Aktivitetsbaserade kontor - en djungel av whiteboards

Text: Anna Liljemalm Foto: Johan Strindberg
2018-09-19

När Utbildningsradion fick nya lokaler 2011 var öppet kontorslandskap ett självklart val. Det låg i tiden. För att sticka ut lite extra fastnade arkitektbyrån för ett knallgrönt skolgymnastikgolv. Tanken var att flirta med UR:s utbildande syfte. 
Martin Ahlberg är ordförande för den lokala Unionenklubben. Han konstaterar att övergången till det nya kontoret inte gick helt enligt plan.

Lokalerna var inte över huvud taget anpassade för vår verksamhet.

– Den största fadäsen var att man inte kollade med personalen först. Aktivitetsbaserat är bra men då måste man veta vad som är aktiviteten. Lokalerna var inte över huvud taget anpassade för vår verksamhet, säger Martin Ahlberg.
Att väggarna byggdes bort fick också stora konsekvenser. Martin Ahlberg konstaterar att man bara såg väggarnas avskiljande funktion och helt missade att de också kan fungera inkluderande.

– Alla tavlor och mindmaps var ett sätt att öppna för dialog mellan olika avdelningar. Där kunde man utläsa ”Jaha, ska ni till Karlskrona!” eller få en skymt av kommande projekt. I stället fick vi en djungel av whiteboards på hjul i redan trånga lokaler. Överlag blev det ganska dålig stämning, säger Martin Ahlberg.

Överlag blev det ganska dålig stämning.

Sedan dess har kontoret delvis byggts om och det har tillkommit specialanpassade rum för olika aktiviteter. Gymnastikgolvet har gömts under ljuddämpande mattor och färgerna är varma i stället för illgröna och utstickande. Väggarna lyser dock fortfarande med sin frånvaro.

Ingen universallösning

Christina Bodin Danielsson forskar på kontorsmiljö vid KTH i Stockholm och Cornelluniversitetet i USA. Hon är också arkitekt på Brunnberg & Forshed. Hon konstaterar att det inte finns någon universal kontorslösning. Varje arbetsplats måste utgå från sina behov. Viktigt för trivseln är också att medarbetarna upplever egenkontroll och att de får vara med och bestämma.

Kanske är det bra för kroppen att inte sitta statiskt och att byta arbetsplats ofta?

– Det finns många fördelar med flexkontor. Vi har sett att dessa medarbetare haft mindre problem med ergonomin än medarbetare med cellkontor. Det var lite förvånansvärt, man tänker ju att det är bra om man får ställa in sin egen stol. Kanske hänger det ihop med att man byter arbetsplats ofta och det är bra för kroppen att inte sitta statiskt. En del företag har gåband som man använda samtidigt som man läser rapporter och annat, det är också ett bra exempel, säger Christina Bodin Danielsson.

Risk för högre sjukfrånvaro

Helt riskfritt är det dock inte. Öppna kontorslandskap utan tillgång till alternativa miljöer kan i stället kopplas till signifikant förhöjd risk för sjukfrånvaro. Om det digitala inte fungerar ökar också missnöjet.

Det är viktigt att inte bara vara trendig utan att också vara lyhörd inför personalens behov.

– It, kommunikation och media är exempel på tre snabbfotade branscher. Här var man lite extra snabba med att testa nya kontorsformer, men det är viktigt att inte bara vara trendig utan att också vara lyhörd inför personalens behov. Revisorer och andra yrkesgrupper som behöver sitta tyst i 90 procent av sin arbetstid kan lika gärna ha egna rum. Det är så hajpat med flexkontor just nu, då vill alla ha det. Riktigt så enkelt är det inte. Som företag måste man först göra sin hemläxa och ta reda på hur folk jobbar, säger hon.