Utsläppen av växthusgaser har i många år minskat i Sverige. Men 2016 bröts trenden – mycket på grund av industrin. Stålindustrin, som står för stor andel av utsläppen, samarbetar nu för att vända utvecklingen rätt.
Publicerad 07 aug. 2017
Text: Karin Aase Foto: Colourbox
De goda nyheterna först. Flera sektorer i samhället fortsatte att minska sina utsläpp av växthusgaser även under 2016. Men industrin bröt sin nedåtgående trend och inte bara låg still utan ökade sina utsläpp, visar siffror från Naturvårdsverket.
Eftersom sektorn står för en tredjedel av de klimatpåverkande utsläppen i Sverige har det naturligtvis stor påverkan på helheten. Totalt ökade industrin sina utsläpp av växthusgaser med cirka fyra procent under 2016 jämfört med 2015.
– Dels beror det på att konjunkturen har svängt uppåt igen, och då har många har ökat sin produktion och därmed sina utsläpp, säger Johannes Morfeldt, klimatanalytiker på Naturvårdsverket.
– Men ökningen beror också på att en av de tre masugnar som finns i Sverige stod still på grund av renovering under delar av 2015. Och tyvärr är masugnarna så utsläppsintensiva att de ger utslag i statistiken.
Störst utsläpp inom industrin kommer från raffinaderierna och cementindustrin tillsammans med stålsektorn – och SSAB, som äger de tre masugnarna, står ensamt för tio procent av totalutsläppen.
För att ändra på den dystra statistiken har SSAB tillsammans med LKAB och Vattenfall startat ett joint venture-bolag som ska arbeta för en koldioxidfri stålindustri.
Tillsammans med forskningsinstitut som Chalmers och KTH, och med finansiering från bland annat Energimyndigheten, kommer man att undersöka hur kol och koks kan bytas ut mot vätgas.
Ett initiativ som beskrivs som en världsunik möjlighet, och Johannes Morfeldt är övertygad om att det är den här sortens samarbeten som behövs för att industrins utsläpp ska kunna minska trots högkonjunktur.
– Många branscher har redan lyckats kombinera ökad produktion med minskade utsläpp, till exempel genom att byta till biobränslen och genom energieffektivisering. Men ska industrin kunna ta de riktigt stora kliven behövs det fler samverkansprojekt för att få fram nya, innovativa lösningar, säger Johannes Morfeldt.
Initiativet för en koldioxidfri stålindustri är ett långsiktigt projekt med målet att ha en fullskalig demonstrationsanläggning i drift 2035.
Patrick Sjöholm är Unionen-klubbordförande på SSAB i Oxelösund och ser positivt på satsningen.
– På ett sätt är lanseringen av det här projektet en start på världens längsta uppsägningsperiod eftersom det i slutändan kommer att innebära en mindre personalstyrka, men det har varit förvånansvärt få negativa synpunkter från våra medlemmar. Utveckling går inte att hindra, utan det gäller istället att vara med och göra det så bra som möjligt.
SSAB gör även andra saker för att minska utsläppen av koldioxid. I Oxelösund pågår just nu diskussionen om att ett gammalt koksverk ska renoveras för att fortsätta med kolbaserad framställning, eller om man i stället ska satsa på ny teknik.
– Vi är redan i dag bland de främsta stålproducenterna i världen när det gäller koldioxidutsläpp, och vi från facket ställer oss inte i vägen för den utvecklingen, säger Patrick Sjöholm.
– Vår roll är att se till att omställningen går så bra som möjligt för personalen, i övrigt är vi stolta över att jobba på ett företag som ligger långt fram teknikmässigt. Vi vill och ska vara bäst på marknaden.
På lång sikt räknar också Naturvårdsverket med en minskning av de totala utsläppen av växthusgaser i Sverige med ytterligare cirka 4 miljoner ton till 2020 och cirka 8 miljoner ton till 2030.
– Mycket görs redan idag men för att nå i mål behövs ytterligare innovationer inom utsläppsintensiva sektorer, säger Johannes Morfeldt.
