Unionens konjunkturprognos för våren 2018 har kommit och förutspår att högkonjunkturen långsamt kommer klinga av. För konsult- och bemanningsbranschen förväntas förväntningarna på sysselsättningen dämpas och fler jobb kan komma flytta utomlands på grund av kompetensbrist.
Text: Henrik Sahl Johansson
Konsult- och bemanningsbranschens försäljningstillväxt förväntas vara fortsatt vara stark det kommande halvåret, enligt Unionens nyutkomna konjunkturprognos för våren 2018. Däremot är förväntningarna på sysselsättningen lägre, vilket tros bero på svårigheterna att hitta kompetent arbetskraft.
– Generellt i konsultbranschen ser man möjligheter att höja priserna, tack vare att efterfrågan på deras tjänster är stor, men samtidigt har man svårt att rekrytera personal. Det gäller inte bara it-konsulter utan även juridiska konsulter och ekonomi- och finanskonsulter, där bristtalen också är höga, säger Katarina Lundahl, Unionens chefsekonom.
Risken på sikt är att jobben försvinner utomlands när företag tvingas lägga ut arbetsuppgifter på konsulter i utlandet.
– Om man inte kan få hjälp av svenska konsulter vänder man sig ofta till konsulter i andra länder, menar Lundahl. Det ser vi också i svaren från våra klubbar i hur man hanterar kompetensbrist, att outsourcing är ett av de verktyg man använder. Det bidrar till att det blir färre jobb i Sverige, och det är inte heller säkert att de jobben kommer tillbaka eftersom det händer att man blir nöjd med en sådan lösning.
Även den välmående finanssektorn kan ställas inför större utmaningar under de kommande åren, tror Katarina Lundahl.
Finansbranschen är inte opåverkade av utvecklingen på bostadsmarknaden, så det är möjligt att de har tuffare tider framför sig.
– Finansbranschen påverkas bland annat av de teknikskiften som pågår, där vissa tjänster automatiseras. Än så länge har man haft en stark utveckling, men vi får se framöver vad som händer. De är inte heller opåverkade av utvecklingen på bostadsmarknaden, så det är möjligt att de har tuffare tider framför sig.
Generellt för alla branscher i Unionens konjunkturprognos för våren 2018 gäller att den ekonomiska tillväxten fortsatt kommer att vara stark, men att toppen för högkonjunkturen är nådd. Unionen bedömer att BNP-tillväxten 2018 liksom året innan blir 2,7 procent, men att utvecklingen drivs mer av export och mindre av investeringar än tidigare.
Till skillnad från finanskrisen, som i högre grad drabbade den manligt dominerade industrisektorn, tror Unionen att nästa lågkonjunktur kommer att slå hårdast mot kvinnliga tjänstemän. Anledningen är att kvinnor i högre grad har enklare tjänstemannajobb som kräver lägre utbildning, och att det råder hårdare konkurrens om de jobben. Därför anser Unionen att regeringen bör stärka möjligheten till vidareutbildning för att lyfta kompetensen hos tjänstemän med lägre utbildning, vilket även skulle bidra till att minska bristen inom vissa högutbildade yrken.
Två gånger per år (vår, höst) sammanfattar Unionen sin prognos över den svenska ekonomiska utvecklingen under innevarande år samt ett år framåt. I rapporten beskrivs också resultatet från Unionens egen branschbarometer, som visar hur stämningsläget ser ut enligt fackklubbarna, med avseende på finansiella indikatorer, sysselsättning samt investeringar i den aktuella branschen. Därutöver har Unionen också en egen ärendeindikator som bygger på statistik över medlemsfrågor och förhandlingsärenden, som samvarierar med BNP-utvecklingen och ger en indikation om vart svensk ekonomi i stort är på väg. Särskilt fokus riktas också på tjänstemännens arbetsmarknad och Unionen sammanfattar här vilka konsekvenser dagens stora kompetensbrist kan få och vilka yrkesgrupper som kan få det tufft vid nästa konjunkturnedgång.
Unionen efterlyser också en bättre fungerande bostadsmarknad för att komma till rätta med den rådande kompetensbristen. Bland annat menar man att det måste bli lättare för unga att ta sig ut på bostadsmarknaden och flytta till platser där det finns jobb. Man menar också att det måste bli enklare för nyanlända att komma in på svensk arbetsmarknad, och efterfrågar riktade satsningar för att stärka språkinlärningen.
