Håller det på att ske ett uppvaknande för jämställdhet inom sporten? Det som länge varit självklarheter inom andra branscher börjar nu uppmärksammas inom flera idrottsföreningar. Som fackförbund vill Unionen vara en aktiv aktör för att driva fram jämställdheten även inom idrotten.
Damkronornas Sabina Küller gör mål i matchen mellan Sverige och Korea i vinter-OS i Pyeongchang, Sydkorea 2018.
Skulle du ställa upp i landslaget för att representera Sverige om du skulle förlora inkomst, få utrustning som inte passar, och erbjudas näringstillskott där bäst-före-datumet gått ut? Detta sa samtliga spelare i damlandslaget i hockey nej till under augusti och startade en bojkott av landslaget.
Bakgrunden var att damerna var avtalslösa och att förutsättningarna för spelarna i damlandslaget försämrats.
Svenska ishockeyförbundets generalsekreterare Tommy Boustedt blev förvånad över bojkotten.
– Förbundet har inga ersättningar till några spelare i något landslag, vi gör alltså ingen skillnad på dam och herrlandslag, sa han.
Shadé Jalali som är utredare på Unionen välkomnade damernas bojkott.
Vi stöttar organisering av hockeydamerna och vill att de, på sikt, ska bli medlemmar i Unionen. Vi ska vara idrottens fackförbund, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen.
– Det är så oerhört ojämställt inom hockeyn. Damerna på elitnivå har vanliga jobb vid sidan av, får knappt någon ersättning på klubbnivå och inget från Ishockeyförbundet för förlorad arbetsförtjänst när de spelar. De måste alltså ta ledigt från sina ”vanliga jobb” för att kunna spela hockey. Herrarna får heller ingen ersättning vid landslagsspel, men bland dem är det ingen på elitnivå som behöver ha ett jobb vid sidan av för att klara sig. Herrarna har en snittlön på 100 000 i SHL, så man kan säga att de redan får sin ersättning eftersom de har ”hockeylöner”, säger hon.
En våg av uppvaknande
Hockeyn är inte enda sporten där det snackas om bristen på lika villkor. I början av sommaren presenterade Unionen rapporten Ojämn Spelplan som beskriver bristen på jämställdhet inom elitfotbollen i Sverige, och i samband med Fotbolls-VM i somras anmäldes Svenska Fotbollförbundet till Diskrimineringsombudsmannen för skillnaderna i ersättning till dam och herrspelare. Senare i höst kommer en ny utredning från Unionen om de ekonomiska skillnaderna mellan dam – och herrspelare i hockeyn, motsvarande undersökningen som gjordes om elitfotbollen.
Det var Shadé Jalali, på Unionen som stod bakom rapporten ”Ojämn Spelplan” och hon kommer även att skriva hockeyrapporten. Hon beskriver det som en våg av uppvaknande.
– Ja, absolut. Fler och fler ser ojämställdheten och agerar för förändring. Det är egentligen helt galet att kvinnliga spelare ska behöva kämpa för sina rättigheter själva när det finns en lagstiftning mot diskriminering. Bristen på transparens inom elitidrottens löner och villkor har gjort det svårt att ha insyn innan spelarna började tala öppet om hur illa det är. Vi vet att skillnaderna är särskilt stora inom hockeyn och fotbollen. Det sitter män på nästan alla positioner som tycker att männen är bäst och ska ha mest. Centrala aktörer inom dessa sporter verkar inte inse sitt ansvar för att uppnå diskrimineringslagstiftningens krav. Inte heller sponsorer, politiker eller publiken tänker alla gånger på att professionellt idrottsutövande är jobb som bör och ska omfattas av alla lagar som råder på arbetsmarknaden. Och även om arbetet går framåt så hänger idrotten långt efter de jämställdhetsideal som råder på övrig arbetsmarknad.
– Nu finns en medvind i att inte nöja sig med mindre. Men hockeykvinnornas krav är inte ens att de vill ha samma ersättning som männen. De vill bara ha basala grundläggande grejer som kläder, ersättningar och försäkringar. Det är väldigt rimliga krav.
Tidigare fanns ett avtal mellan Svenska Ishockeyförbundet och spelarfacket SICO om ersättning för förlorad arbetsinkomst, men i april löpte det ut och ett nytt avtal har inte tagits fram.
Det är inte bara orättvisa ekonomiska förhållanden som orsakat protesten. Förutsättningarna för resor, boende samt bemötandet från förbundsstyrelsen är andra parametrar som spelat in beslutet. Spelarna och spelarfacket SICO har beskrivit olika former av missförhållanden. Exempelvis:
Reseförhållanden
Damkronorna har rest till USA en dag före turneringsstart där de förväntas prestera mot världens tre bästa nationer. Aspekter att ta hänsyn till är en tidsskillnad på sex timmar och en restid på ca 15 timmar.
Kosttillskott
Svenska Ishockeyförbundet har flera samarbetspartners inom kost och nutrition. Det förekommer ofta att Damkronorna tilldelats gamla produkter vars bäst före-datum passerat.
Spelarna har gjort ett gemensamt uttalande:
”Vi spelare är beredda att ta vårt ansvar och ska göra allt för att ta oss tillbaka dit vi hör hemma. Men bara med förutsättningar, bemötande och respekt som förmedlar en inställning och attityd till oss som elitidrottare. Fram till dess att de styrande gubbarna inom svenska ishockeyförbundet visar det har Damkronorna en tom spelartrupp”.
Viktigt med organisering
Ett steg togs nyligen mot en lösning i hockeykonflikten. Herrligan, SHL, kommer att stötta damkronorna ekonomiskt men Klara Stenberg som jobbar på spelarfacket SICO är inte nöjd.
Bra bemötande kostar inte pengar, säger Klara Stenberg på SICO, som förklarar att konflikten handlar lika mycket om respekt som om ekonomi.
– Det finns fortfarande inget avtal mellan SICO och Svenska Ishockeyförbundet. Det här med förlorad arbetsinkomst är inte löst. Det finns fortfarande inget avtal mellan spelarna och förbundet. Vi vill ha ett komplett landslagsavtal som inkluderar försäkringar och bonusar för spelarna.
Hur ser du på fackets roll i detta?
– Idag är tjejerna med i spelarföreningen SICO medan herrarna är med i både SICO och Unionen. I nästa steg ska även damerna in i Unionen. Det är viktigt för det är där man får styrkan och kraften. Som kollektiv kan man lyfta viktiga frågor. Det gör att man får mandat och inte blir överkörd av förbundet.
Besvikna på bemötandet
Diskussionen kring bojkotten har handlat mycket om pengar men Klara Stenberg på SICO säger att det handlar lika mycket om mjuka värden och om att bli behandlad på ett värdigt sätt.
– Vissa av damerna i landslaget tjänar bara 2000 kr i månaden på sitt hockeyspelande. Men målet för tjejerna är inte att tjäna miljoner. Det hela handlar lika mycket om inställningen till dem. Bara en sån sak som att den högsta tjänstemannen på förbundet, Tommy Boustedt, inte varit och tittat på en enda match med damkronorna på flera år. Däremot så är han alltid med på alla herr-VM. Vad sänder det för signaler?
Känner du av en medvind vad gäller jämställdhetsfrågor för sporten?
– Jag är snarare förvånad att inte förbundet själva tänkt på detta tidigare, för de här problemen har påtalats i flera år. Förbundet borde själva ha vaknat för länge sedan. De trodde kanske inte att tjejerna skulle våga göra detta? Men nu får det räcka. I kollektivet finns en styrka. Vi är samlade och enade. Det tycker jag är mäktigt.
Text: Anna Westman Swantesson Foto: Jonas Ekströmer/TT
2019-09-04
Spelarfacket SICO:s uppgift är att ta tillvara medlemmarnas idrottsliga, ekonomiska, sociala och fackliga intressen i deras roll som arbetstagare och ishockeyspelare och att företräda dem i deras förhållande till arbetsgivaren, i detta fall Svenska Ishockeyförbundet (SIF). Det är SICO tillsammans med Unionen som utgör spelarfacket i Sverige.
Fotboll är inte bara Sveriges största sport utan också ett av våra mest ojämställda yrken, visar vår rapport "Ojämn spelplan."
Hur mycket är en sjätte semestervecka värd?
Vet du om hur mycket din extra semestervecka egentligen kostar dig? Allt fler avtalar bort sin övertidsersättning mot en sjätte semestervecka men enligt Unionen är det en mycket dålig deal.
Joachim Kåhlman är ordförande för Unionenklubben på Synskadades Riksförbund. Anslutningsgraden på över 90 procent tror han är resultatet av att medlemmarna märker att man verkligen gör skillnad.