Det tystade samtalet

Text: Paola Langdal

I år fyller demokratin 100 år i Sverige och Tryckfrihetsordningen har över 250 år på nacken. Båda är helt nödvändiga för att man ska kunna föra demokratiska samtal där organisationer vågar ta ställning i olika frågor. De senaste åren har dock det som tidigare tagits för givet allt mer inskränkts av hot och hat. Därför har allt fler börjat tala om ”shrinking space”, hur allt fler, inte minst offentliga personer, upplever att utrymmet för att uttrycka åsikter minskar. 

Det fysiska rummet är en viktig faktor för demokrati för att kunna mötas och bestämma tillsammans.

Under Järvaveckan i Spånga, på Sverigedemokraternas dag, anordnades #vimåsteprata för att samtala om demokrati. Bakom initiativet står ett hundratal enskilda opinionsbildare som – tillsammans med folkbildningens organisationer inom studieförbund och folkhögskolor samt Svenska PEN – ämnar mobilisera goda krafter inför valet 2018.

Intresset för politikevenemanget, som anhålls för tredje året i rad, har enligt arrangörerna slagit rekord med runt 30 000 besökare. Till tältet där samtalet om #vimåsteprata genomförs strömmar besökarna till.

– Det fysiska rummet är en viktig faktor för demokrati för att kunna mötas och bestämma tillsammans, säger Pa Modou Badjie som är artist och föreläsare, från scenen. 

MUCF vill minska hat och hot i offentligheten

Han får medhåll av Bengt Lindroth, tidigare politisk redaktör på bland annat Expressen och författare, som berättar att han är oroad över hur nätet blivit en ny faktor där onda krafter ofta tar initiativet och hur svårt det är att ha kontroll över denna utveckling. 

– Förvisso är de i minoritet, men många ändå, säger han och menar vidare att traditionella medier måste bli mer närvarande på nätet i journalistiska former för att motverka dessa krafter.

Demokratifrågan har under valåret även seglat allt högre upp på regeringens agenda. 

Under våren har organisationer kunnat söka bidrag hos Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor (MUCF) till projekt som syftar till att minska förekomsten av hat och hot i det offentliga samtalet. Bidraget är en del av regeringens satsning om samling mot hot och hat till det fria ordets försvar. Projekten kan till exempel handla om att stärka individer eller grupper som är opinionsbildare eller som på annat sätt deltar i det offentliga samtalet och som därför utsätts för hot, våld eller andra kränkningar. 

– Avgörande för ett demokratiskt samhälle är det fria ordet med en öppen dialog och bra samtalston. Men för den som vill delta i det offentliga samtalet har risken att utsättas för hat och hot ökat, vilket lett till en förskjutning i debatten kring vad man får och inte får säga. Därför är viktigt att vi får igång en diskussion om det hårdnande klimatet och hur det påverkar demokratin, säger Lena Nyberg, generaldirektör på MUCF.

Rädsla kan få fler att hoppa av förtroendeuppdrag

Att debattklimatet hårdnat tror Lena Nyberg dels beror på en ökad polarisering mellan olika grupper i samhället, dels också på den digitala förändringen med sociala medier som bidragit till att hat och hot ökat på senare år. 

– Samtidigt som nätet gör att fler får chansen att uttrycka sig är det ofta också via sociala medier som journalister, förtroendevalda, konstnärer och andra opinionsbildare får ta emot hat och hot. Det har blivit mycket lättare att skriva otrevliga kommentarer i sociala medier än att ta diskussionen med personen i verkligheten, fortsätter hon.

Risken när möjligheten att uttrycka sina åsikter minskar är att det kan leda till självcensur. Idag vittnar många politiker om hur hat och hot fått dem att undvika vissa debattämnen.

– Den yttersta konsekvensen för hat och hot mot våra förtroendevalda är att de av rädsla för att bli utsatta hoppar av sina uppdrag. Då är demokratin illa ute, säger Lena Nyberg

Flera bra förslag på hur man ska värna demokratin

Med MUCF:s uppdrag från regeringen, att fördela bidrag till projekt som förebygger och motverkar självcensur, är förhoppningen att det ska leda till att fler vågar delta i det offentliga samtalet.  

– Alla initiativ som behandlar det hårdnande debattklimatet är viktiga. Vi har fått in flera bra förslag på projekt som vi tittar på nu och som vi hoppas ska öka kunskapen i syfte att värna demokratin, avslutar hon.