Så påverkar klimatomställningen arbetsmarknaden
En lyckad klimatomställning innebär inte bara minskade koldioxidutsläpp. Det krävs också en radikal omställning av arbetsmarknaden. I det arbetet har facket en nyckelroll.
Klimatet sägs vara vår tids ödesfråga. Larm om stigande temperaturer, extremväder och höjda havsnivåer har satt klimatfrågan på agendan – inom politiken, i näringslivet och inom fackrörelsen. För en lyckad klimatomställning innebär inte bara minskade koldioxidutsläpp. För att nå klimatmålen krävs också en ordentlig omställning av världens arbetsmarknad. Det säger Ann-Katrin Dolium, utredare på Unionen.
– Klimatomställningen kommer att fundamentalt förändra näringslivet över hela världen. Arbeten kommer att försvinna och en hel del nya arbeten och yrken kommer att skapas – på nya platser och inom nya branscher. Den stora utmaningen för arbetsmarknaden är att se till att de som jobbar i dag får den kompetensutveckling och det stöd som behövs för att de ska vara anställningsbara även i morgon och att framtidens arbetstagare får den utbildning de behöver till jobb som inte ännu finns.
Stor skillnad mellan länder
Enligt en nyligen publicerad rapport från EU:s arbetslivsbyrå Eurofound beräknas klimatomställningen globalt leda till en sysselsättningsökning på 0,5 procent. Men prognosen ser olika ut för olika länder. Polen beräknas till exempel att förlora jobbtillfällen, vid nedläggningen av sina många kolgruvor. Beräkningarna bygger dessutom på att de som förlorar sitt jobb när företagen ställer om sina verksamheter snabbt får ett nytt.
Det rör sig alltså om en stor omställning av arbetsmarknaden och därför är facket en viktig part, enligt Ann-Katrin Dolium. Skillnaden med klimatomställningen är att förändringen inte bara gäller varven i Göteborg eller textilindustrin i Borås – utan alla sektorer, över hela världen.
Vi i facket har en unik position att jobba med de här frågorna
– Därför har vi i facket en unik position att jobba med de här frågorna. Vi finns ute på arbetsplatserna varje dag och vi finns på arbetsplatser över hela världen, säger Ann-Katrin Dolium.
Unionen anser att klimatfrågan är en av vår tids allvarligaste och mest angelägna frågor. Alla måste ta ansvar för att omställningen till ett hållbart samhälle håller högsta möjliga takt. Unionen kan och måste spela en aktiv roll för att vi ska nå klimatmålen på ett socialt håll- bart sätt. Ambitiösa klimatmål måste kombineras med ett väl fungerande system för omställning av yrkesverksamma och politiska insatser för att främja näringslivets och samhällets omställning.
Här kan du läsa Unionens klimatpolicy.
Att klimatfrågan engagerar världens fackförbund är tydligt. Arbetet för att påskynda och säkerställa arbetstagares rättigheter i klimatomställningen förs under parollen ”Just transition”, en rättvis omställning. För två år sedan initierade världsfacket ITUC The Just Transition Centre för att skapa en dialog i frågan mellan fack, organisationer, företag och stater. Även svenska fackförbund har under flera år bidragit finansiellt till utvecklingsprojekt med klimatfokus genom den fackliga utvecklingsorganisationen Union to Union.
Rättvis omställning avgörande
På FN:s klimatmöte COP 24 i Katowice i Polen i december 2018 skrev flera stater under en deklaration som slår fast att en rättvis, social omställning är avgörande för att världen ska kunna nå en långsiktig och hållbar förändring i klimatfrågan.
Catarina Silveira är ansvarig för Just transition på Union to Union och förklarar att facket kan göra stor skillnad för klimatomställningen, eftersom man har en lång erfarenhet av att samarbeta internationellt, med väl utbyggda nätverk.
Enligt henne är samarbetet mellan fack, näringsliv och stater avgörande för att denna rättvisa omställning ska möjliggöras – och hon pekar ut Sverige som en förebild.
Facken är en kraft för förändring
– I Sverige finns en lång kultur av bra samverkan mellan fack, näringsliv och stat. Här kan Sverige spela en stor roll i att sprida kunskap om hur man framgångsrikt har jobbat med denna så kallade sociala dialog mellan arbetsmarknadens parter och staten, säger hon.
Mänskliga rättigheter ska inte vara en tilläggsdiskussion i klimatomställningen, det ska vara en nyckelfråga – och där har facken en viktig roll att spela, enligt Catarina Silveira.
– Facken är en kraft för förändring och kan vara det även i klimatomställningen, säger hon.
Spanska kolgruvor
När Spaniens regering beslutade att lägga ned landets kolgruvor berördes omkring 2 000 anställda. Gruvarbetarna som förlorade sina jobb kompenserades genom en omställningsplan som bland annat innebar att arbetare över 48 år erbjöds pensionering, övriga erbjöds utbildning för att istället kunna jobba inom så kallade gröna industrier.
Nairobis transportsystem
I Nairobi, Kenya, ska ett nytt transportsystem ersätta dagens myller av minibussar som orsakar trafikstockning och stora utsläpp. Istället ska färre men större bussar trafikera stadens gator. De kenyanska facken samarbetar med det svenska facket Seko och ITF, den internationella transportarbetarfederationen, för att få till en rättvis övergång till det nya transportsystemet. Målet är att en dialog med regeringen ska resultera i nya gröna jobb och bra villkor för de som ska arbeta i det nya transportsystemet.
Naturgas i Kanada
Kanadas regering har beslutat att fasa ut kol som energikälla till år 2030 och istället satsa på naturgas. Det har skapats en arbetsgrupp med representanter från fack, kommun och näringsliv som ska arbeta för att säkerställa att övergången blir så rättvis som möjligt för de anställda inom sektorn.
Text: Katharina Hedström Illustration: Colorbox
2019-12-11
Anna på Fryshuset tror på de unga
Unga är nyckeln till ett starkt fack även i framtiden. Det menar Anna McAllister, Unionens klubbordförande på Fryshuset. Hon tycker att de svenska facken kan bli bättre på att inkludera unga i sitt arbete.
Individgarantin är tillbaka inom idrotten - men kan försvinna igen
Individgarantin är en garanterad minsta lönehöjning för individen. Just nu finns detta i rådande kollektivavtal för branschavtal idrott, men så har det inte alltid varit. Och det finns en risk att den försvinner igen efter nuvarande avtalsrörelse.
"Unga i civilsamhället ställer för höga krav på sig själva"
Hur ser arbetsmiljön ut för unga i civilsamhället? En ny rapport visar att arbetsbelastningen är mycket hög och att unga förtroendevalda känner väldigt stor press på att vara tillgängliga. Men i rapporten finns också positiva trender att glädjas över.