Så påverkar avtalsrörelsen din lön och dina villkor

Nu börjar spelet om din kommande lön. Under 2017 omförhandlades en majoritet av Unionens kollektivavtal och de flesta närmar sig nu slutet av en treårig  avtalsperiod . I början av 2020 ska Unionen och arbetsgivarorganisationerna komma överens om nya avtal för löneutveckling och villkor i arbetslivet. Avtalen kan omfatta ett eller flera år.

När Unionens branschdelegationer träffades i slutet av augusti hade man de övergripande inriktningsmål som Unionens förbundsråd tidigare beslutat om i ryggen. Nu börjar arbetet med att mejsla fram branschspecifika krav. För media- och kommunikationsbranschen står  Margareth Derle i centrum. Med sina 20 år som fackligt aktiv ska hon leda arbetet med att ta fram förbättringskrav för de som jobbar i branschen, och stå upp mot de försämringsförslag som arbetsgivarsidan kan lägga fram.

Margareth skrattar lite för sig själv när hon börjar tänka på hur många avtalsrörelser hon varit med i.

– Hahaha. Det är nog nio stycken. Minst.

Till vardags jobbar hon som HR-ansvarig på NE Sverige AB (dotterbolag till Nationalencyklopedin AB) i Malmö och har precis utsetts till ordförande för branschdelegationen Tjänster & Media.

Varför gillar du avtalsrörelsen?

– Att få vara med och påverka. Det är spännande. Jag har ju varit med i ganska många avtalsrörelser. Det är under avtalsrörelsen vi kan arbeta med våra kollektivavtal för att få till förbättrade villkor på arbetsplatserna och för våra medlemmar. Jag tycker om att upptäcka ett problem och att sedan tänka: hur kan man komma tillrätta med detta? Och att sedan åtgärda det. Jag gillar att lyssna på medlemmarna. Jag gillar att strida för dem.

Vilka är utmaningarna i en avtalsrörelse ?

– Det kan variera från avtalsrörelse till avtalsrörelse. Vi är på ett mycket tidigt stadie just nu och jag kan därför inte gå in på några detaljer med vilka utmaningar vi står inför denna gång men det här med arbetstider blir nog en stor fråga. Delegationen jobbar inte bara mot inriktningsbeslut som handlar om löner, arbetstider, utveckling och jämställdhet utan vi har också att arbeta med alla de avtalsmotioner som våra medlemmar har skrivit.

Är inte lön det som är mest centralt?

– Vi arbetar även med att få till förbättringar inom de allmänna villkoren. Men lön är ju det som medlemmarna nästan alltid tycker är den viktigaste frågan. Efter det kommer arbetstider som också är en stor fråga.

Kan ni i branschdelegationen påverka löneutvecklingen framöver så att folk i branschen får mer i plånboken?

– Medlemmarna har fått reallöneökningar, alltså mer pengar i plånboken, sedan mitten av 1990-talet då Facken inom industrin (FI) bildades. Det är industrin som sätter ”märket” då de är den internationellt mest konkurrensutsatta sektorn. ”Märket” gäller sedan för alla övriga avtal. ”Märket” baseras på olika parametrar och djupa analyser just för att hitta nivån så att löneutvecklingen ger mer pengar i plånboken och samtidigt tar hänsyn till företagens konkurrenskraft. Medlemmar blir besvikna ibland när procentsatsen inte blir så hög men då ska vi komma ihåg att innan FI bildades var det höga procentuella löneökningar vilket medförde att inflationen ökade och därmed blev det mindre pengar i plånboken. 

Är det tufft i en avtalsrörelse ?

– Ja, det kan det vara. Det kan bli strider men det är svårt att idag säga vad som kommer att utlösa dem. Om vi pratar om lön så är motpartens ambition och mål att få bort alla individgarantier. Det betyder att man som individ inte längre är garanterad ett visst belopp i löneökning. För några avtalsrörelser sedan var just individgarantin en strejkfråga. Vidare vill motparten även se sifferlösa avtal. I dag måste vi också arbeta för att behålla det vi har i våra kollektivavtal . Motpartens yrkanden är många gånger sådana som skulle innebära försämringar i avtalen.

Vilka är dina personliga fackliga hjärtefrågor?

– Jämställdhet och mångfald är viktigt. Och arbetstider! Många jobbar ju dygnet runt, eller är i alla fall tillgängliga dygnet runt. Vi har i flera avtalsrörelser kämpat för att få till en ”tillgänglighetspolicy”. Medlemmar förhandlar bort sin övertidsersättning och det finns de som trivs med detta eftersom de känner en viss frihet. Problemet är att arbetsgivaren misstolkar vad detta innebär, tror att medarbetaren kan arbeta hur mycket som helst, att de inte längre omfattas av arbetstidsavtalet. Även om man förhandlat bort sin övertidsersättning så finns det gränser för hur mycket de får arbeta. Just detta skulle jag vilja ha tydligare, starkare skrivningar kring.

Text: Anna Westman Swantesson Foto: Samuel Unéus

2019-09-11