Efter många år är lönekartläggningen i hamn

För sju, åtta år sedan anmälde Unionenklubben på Preem företaget till Diskrimineringsombudsmannen för att man inte gjort en ordentlig lönekartläggning . När vi nu pratar med Erika Andersson, klubbordförande på Preem, är det dagen efter det sista mötet om årets lönekartläggning.

– När vi började för flera år sedan var vi oense om hur vi skulle göra. Det har varit en lång resa som nu landat i något ganska bra. Både arbetsgivaren och de nio inblandade fackklubbarna är nöjda med resultatet.

En mångfaldsfråga

Hon förklarar att lönekartläggningen inte bara jämför kvinnor och män, utan tittar på alla som sticker ut med en lön som skulle kunna vara osaklig. Det kan ju röra sig om andra diskrimineringsgrunder. Vid varje lönekartläggning som gjorts har individer hittats som fått sina löner justerade. Men löneskillnader är en större fråga än bara två personer som gör samma jobb med olika lön.

– Män får högre positioner. Men det finns ett mål att det ska finnas en kvinna bland de tre-fyra slutkandidaterna till högre tjänster. Mångfald är viktigt för Preem, det är ett arbete som känns bra för oss fackliga. Det är också därför som lönekartläggningen blivit prioriterad nu. Ledningen förstår att det gynnar företaget likväl som medlemmarna att vi har rättvisa löner och villkor.

Har du några tips till den som vill göra en lönekartläggning på sin arbetsplats?

– Att inte ge sig. Våga stå på sig och använda de medel för påtryckning som facket faktiskt har. Vi hade en regional ombudsman med när vi (facket och arbetsgivaren) var som argast på varandra. Och ställ frågor, utgå inte från att företaget har tänkt på allt och har ett rättvisande underlag.

Erika Andersson är facklig på heltid, men är anställd som säljstöd. Klubben har ungefär 250 medlemmar. De vanligaste medlemsärendena rör rehab, alltså hur anställda som varit sjukskrivna ska komma tillbaka till arbetet.

– Jag tror inte att vi sticker ut när det gäller det, men det har varit en ökning.

Arbetsgivaren har bjudit in en psykolog som hållit fyra fullsatta och mycket uppskattade föreläsningar om stress.

– Vi har varit drivande i frågan, men nu känner jag att företaget har ett fokus på psykisk ohälsa som inte funnits tidigare.

Däremot önskar Erika Andersson att det skulle föras ordentlig statistik över sjukskrivningar orsakade av stress.

Oregistrerad övertid ett bekymmer

En anledning till stress och ohälsa kan vara att man har oreglerad arbetstid och avtalat bort sin övertidsersättning (vilket vi skrivit om tidigare).

– Det finns missuppfattningar hos både chefer och medarbetare om vad förtroendearbetstid innebär. Det är en av våra större frågor, det är omöjligt att se när någon inte håller arbetstidsmåttet. På bara ett par år har andelen som bytt övertidsersättning mot extra semester ökat mycket.

Därför är Erika Anderssons största förhoppning på den pågående avtalsrörelsen, där hennes kollega Camilla Själin från Preemraff Lysekil sitter i branschdelegationen, att det ska bli en tydlig skrivning om oreglerad arbetstid i det nya kollektivavtalet.

Varför valde du att engagera dig fackligt?

– Jag bodde länge i Tyskland och var frustrerad över att det inte fanns några fackföreningar där. Jag såg folk som blev dåligt behandlade och inte hade någonstans att vända sig, så jag bestämde att när jag flyttade tillbaka till Sverige skulle jag bli aktiv i facket.

Vad har du för råd till den som precis ska engagera sig fackligt?

– Det är lätt att känna sig otillräcklig, vilket kan ta bort glöden. Men man gör så gott man kan. Det viktiga är att det finns en facklig representation på arbetsplatsen. Det är helt okej att göra fel i början, så man ska inte vara rädd att engagera sig.

Text: Ylva Rehnberg Bild: Johan Strindberg

2019-12-18