Föreningar som får ekonomiska problem och inte kan betala ut löner till sina anställda är vanliga ärenden för Unionens förbundsjurister. I en sådan situation gäller det att agera snabbt, annars är risken att du missar chansen till ersättning.
Johan arbetar som medlemsadministratör på Riksförbundet för ekonomisk jämlikhet. Förbundet har under en längre tid haft en negativ medlemsutveckling och likviditeten är dålig. Den 25 oktober 2018, då lönen för september skulle betalas ut, får Johan inte sin lön. Dagen efter hålls ett personalmöte där riksförbundets generalsekreterare meddelar att förbundet fått problem med en bidragsansökan och därför inte har pengar att betala ut lönerna till sina anställda. Generalsekreteraren uppger att hon hoppas att det ska lösa sig inom en snar framtid och ber att de anställda ska ge riksförbundet uppskov med betalningen. Johan, som tycker mycket om sitt arbete på föreningen, är beredd att gå med på detta men kontaktar först Unionen för att få råd…
Fallet med Johan är fiktivt men liknar många av de ärenden som hamnar på Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter och hans kollegors bord.
– Föreningar jobbar ofta med behjärtansvärda saker och har ett stort engagemang bland sina anställda. Samtidigt är ekonomin inte alltid jättebra. Många föreningar är beroende av statsbidrag eller andra typer av bidrag för att få verksamheten att gå runt, säger Viktor Anesäter.
Ibland är det enda valet man har som arbetstagare att vidta rättsliga åtgärder mot sin arbetsgivare för att få ersättning för den uteblivna lönen.
Uteblivna bidrag kan snabbt skapa ekonomiska svårigheter för en förening som har små marginaler. Ibland blir problemen så stora att föreningen inte har råd att betala ut löner till sina anställda. Då gäller det att känna till sina rättigheter och agera snabbt, enligt Viktor Anesäter. Du kan nämligen få ersättning via den statliga lönegarantin – men det förutsätter att arbetsgivaren försätts i konkurs.
– Ibland inser arbetsgivaren att situationen är ohållbar och väljer att själv ansöka om konkurs. I andra fall tror kanske arbetsgivaren att situationen kommer att lösa sig. Då kan det enda valet man har som arbetstagare för att få ersättning för den uteblivna lönen vara att vidta rättsliga åtgärder mot sin arbetsgivare, säger Viktor Anesäter.
Hans råd är att agera direkt om lönen inte kommer in på kontot på utbetalningsdagen, då rätten till lönegaranti kräver att man har agerat skyndsamt.
– Man bör kontakta sin arbetsgivare direkt. Om man inte får tag på arbetsgivaren, eller om man inte får ett bra svar på varför lönen inte har betalats ut, bör man ta kontakt med sitt fackförbund och fråga om råd, säger Viktor Anesäter.
Men om arbetsgivaren ber om uppskov med betalningen, som i Johans fall?
– Vissa väljer att vänta men om man gör det så tar man en väldigt stor risk. Om arbetsgivaren går i konkurs vid ett senare tillfälle kommer man troligen inte få lönegaranti för allt man har förlorat, säger Viktor Anesäter.
Löneutbetalningar brukar prioriteras. Om arbetsgivaren inte kan betala ut de anställdas löner är det ofta ett ganska tydligt tecken på att det även finns andra skulder i föreningen.
Viktor Anesäter pekar också på att uteblivna löneutbetalningar ofta innebär att de ekonomiska problemen är långt gångna.
– Löneutbetalningar brukar prioriteras. Om arbetsgivaren inte kan betala ut de anställdas löner är det ofta ett ganska tydligt tecken på att det här inte kommer att gå. Då kan man ofta vara ganska säker på att det finns många andra skulder i föreningen, till exempel obetalda skatter eller leverantörsfakturor, säger Viktor Anesäter.
Att försätta sin arbetsgivare i konkurs är ofta en jobbig process, speciellt om man har ett stort engagemang i verksamheten.
– Det här är verkligen inte en lätt situation att befinna sig i, många mår ganska dåligt, säger Viktor Anesäter.
Så hur kan Unionen stötta medlemmar som hamnar i den här situationen?
– Vi finns med medlemmen genom hela processen. Vi gör allt det praktiska som krävs för att verka för att medlemmen antingen får betalt eller arbetsgivaren går i konkurs och för medlemmens talan under konkursförhandlingarna i tingsrätten, berättar Viktor Anesäter.
Text: Katharina Hedström Foto: Pixabay
2019-04-03