Så påverkar avtalsrörelsen din lön och dina villkor
Nu sätter avtalsrörelsen igång. I början av 2020 ska Unionen och arbetsgivarorganisationerna komma överens om löneutveckling och andra villkor för ett eller flera år framöver. Margareth Derle är ordförande för media- och kommunikationsbranschens delegation som ska arbeta fram Unionens krav i förhandlingarna.
Under hösten kommer Unionens branschdelegation för Tjänster och Media att utifrån de övergripande inriktningsmålen arbeta fram branschspecifika krav för anställda i media- och kommunikationsbranschen.
Nu börjar spelet om din kommande lön. Under 2017 omförhandlades en majoritet av Unionens
kollektivavtal
och de flesta närmar sig nu slutet av en treårig
avtalsperiod
. I början av 2020 ska Unionen och arbetsgivarorganisationerna komma överens om nya avtal för
löneutveckling
och villkor i arbetslivet. Avtalen kan omfatta ett eller flera år.
När Unionens branschdelegationer träffades i slutet av augusti hade man de övergripande inriktningsmål som Unionens
förbundsråd
tidigare beslutat om i ryggen. Nu börjar arbetet med att mejsla fram branschspecifika krav. För media- och kommunikationsbranschen står Margareth Derle i centrum. Med sina 20 år som fackligt aktiv ska hon leda arbetet med att ta fram förbättringskrav för de som jobbar i branschen, och stå upp mot de försämringsförslag som arbetsgivarsidan kan lägga fram.
Margareth Derle har precis utsetts till ny ordförande för delegationen som förhandlar avtal för anställda i media- och kommunikationsbranschen.
Margareth skrattar lite för sig själv när hon börjar tänka på hur många avtalsrörelser hon varit med i.
– Hahaha. Det är nog nio stycken. Minst.
Till vardags jobbar hon som HR-ansvarig på NE Sverige AB (dotterbolag till Nationalencyklopedin AB) i Malmö och har precis utsetts till ordförande för branschdelegationen Tjänster & Media.
Varför gillar du avtalsrörelsen?
– Att få vara med och påverka. Det är spännande. Jag har ju varit med i ganska många avtalsrörelser. Det är under avtalsrörelsen vi kan arbeta med våra kollektivavtal för att få till förbättrade villkor på arbetsplatserna och för våra medlemmar. Jag tycker om att upptäcka ett problem och att sedan tänka: hur kan man komma tillrätta med detta? Och att sedan åtgärda det. Jag gillar att lyssna på medlemmarna. Jag gillar att strida för dem.
Vilka är utmaningarna i en
avtalsrörelse
?
Margareth Derle har i flera avtalsrörelser kämpat för att få till en ”tillgänglighetspolicy” och gränser för arbetstid. Det måste vara tydligt hur mycket man får arbeta, även om man förhandlat bort sin
övertidsersättning
, säger hon.
– Det kan variera från avtalsrörelse till avtalsrörelse. Vi är på ett mycket tidigt stadie just nu och jag kan därför inte gå in på några detaljer med vilka utmaningar vi står inför denna gång men det här med arbetstider blir nog en stor fråga. Delegationen jobbar inte bara mot inriktningsbeslut som handlar om löner, arbetstider, utveckling och jämställdhet utan vi har också att arbeta med alla de avtalsmotioner som våra medlemmar har skrivit.
Är inte lön det som är mest centralt?
– Vi arbetar även med att få till förbättringar inom de allmänna villkoren. Men lön är ju det som medlemmarna nästan alltid tycker är den viktigaste frågan. Efter det kommer arbetstider som också är en stor fråga.
Kan ni i branschdelegationen påverka löneutvecklingen framöver så att folk i branschen får mer i plånboken?
– Medlemmarna har fått reallöneökningar, alltså mer pengar i plånboken, sedan mitten av 1990-talet då Facken inom industrin (FI) bildades. Det är industrin som sätter ”märket” då de är den internationellt mest konkurrensutsatta sektorn. ”Märket” gäller sedan för alla övriga avtal. ”Märket” baseras på olika parametrar och djupa analyser just för att hitta nivån så att löneutvecklingen ger mer pengar i plånboken och samtidigt tar hänsyn till företagens konkurrenskraft. Medlemmar blir besvikna ibland när procentsatsen inte blir så hög men då ska vi komma ihåg att innan FI bildades var det höga procentuella löneökningar vilket medförde att inflationen ökade och därmed blev det mindre pengar i plånboken.
När ett
kollektivavtal
löper ut ska parterna komma överens om ett nytt. Denna förhandlingsprocess kallas
avtalsrörelse
. Under en avtalsrörelse pratas det ofta om parterna. Parterna består av arbetsgivarna å ena sidan och arbetstagarna å andra sidan, vilka representeras av arbetsgivarorganisationer och fackförbund.
– Ja, det kan det vara. Det kan bli strider men det är svårt att idag säga vad som kommer att utlösa dem. Om vi pratar om lön så är motpartens ambition och mål att få bort alla individgarantier. Det betyder att man som individ inte längre är garanterad ett visst belopp i löneökning. För några avtalsrörelser sedan var just individgarantin en strejkfråga. Vidare vill motparten även se sifferlösa avtal. I dag måste vi också arbeta för att behålla det vi har i våra
kollektivavtal
. Motpartens yrkanden är många gånger sådana som skulle innebära försämringar i avtalen.
Löner & Ersättningar
Fortsatt reallöneutveckling genom centrala avtal med siffersatta årliga löneökningar på arbetsplatserna och höjda lägsta löner.
Tryggad individuell löneutveckling.
Lönerevisioner på arbetsplatserna, med sakliga kriterier för lönesättningoch löneökningar, som stödjer individens och verksamhetens utveckling. Med fackligt inflytande och möjlighet till individuell påverkan.
Arbetstiderna & Arbetsmiljön
Bättre arbetsmiljö, balans i livet och rätt till återhämtning utifrån de särskilda behoven på olika avtalsområden genom både avtal och systematiskt arbete.
Bibehållen och/eller stärkt arbetstidsförkortning utifrån behoven på respektive avtalsområde.
Utveckling & Trygghet
Utveckla och säkerställa förutsättningarna för framtida anställningsbarhet genom ett systematiskt kompetensutvecklingsarbete.
Anpassning av kollektivavtalen till förändringar i pensionssystemet.
Bra förutsättningar är grunden för det fackliga arbetet och åtgärder, i avtal eller partsgemensamt, behöver övervägas på alla avtalsområden.
Jämställdhet & Mångfald
Jämställda och inkluderande arbetsplatser genom att synliggöra, systematiskt förebygga och åtgärda förhållanden som innebär eller kan leda till ojämställdhet eller diskriminering.
Pensionerna
Ökade avsättningar till flexpension.
Vilka är dina personliga fackliga hjärtefrågor?
– Jämställdhet och mångfald är viktigt. Och arbetstider! Många jobbar ju dygnet runt, eller är i alla fall tillgängliga dygnet runt. Vi har i flera avtalsrörelser kämpat för att få till en ”tillgänglighetspolicy”. Medlemmar förhandlar bort sin
övertidsersättning
och det finns de som trivs med detta eftersom de känner en viss frihet. Problemet är att arbetsgivaren misstolkar vad detta innebär, tror att medarbetaren kan arbeta hur mycket som helst, att de inte längre omfattas av arbetstidsavtalet. Även om man förhandlat bort sin övertidsersättning så finns det gränser för hur mycket de får arbeta. Just detta skulle jag vilja ha tydligare, starkare skrivningar kring.
Unionen har 13 branschdelegationer. Som ledamot i en branschdelegation har man en av de viktigaste funktionerna i Unionens
avtalsrörelse
.
Ledamöterna representerar medlemmarna inom de avtal som ingår i delegationen vid förhandlingar om
kollektivavtal
.
De formulerar och föreslår avtalskrav inför förhandlingar inom delegationens område. Ledamöterna i delegationen består av förtroendevalda från företag i branschen och dessa arbetar tillsammans med de centrala ombudsmän som förhandlar på avtalsområdet.
Delegationen överväger hur medlemmarna påverkas av de krav och förslag från motparten som kommer under förhandlingarna, väger för- och nackdelar vid olika avtalslösningar mot varandra.
Delegationen tar ställning till förslag om nytt avtal och rekommenderar förbundsstyrelsen om avtal ska antas eller förkastas.
Text: Anna Westman Swantesson Foto: Samuel Unéus
2019-09-11
Hur mycket är en sjätte semestervecka värd?
Vet du om hur mycket din extra semestervecka egentligen kostar dig? Allt fler avtalar bort sin övertidsersättning mot en sjätte semestervecka men enligt Unionen är det en mycket dålig deal.
Från noll till 133 medlemmar på tre år. Unionens klubb på Blocket har vuxit snabbt sedan starten 2016. David Utterman som är ordförande berättar om engagemang, arbetsfrågor och stresshantering.
Stampen 2016. Metro 2019. Flera stora svenska mediekoncerner har de senaste åren tvingats ansöka om rekonstruktion för att klara upp sin krisande ekonomi. Unionens jurist reder ut vad en rekonstruktion egentligen innebär och vad man bör tänka på om man drabbas.