I slutet av januari höll Unionen ett lunchseminarium där civilsamhällets etableringsuppdrag diskuterades. Diskussionen kom främst att handla om vikten av långsiktig statlig finansiering, men också om utomstående förväntningar på att fler nyanlända ska blir anställda av civilsamhället. Theres Sysimetsä från Unionens förbundsstyrelse följde seminariet. Hon ifrågasätter om civilsamhället överhuvudtaget är rätt bransch för storskaligt jobbskapande.
Den 29 januari arrangerade Unionen lunchseminariet Civilsamhällets etableringsuppdrag – hur blev det? i Stockholm. Unionens branschutredare för organisationer och föreningar, Shadé Jalali, inledde med att ta åhörarna tillbaka till hösten 2015
Text: Audrey Erath Foto: Peter Cederling
Den 29 januari arrangerade Unionen lunchseminariet Civilsamhällets etableringsuppdrag – hur blev det? i Stockholm.
Seminariets syfte var att följa upp hur civilsamhällets regeringsuppdrag att bidra till att lösa etableringsfrågan gått, och vad som behövs framöver för att göra det på ett bra sätt.
Pengar är den ständiga diskussionen och i den frågan tycker ju Unionen som facklig part och arbetsgivarna i civilsamhället lika, att det behövs ett långsiktigt stöd.
Unionens branschutredare för organisationer och föreningar, Shadé Jalali, inledde med att ta åhörarna tillbaka till hösten 2015 och det historiska flyktingmottagandet som axlades av frivilligorganisationerna när det offentliga klappade igenom, för att sedan komma in på hur civilsamhället i dag ses som en viktig aktör för att hjälpa nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden.
– Det behövs en långsiktig finansiering av civilsamhället för att det fortsatta etableringsuppdraget ska fungera Vår slutsats är att civilsamhället behöver anställda för att möta behoven i samhället och täcka upp där det offentliga inte räcker till. I sin tur behöver personal
kompetensutveckling
, god arbetsmiljö, marknadsmässiga löner och kompetenta arbetsgivare, sa Shadé Jalali.
Katarina Lundahl, chefekonom på Unionen, var med i ett panelsamtal som kom att handla om vikten av långsiktig finansiering.
Diskussion om långsiktig finansiering
Efter hennes inledning tog den inbjudna panelen vid, beståendes av Katarina Lundahl, chefekonom på Unionen, Hans-Göran Elo, förbundsdirektör på Arbetsgivaralliansen, Milischia Rezai, politisk sakkunnig hos arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, och Göran Pettersson, generalsekreterare på Forum.
Diskussionen kom till stor del att handla om pengar, om vikten av ett mer långsiktigt statligt stöd som inte är projektbundet. Men också om förväntningar om att fler nyanlända får etableringsanställningar inom civilsamhället.
Även om civilsamhället skulle få en stor påse med pengar för att ordna arbetstillfällen så är ju inte det som civilsamhället är bäst på.
I publiken satt Theres Sysimetsä, ledamot i Unionens
förbundsstyrelse
.
– Pengar är den ständiga diskussionen och i den frågan tycker ju Unionen som facklig part och arbetsgivarna i civilsamhället lika, att det behövs ett långsiktigt stöd. Mycket av inkomstkällorna är i dag projektmedel och kortsiktiga bidrag vilket är ett problem även för de med fasta anställningar, säger hon.
Theres Sysimetsä har en yrkesbakgrund från flera organisationer som RFSU, RFSL Ungdom, Sveriges förenade studentkårer och Stockholm ungdom.
Theres Sysimetsä, ledamot i Unionens förbundsstyrelse, menar att det inte är helt enkelt att skala upp en idéburen verksamhet på samma sätt som stora bolag kan växa genom att få en stor order.
Borde ”exportera” civilsamhällets positiva syn
När det gäller civilsamhällets möjligheter att etablera nyanlända på arbetsmarknaden genom att själva anställa tycker hon att man aldrig riktigt kom in på den viktigaste frågan under seminariet: vad det egentligen är för etableringsjobb som civilsamhället kan erbjuda och i vilken skala?
– Även om civilsamhället skulle få en stor påse med pengar för att ordna arbetstillfällen så är ju inte det som civilsamhället är bäst på. Det är inte helt enkelt att skala upp en idéburen verksamhet på samma sätt som stora bolag kan växa genom att få en stor order, säger Theres Sysimetsä.
En sådan lösning tror jag skulle vara något som gör större skillnad för de som behöver etableringsanställningar.
I stället tror hon att det vore mer framgångsrikt att ”exportera” civilsamhällets positiva syn på att vara en del av etableringsuppdraget, och goda metoder för inkludering till andra branscher som kan erbjuda en större andel jobb som dessutom kan leda till fasta tjänster.
– Nu tror jag att det är svårt att genomföra eftersom det saknas sådana nätverk mellan civilsamhället och näringslivet, men en sådan lösning tror jag skulle vara något som gör större skillnad för de som behöver etableringsanställningar, säger Theres Sysimetsä.
Unionen ser att följande behövs inom civilsamhället:
Vi ser att man behöver professionalisera civilsamhället. Det kommer leda till många förbättringar.
Långsiktig finansiering.
Organisationer behöver anställda föra att möta behoven som finns i samhället och täcka upp där de offentliga inte räcker till. Det behövs professionella anställda som kan utföra och utveckla verksamheten.
Personal behöver
kompetensutveckling
, god arbetsmiljö, marknadsmässiga löner, och kompetenta arbetsgivare. Den här typen av kostnader behöver inkluderas i de offentliga bidragen.
Chefer behöver kompetensutveckling i konsten att handleda
Information om olika sorters subventionerade anställningar
Att det lättare går att matcha organisationer med praktikanter så att de hittar varandra