Klubben på Sveriges Elevkårer tar strid för kollektivavtalet

Text: Linus Fremin Foto: Johan Strindberg

Sveriges Elevkårer grundades 1938 och är en branschorganisation för elevkårer på gymnasiet. Över 93 000 elever är anslutna (2016) och genom ekonomiskt stöd, material, utbildningar, support och tvistlösning stöttar man elevkårernas dagliga arbete.

På Sveriges Elevkårer arbetar runt 40 anställda, varav den största avdelningen arbetar med service och stöd till medlemsorganisationerna runt om i landet.

Eftersom folk hinner sluta innan lönerna höjs går inte heller potten upp, vilket gör att vi aldrig kommer upp i en högre lönenivå.

Just nu är runt 30 av de anställda organiserade i Unionenklubben, men det förändras ofta, då ett problem på arbetsplatsen är att personalomsättningen är hög, vilket bland annat påverkar löneutvecklingen negativt.

– På grund av den höga personalomsättningen är lönerna ganska låga med tanke på arbetsuppgifterna. Eftersom folk hinner sluta innan lönerna höjs går inte heller potten upp, vilket gör att vi aldrig kommer upp i en högre lönenivå. Men vi har legat på från klubbens sida och arbetsgivaren gick med på att höja lönerna generellt vilket också behövdes för avdelningen medlemservice, vilket var viktigt då ingångslönerna inte hade höjts på länge, säger Henrik Almén, avgående ordförande för Unionenklubben på Sveriges Elevkårer.

Hög personalomsättning

Den höga personalomsättningen påverkar även arbetsmiljön.

– Inför varje sommar kan man förlora hälften av sina arbetskamrater. Det är inte så kul. Det får också direkta konsekvenser om man får en ny chef var sjätte månad. Jag har jobbat drygt två år på arbetsplatsen och haft tre olika chefer. Sådant gör det svårt för en avdelning att flyta på som den bör.

Alla som jobbar här måste även känna att de kan avancera i lön och position och få nya utmaningar, det skulle få dem att stanna längre.

Han menar att en starkt motiverande faktor till att få fler att stanna kvar skulle vara om det var bättre villkor på arbetsplatsen.

–Vi är en ganska liten arbetsplats där alla har en relation till arbetsgivaren. Det gör att det är svårt för enskilda medlemmar att ta tag i frågor på egen hand. Därför är det viktigt att klubben tar strid eftersom det påverkar så mångas arbetssituation. Alla som jobbar här måste även känna att de kan avancera i lön och position och få nya utmaningar, det skulle få dem att stanna längre. Där finns det absolut saker som kan förbättras.

Tog strid för ersättning för helgarbete

För att få bättre koll på vilka skyldigheter arbetsgivaren har gick klubbstyrelsen under förra året igenom kollektivavtalet. Där började de att upptäcka saker som inte stämde med verkligheten.

– Till exempel stod det ungefär att helgarbete ska ersättas, något som vi visste aldrig hade gjorts. Vi kontaktade Unionen regionalt och startade förhandling med deras stöd och under den stod det klart att arbetsgivaren hade en annan syn på hur avtalet skulle tolkas. Tyvärr förlorade vi den förhandlingen.

Vi kallade till tvisteförhandling och såg det som ett tydligt intrång som vi inte kunde acceptera. Vi tycker det är bra med tydliga regler gällande arbetstid, men de bör tas fram i god dialog.

En annan viktig fråga för klubben är målstyrd arbetstid. När arbetsgivaren införde nya regler tyckte klubben att de innebar en för stor inskränkning i kollektivavtalet.

– Vi kallade till tvisteförhandling och såg det som ett tydligt intrång som vi inte kunde acceptera. Vi tycker det är bra med tydliga regler gällande arbetstid, men de bör tas fram i god dialog. Det här var en för stor inskränkning som i princip innebar att det blev reglerad arbetstid med vissa undantag. Då förhandlade vi om det och arbetsgivaren backade till slut från sin position. Vi ska nu jobba för en överenskommelse som båda parter tycker funkar.

Medlemsmöten viktiga

Henrik Alméns råd till andra klubbar är att lusläsa kollektivavtalet och ta strid för det som gynnar medlemmar om det behövs.

– Om man börjar syna kollektivavtalet kan man hitta saker som inte stämmer med verkligheten. Vi i styrelsen har gått fackliga grundutbildningar och påbyggnadskurser. Där får man verktyg och hjälp att tolka kollektivavtal. Vi har även tagit hjälp av Unionen när vi har behövt det, till exempel vid förhandlingar.

Det är trots allt medlemmarna som borde ha inflytande för vilka frågor vi driver.

Han tycker också att det är viktigt med medlemsmöten.

– Man måste ha koll på vad medlemmarna tycker. Medlemsmöten är viktiga så att facket syns på arbetsplatserna. Vi har varit hyfsat duktiga på att skicka ut nyhetsbrev. Det är trots allt medlemmarna som borde ha inflytande för vilka frågor vi driver. Då är naturligtvis årsmöte en viktig del men det behövs andra möjligheter att se sina fackliga företrädare och påverka vad som prioriteras i arbetet.