Under president Obama fanns det förhoppningar om att USA skulle ta på sig ledartröjan i klimatfrågan, men under Trump har de grusats. Men EU-länderna har gjort stora insatser för att minska sina koldioxidsläpp och även Kina jobbar hårt med omställningen till förnybar energi. Vem vinner klimatkampen?
Text: Anna Liljemalm Illustration: Martin Nicolausson
Nyheten fick genomslag över hela världen. Ett kinesiskt forskarlag hade under flera års tid försökt få solpaneler att generera energi – när det regnar. Till slut lyckades de. Tekniken bygger på grätzelsolceller, eller nanosolceller som de också kallas, och regndropparna blir till elektricitet med hjälp av ett lager grafen.
Att upptäckten gjordes i Kina är ingen slump. Kina är i dag världsledande på både sol- och vindenergi, delvis tack vare statliga subventioner.
USA tog ledartröjan under Obama, men med Trump är det svårt att säga att USA som land fortfarande är världsledande. Det finns några progressiva delstater och väldigt positivt är att New York stad just meddelat att de ska stämma oljebolag, men det är tveksamt om det räcker. Kina har ledartröjan politiskt.
Överlag satsar Kina hårt på förnybar energi och klimatsmarta lösningar. 2016 var 12 procent av energiutbudet förnybart och målet är att nå 20 procent till år 2030.
Kina en given nyckelaktör
Samtidigt hopar sig frågetecknen kring USA. Landet ville under president Barack Obama ta någon sorts ledarrollen i klimatsammanhang, men sedan Donald Trump tillträdde som president har USA tagit avstånd från globalt klimatsamarbete.
Donald Trump har till exempel lovat att dra sig ur Parisavtalet, och landets hållning till den internationella överenskommelsen är idag osäker. Blir det Kina som tar över ledartröjan i klimatfrågan?
Kinas omtag med utsläppshandel, som väntas inledas någon gång 2018, ska omfatta mer än 3 miljarder ton koldioxid årligen och i en första fas beröra 1 700 energiföretag inom den statliga sektorn.
Nja, förmodligen inte. I alla fall om man frågar Erik Pihl som är science officer på den globala organisationen Future Earth.
– USA tog ledartröjan under Obama, men med Trump är det svårt att säga att USA som land fortfarande är världsledande. Det finns några progressiva delstater och väldigt positivt är att New York stad just meddelat att de ska stämma oljebolag, men det är tveksamt om det räcker. Kina har ledartröjan politiskt. Det finns en tydlig teknikutveckling. Flera stora bilmärken hårdsatsar på elektrifiering, till exempel. Samtidigt ser vi att Kinas utsläpp väntas öka med tre procent i år. Det är mycket. De har ambitiösa mål, men lyckas inte leva upp till dem, säger Erik Pihl.
Om Kinas handel med utsläppsrätter ska bli verkningsfullt så krävs det att de lyckas begränsa tilldelningen, så att inte priserna blir så låga som de varit i EU:s handelssystem.
Precis före jul 2017 kom emellertid uppgifter från kinesiska myndigheter som fått stort medialt genomslag. Landet har tidigare försöka inleda handel av utsläppsrätter liknande den inom EU, men misslyckats.
Nu gör man ett omtag så, på pappret, ambitiöst att miljökampsikonen Al Gore talat om ”en brytpunkt i klimatkrisen”. Handeln, som väntas inledas någon gång 2018, ska omfatta mer än 3 miljarder ton koldioxid årligen och i en första fas beröra 1 700 energiföretag inom den statliga sektorn.
– Nu kommer ett system i Kina för handel med utsläppsrätter, men det omfattar färre bolag än man ursprungligen tänkt. Om det ska bli verkningsfullt så krävs det att de lyckas begränsa tilldelningen, så att inte priserna blir så låga som de varit i EU:s handelssystem, säger Erik Pihl.
Hoppfull global trend ser ut att brytas
Befintliga siffror för 2017, om än preliminära, indikerar ett farligt trendbrott. Tre år i rad, mellan 2014 och 2016, varken ökade eller minskade koldioxidutsläppen i världen. Det har väckt hopp bland klimatforskare.
Preliminär statistik för 2017 visar att USA fortsatt minska lite grann, medan Kina på nytt ökar. Kina är också det land i världen som i dag står för överlägset störst andel koldioxidutsläpp.
I dag står Kina, USA, EU och Indien tillsammans för 60 procent av världens koldioxidutsläpp. Det visar den årliga rapporten Global Carbon Project från Future Earth.
Så om varken USA eller Kina kan axla ledartröjan i klimatomställningen, vilket land ska det då bli?
Erik Pihl konstaterar att EU-länderna ligger bra till, även om det finns varningstecken.
– Det senaste decenniet har utsläppen i EU-länderna minskat med 2 procent per år. Under 2017 blir minskningen bara 0,2 procent. Det betyder att vi i princip står still. Det är oroande, även om Europa fortfarande är en av de stora ledarna, säger Erik Pihl.
Indisk industrialisering i fokus
Han lyfter också fram ett annat intressant land, nämligen Indien. Indien är lite av en joker i sammanhanget.
I dag står Kina, USA, EU och Indien tillsammans för 60 procent av världens koldioxidutsläpp. Det visar den årliga rapporten Global Carbon Project från Future Earth. I dag saknar 100 miljoner indier el och landet står inför en omfattande industrialisering.
Preliminär statistik för 2017 visar att USA fortsatt minska lite grann, medan Kina på nytt ökar. Kina är också det land i världen som i dag står för överlägset störst andel koldioxidutsläpp.
Det finns en risk att landet går i Kinas fotspår och klättrar på utsläppstopplistan, men om man i stället satsar direkt på förnybara energikällor kan Indien blir världsledande i klimatomställningen.
– I Indien finns det en del planer på nya kolkraftverk, men det finns också exempel på kolkraftverk som skrinlagts. Samtidigt finns en växande solenergimarknad som på sikt kan ta över. Det är osannolikt att Indien får exakt samma utveckling som Kina, men även om man bara skulle använda sig av hälften så mycket fossila bränslen som Kina så skulle det fortfarande vara allvarligt för klimatet, säger Erik Pihl.
Storskalig ny teknologi krävs
Forskarna är överens om att utsläppen måste minska. Samtidigt finns det också många som sätter stort hopp till teknikutvecklingen, inte minst inom så kallad koldioxidlagring. Den koldioxid som samlats i atmosfären måste plockas bort på något vis, men i dag har vi inte tekniken som krävs.
Dessutom börjar naturen tröttna på att göra jobbet åt oss. Både skog och hav suger naturligt i sig koldioxid, men när haven värms upp minskar eller upphör upptaget av koldioxid.
Många sätter stort hopp till teknikutvecklingen, inte minst inom så kallad koldioxidlagring. Den koldioxid som samlats i atmosfären måste plockas bort på något vis, men i dag har vi inte tekniken som krävs.
Nyligen släpptes också en studie som visade att världens regnskogar har tippat över från att fånga upp koldioxid till att själva släppa ut koldioxid.
– Det är nästan helt omöjligt att hitta en uppfinning som suger upp allt. Det krävs mycket energi för att plocka kol ur atmosfären. Med det sagt pågår en del spännande projekt, men det är orealistiskt att tänka att något storskaligt kommer att vara på plats före 2030. Vi måste minska våra utsläpp. Det är det bästa vi kan göra, säger Erik Pihl.
Världens största utsläppsländer
Varje år sammanställer 77 forskare från 15 länder en rapport under namnet Global Carbon Project. Syftet är att kartlägga världens koldioxidutsläpp. I år står de fyra största utsläppsländerna för 60 procent av de totala koldioxidutsläppen i världen. Dessa är: /1/ Kina 28% /2/ USA 15% /3/ EU 10% /4/ Indien 7%. I statistiken för EU ingår samtliga 28 medlemsländer. Läs mer på futureearth.org.