgärd som direkt hjälper enskilda människor i bekymmer, men också stöttar företagen som behöver kompetensen.
En statlig utredning föreslog 2019 att arbetsgivare som har rätt att erhålla visst stöd för korttidsarbete också ska kunna få stöd för kompetensåtgärder som genomförs under den frigjorda tiden. Utredningen som i år gått vidare från regeringen, finansdepartementet, till en lagrådsremiss föreslog att stöd också ska lämnas för validering, värdering av kunskaper och kompetenser, hos arbetstagare.
Lagrådsremissen kan leda till en proposition som kan behandlas i riksdagen senare i år. Läs utredningen på regeringens hemsida här.
Unionen har sedan en tid drivit frågan att det ska finnas ett statligt stöd för kompetensutveckling som kan nyttjas under tiden för korttidsarbete. Regeringen har utrett frågan och väntas presentera ett lagförslag till riksdagen senare i år. Unionens ordförande Martin Linder anser att man ska diskutera om medarbetarna kan använda tiden till kompetensutveckling i samband med att man skriver avtal om kortidsjobb.
Är det möjligt att under en viss del av den arbetsbefriade går en kurs, eller kan företaget anordna en intern utbildning?
– Är det möjligt att under en viss del av den arbetsbefriade går en kurs, eller kan företaget anordna en intern utbildning? Det ska vara tydligt i avtalet om kompetensutvecklingen är obligatorisk och i vilken tid den tar i anspråk, säger Martin Linder.
Har Unionen några synpunkter på vad som är ”rätt” kompetensutveckling, eller är det helt upp till arbetsgivaren att bestämma vad som behövs?
– Framförallt är det viktigt att kompetensutveckling faktiskt genomförs och att den är anpassad till medarbetarens behov. Arbetsgivaren har också ett ansvarar för att den anställde har den kompetens som krävs för det jobb man ska utföra, säger Martin Linder som anser att man som medarbetare ska kunna påtala vilken kompetensutveckling man behöver.
– Vill man kompetensutvecklas inom ett område som arbetsgivaren uppfattar som ”fel” gäller det att visa att man faktiskt behöver kunskapen för att kunna göra jobbet på ett bra sätt. Om man vill gå en utbildning eller kurs som inte krävs för det jobb man har idag gäller det att visa vilken nytta arbetsgivaren kan få av den kompetensen.
Hur ser Unionen på syftet med kompetensutveckling på arbetsplatsen? Är det i första hand för att göra ett bra jobb på sin nuvarande arbetsplats, eller för att man ska ha lättare att få ett nytt jobb om ens nuvarande arbetsgivare trots korttidsarbete ändå måste varsla och säga upp personal?
– Jag skulle säga både och. Förutsättning att göra ett bra jobb på den nuvarande arbetsplatsen ökar om man får kompetensutveckling, samtidigt ökar också möjligheten att få ett nytt jobb om man vill eller måste byta jobb, säger Martin Linder.
ESF:s andra utlysning för medel till kompetensutveckling med anledning av coronakrisen omfattar 56 miljoner kronor och vilka projekt som beviljats beräknas presenteras i slutet av juni. De projekten kan starta senast den 1 september 2020 och pågå som längst till 31 december 2022.
För många av de cirka 700 anställda vid Studieförbundet Vuxenskolan runtom i landet väntar sommarens semestrar, men den vanliga verksamheten med sommarkurser är till stor del inställd.
'– Vissa anpassade aktiviteter genomför vi, men i princip alla inomhuskurser är inställda, säger Anna Lena Knight på Studieförbundet Vuxenskolan Dalarna.
– Nu hoppas vi att hela samhället mår bättre i höst och att vi kan återgå till en mer normal verksamhet. Men oavsett så har den här ovanliga våren gjort oss mer förberedda på nya omställningar och bättre på att arbeta digitalt.
Enligt kompetensutvecklingsavtalen i kollektivavtalen har arbetsgivaren huvudansvaret för att de anställda har den kompetens som krävs. Regeringen väntas föreslå att stöd för
kompetensutveckling
ska införas för företag som inför korttidsarbete, men i dag finns ingen sådan lag.
Unionen har ett studiestöd på upp till 3 425 kronor per halvår som alla medlemmar kan söka. Läs mer om villkoren för Unionens studiestöd här.
Text: Johan Boström
2020-06-18