Kan civilsamhället skapa jobb för nyanlända?

Text: Audrey Erath Foto: Peter Cederling

Den 29 januari arrangerade Unionen lunchseminariet Civilsamhällets etableringsuppdrag – hur blev det? i Stockholm.

Seminariets syfte var att följa upp hur civilsamhällets regeringsuppdrag att bidra till att lösa etableringsfrågan gått, och vad som behövs framöver för att göra det på ett bra sätt.

Pengar är den ständiga diskussionen och i den frågan tycker ju Unionen som facklig part och arbetsgivarna i civilsamhället lika, att det behövs ett långsiktigt stöd.

Unionens branschutredare för organisationer och föreningar, Shadé Jalali, inledde med att ta åhörarna tillbaka till hösten 2015 och det historiska flyktingmottagandet som axlades av frivilligorganisationerna när det offentliga klappade igenom, för att sedan komma in på hur civilsamhället i dag ses som en viktig aktör för att hjälpa nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden.  

– Det behövs en långsiktig finansiering av civilsamhället för att det fortsatta etableringsuppdraget ska fungera  Vår slutsats är att civilsamhället behöver anställda för att möta behoven i samhället och täcka upp där det offentliga inte räcker till. I sin tur behöver personal kompetensutveckling , god arbetsmiljö, marknadsmässiga löner och kompetenta arbetsgivare, sa Shadé Jalali.

Diskussion om långsiktig finansiering

Efter hennes inledning tog den inbjudna panelen vid, beståendes av Katarina Lundahl, chefekonom på Unionen, Hans-Göran Elo, förbundsdirektör på Arbetsgivaralliansen, Milischia Rezai, politisk sakkunnig hos arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, och Göran Pettersson, generalsekreterare på Forum.

Diskussionen kom till stor del att handla om pengar, om vikten av ett mer långsiktigt statligt stöd som inte är projektbundet. Men också om förväntningar om att fler nyanlända får etableringsanställningar inom civilsamhället.

Även om civilsamhället skulle få en stor påse med pengar för att ordna arbetstillfällen så är ju inte det som civilsamhället är bäst på.

I publiken satt Theres Sysimetsä, ledamot i Unionens förbundsstyrelse .

– Pengar är den ständiga diskussionen och i den frågan tycker ju Unionen som facklig part och arbetsgivarna i civilsamhället lika, att det behövs ett långsiktigt stöd. Mycket av inkomstkällorna är i dag projektmedel och kortsiktiga bidrag vilket är ett problem även för de med fasta anställningar, säger hon.

Theres Sysimetsä har en yrkesbakgrund från flera organisationer som RFSU, RFSL Ungdom, Sveriges förenade studentkårer och Stockholm ungdom. 

Borde ”exportera” civilsamhällets positiva syn

När det gäller civilsamhällets möjligheter att etablera nyanlända på arbetsmarknaden genom att själva anställa tycker hon att man aldrig riktigt kom in på den viktigaste frågan under seminariet: vad det egentligen är för etableringsjobb som civilsamhället kan erbjuda och i vilken skala? 

– Även om civilsamhället skulle få en stor påse med pengar för att ordna arbetstillfällen så är ju inte det som civilsamhället är bäst på. Det är inte helt enkelt att skala upp en idéburen verksamhet på samma sätt som stora bolag kan växa genom att få en stor order, säger Theres Sysimetsä.  

En sådan lösning tror jag skulle vara något som gör större skillnad för de som behöver etableringsanställningar.

I stället tror hon att det vore mer framgångsrikt att ”exportera” civilsamhällets positiva syn på att vara en del av etableringsuppdraget, och goda metoder för inkludering till andra branscher som kan erbjuda en större andel jobb som dessutom kan leda till fasta tjänster. ​

– Nu tror jag att det är svårt att genomföra eftersom det saknas sådana nätverk mellan civilsamhället och näringslivet, men en sådan lösning tror jag skulle vara något som gör större skillnad för de som behöver etableringsanställningar, säger Theres Sysimetsä.