Sänkt digitalmoms inte ett självklart klirr i bokförlagens kassa
Det har hittills varit högre moms på digitala böcker än på fysiska, men nu har EU beslutat att en sänkning av digitalmomsen får göras. Det skulle kunna väcka liv i svenskarnas hittills svala intresse för e-böcker. Bokbranschen har länge lobbat för en sänkning, men ser samtidigt inga uppenbara ekonomiska fördelar för bokutgivningen.
Det är EU som har haft makten över digitalmomsen (se faktaruta), men i oktober kom beskedet – medlemsländerna får själva bestämma momssatsen för digitala publikationer som nättidningar, ljud- och e-böcker. I Sverige har det inte varit tal om något annat än en sänkning. Finansdepartementet har redan skrivit en promemoria om en sänkning från 25 till sex procent och föreslår att det ska börja gälla från och med den 1 juli i år.
Kristina Ahlinder på Svenska Förläggareföreningen tycker att momsfrågan är viktig och efterlyser nu riktigt bra läsplattor för att få suget efter e-böcker att öka.
Just nu är förslaget ute på remiss och sedan ska en proposition röstas igenom i riksdagen innan det här kan bli verklighet, men mycket tyder på att det råder en politisk konsensus i frågan.
– Sänkt moms är viktigt eftersom den nu blir lika för alla bokformat, inget format missgynnas. Bokbranschen har aldrig sett någon skillnad mellan tryckt bok, pocket, ljudbok eller e-bok. Det är ett och samma verk, fast i olika format bara. För våra medlemsförlag har det också handlat om att upprätthålla ett läsintresse och att inga grupper ska lämnas utanför, att samhället ska hållas ihop, säger Kristina Ahlinder, direktör för branschorganisationen Svenska Förläggareföreningen.
Momsen i EU:s medlemsländer styrs bland annat av en gemensam momslagstiftning som tillåter en normalskattesats och två reducerade. I Sverige är normalskattesatsen 25 procent och de reducerade satserna ligger på tolv respektive sex procent. Dagstidningar, tidskrifter, tryckta böcker och böcker på cd-skiva omfattas av den lägsta momsen, men digitala motsvarigheter har hittills betraktats som tjänster istället för varor och därför inte omfattats av reducerad moms. Men från och med den 4 december 2018 är alltså den gemensamma momslagstiftningen ändrad så att även strömmande och nedladdningsbara böcker får omfattas av reducerad moms.
Sänkt moms kan komma att innebära ett lägre pris på e-böcker och digitala ljudböcker (fysiska ljudböcker är redan omfattade av sex procents moms). I Sverige har försäljningen av ljudböcker ändå gått som tåget, mycket tack vare entreprenörer
Ännu inte lika populär i Sverige som i USA.
som varit duktiga på att utveckla och lansera bra och smidiga ljudbokstjänster. E-boken har däremot inte alls nått samma genomslag här som i andra länder, men försäljningen har ändå tuffat på och stadigt ökat år för år. 2010 låg Svenska Förläggareföreningens medlemsförlags intäkter för e-böcker på 3,3 miljoner kronor till att sju år senare ha ökat till 52,7 miljoner. Den sänkta momsen kommer nödvändigtvis inte betyda en kraftig försäljningsökning av e-böcker, utan här spelar utvecklingen av de tekniska lösningarna en större roll för om det ska vara möjligt.
– Det som varit ett problem i Sverige är att vi har saknat bra och attraktiva läsplattor. Det behövs för att få en så bra läsupplevelse som möjligt. Nu när momsen sänks så tror jag att det kommer att stärka leden bakåt, att man kan jobba mer med de tekniska lösningarna och att antalet titlar kommer att öka. Det tror jag kommer att gynna e-boksläsningen i större utsträckning än att priset sänks.
Vad kommer sänkt moms innebära rent ekonomiskt för förlagen?
– Det kommer fortsatt vara knepigt att få en ekonomi i bokutgivningen. Den stora investeringen för förlagen är ju fortfarande i texten. Det som påverkar branschen starkt nu är att man inte får lika mycket betalt för digitala böcker. Man kan inte ta lika mycket betalt och man får inte lika mycket betalt. Prenumerationstjänsterna är bra på många olika sätt, men de ger inga stora pengar.
Så ekonomiskt är frågan om ersättning från prenumerationstjänster viktigare än sänkt moms?
– Det är en fråga som diskuteras, att digitala böcker generellt sett genererar mindre pengar och hur man ska komma till rätta med det. Självklart ska upphovsmännen ha betalt, men det måste komma in pengar till förlagen också så att man kan fortsätta med sin bokutgivning.
Även Unionen har drivit frågan som rör skatteförändring för elektroniska tidningar, tidskrifter och böcker.
Fredrik Ostrozanszky på Unionen hoppas att en momssänkning kan stärka hela bokbranschen. Foto: Patrik Nygren
– När man sänkte momsen för tryckta böcker och tidningar minskade priserna för kunderna samtidigt som försäljningen ökade, säger Fredrik Ostrozanszky som är utredare på Unionen.
Varför är det här viktigt för Unionens medlemmar?
– Den digitala utgivningen växer varje år och blir allt viktigare för branschen. En sänkt digitalmoms skapar ett utrymme för förlagen, bland annat att öka sina marginaler för den digitala utgivningen eller att sänka priserna för läsarna vilket kan öka försäljningen. Det som stärker förlagens och medieföretagens ekonomi är positivt för alla våra medlemmar som jobbar där.
Text: Audrey Erath Foto: Pixabay
2019-01-30
Kollektivavtal ger affärsnytta på ovanlig byrå
Det är ovanligt med kollektivavtal i reklam och pr-världen. Men kommunikationsbyrån Reform Society går mot strömmen. För dem har kollektivavtal alltid varit en självklarhet. Birgitta Pagot, vd på byrån berättar att hon bara ser fördelar med avtal och betraktar det dessutom som ett sätt att behålla talanger i en tuff bransch.
Så räddar du pensionen som frilans eller kombinatör
Utan en arbetsgivare som betalar in till tjänstepensionen blir det orangea kuvertet tunt. Som frilansare eller kombinatör är tumregeln att spara åtminstone fem procent av sin inkomst – på egen hand.
På senaste tiden har flera företag skapat debatt genom att ta ställning i olika samhälls - och rättighetsfrågor i sina reklamfilmer. Men är reklamfilm verkligen rätt sätt för företag att positionera sig och att ta ställning? Vi listar några reklamfilmer som väckt mycket starka reaktioner.