Sedan 2001 har frivilligorganisationen Farmaceuter utan gränser arbetat för allas rätt till god läkemedelsbehandling i låginkomstländer. I dag har man ett antal projekt i östra Afrika, där man försöker att förbättra den bristande vården av hiv och aids.
Text: Jakob Svärd Foto: Jakob Svärd och Farmaceuter utan gränser
Var finns de mest akuta farmaceutiska behoven i världen år 2018? Behoven är många och olika i världen, men Farmaceuter utan gränser arbetar främst med långsiktiga stödinsatser som syftar till att förbättra tillgången på god läkemedelsbehandling över längre tid.
– Vi åker inte iväg som andra organisationer gör om det inträffar en katastrof, utan vi arbetar på längre sikt. Våra projekt syftar till att stödja civilsamhället i att kunna ställa krav på myndigheter för att verkligen få tillgång till de läkemedel och behandlingar man behöver, berättar Lars Rönnbäck, ordförande för Farmaceuter utan gränser Sverige.
Den senaste tidens projekt från Farmaceuter utan gränser har framför allt inriktat sig på att förbättra tillgången till hiv-testning och aids-läkemedel i Uganda och Rwanda. I Ghana har även ett arbete mot förfalskade läkemedel pågått.
– Vi vet att vi har mycket att bidra med i Afrika, inte minst när det kommer till hiv, aids och även förfalskade läkemedel. Här i Sverige har vi på sätt och vis lagt aids-problematiken bakom oss eftersom det finns bra mediciner, man testar sig och alla som får diagnosen får god behandling. Så ser det inte ut där.
Om man blir diagnosticerad med hiv i något av de här afrikanska länderna i dag betalar staten visserligen för mediciner, men de drabbade kanske bor långt från staden, i en by där det kan vara svårt att få tag på läkemedel. På många håll saknar man dessutom den nödvändiga kunskapen för att överhuvudtaget få tillgång till hjälp.
– Även om hiv-läkemedel är gratis råder det fortfarande brist på kunskap. Många som drabbas vågar inte erkänna det eller blir utstötta ur sin by. Vi jobbar därför med att stötta hälsovårdscentraler, så att de kan bli ackrediterade hiv-centraler, som både får testa och behandla med läkemedel. Vi har även skapat flera nätverk för att stötta drabbade patienter.
Det råder fortfarande stor brist på kunskap om hiv. Många som drabbas blir utstötta ur sin by.
Även Farmaceuter utan gränsers medlemmar åker ibland ut i världen för att arbeta med förstudier, utvärderingar och projektstarter. I det dagliga arbetet är de dock inte på plats, utan har lokala samarbetspartners i länderna där man startat projekt. Insatserna finansieras framför allt av bidrag från biståndsorganisationen Forum Syd och av egna medel från FuG.
– Nu har vi precis startat ett helt nytt projekt i Uganda där vi riktar oss mot två huvudmålgrupper. Den ena är ungdomar mellan 10–19 år, som utgör en riskgrupp för hiv eftersom de sexdebuterar tidigt, tar onödiga risker och kan vara svåra att nå. Den andra mycket viktiga målgruppen är män, som ofta har bristfällig kunskap och förnekar att de drabbats. De behöver ta ansvar för sin egen och sin familjs sexuella och reproduktiva hälsa, särskilt om de är smittade av hiv, säger Lars Rönnbäck.
Trots att Farmaceuter utan gränser och flera andra internationella organisationer som UNAIDS (FN:s organisation mot aids) kämpar för att hantera problemen med hiv-infektion i Afrika ökar problemet på flera håll. Bland annat i den provins i Uganda där FuG är verksam.
Vi kan bidra med mycket men om man ska lyckas stoppa hiv helt måste länderna ta ett eget ansvar.
– Uganda har 35 miljoner invånare och väldigt många har en låg levnadsstandard. Landet är präglat av religion, många har en syn på sexualitet som är promiskuös, samtidigt som det finns en stor brist på kunskap om vad hiv är. Därför är hiv fortfarande ett stort problem.
Vad krävs för att vända utvecklingen?
– Läget har blivit bättre sedan man fick tillgång till gratis medicin, men det hjälper inte om man inte når ut med mediciner och information. Vi kan bidra med mycket men om man ska lyckas stoppa hiv helt måste länderna ta ett eget ansvar, och arbeta för detta, förklarar Lars.
Han ser trots allt positivt på organisationens framtid och chanser att lyckas med sitt arbete. Och ju fler som engagerar sig och stöder Farmaceuter utan gränser, desto bättre.
– Det viktigaste för oss är att vi har en stabil bas av medlemmar. Både organisationsmedlemmar som Unionen och enskilda medlemmar. Det skapar en ekonomi som är tillräcklig för att kunna söka och få bidrag till våra projekt.
• Farmaceuter utan gränser Sverige är en frivilligorganisation som verkar för förbättrad försörjning och användning av läkemedel i låginkomstländer. Föreningen startades år 2001, som svensk nationell gren i det internationella nätverket Pharmaciens Sans Frontières Comité International.
• Arbetet stöttas med hjälp av avgifter från ett antal organisationsmedlemmar, där Unionen från och med i år är en stolt sådan, från enskilda medlemmar och genom bidrag från biståndsorganisationen Forum Syd.
• Utöver biståndsprojekt i sex olika länder har man även startat det framgångsrika integrationsprojektet Farmaceutkompis, där nyanlända farmaceuter får en kontakt i den svenska farmaceutbranschen.