Text: Mattias Dahlström Foto: Colorbox
Regeringens mål för att lösa den akuta bostadskrisen är att det ska byggas minst 250 000 nya bostäder fram till år 2020. Fem år senare skulle det, enligt Boverket, behövas ytterligare 450 000.
Samtidigt finns det en utbredd kompetensbrist i byggbranschen, som bromsar in den nödvändiga utvecklingen.
– En undersökning bland Unionens klubbar visar att i 30 procent av företagen är bristen på arbetskraft med rätt kompetens ett hinder för att företaget ska kunna utöka sin verksamhet. Det är allvarligt, säger Unionens förbundsordförande Martin Linder och fortsätter:
– Kompetensbristen riskerar också att leda till en större press på de redan anställda och kan på sikt innebära en sämre psykosocial arbetsmiljö. Om arbetskraftsbristen dessutom leder till att det byggs färre bostäder så kan det få effekt för företagens möjlighet att rekrytera.
[[{"fid":"17833","view_mode":"media_original","fields":{"format":"media_original","field_file_image_alt_text[und][0][value]":"","field_file_image_title_text[und][0][value]":"","field_file_image_desp_text[und][0][value]":"Johan Älsén är Sverigechef för rekryterings- och uthyrningsföretaget Hays. ","field_originator[und]":"","field_media_expires[und][0][value][date]":""},"type":"media","attributes":{"height":"396","width":"739","class":"media-element file-media-original"}}]]
Johan Alsén är managing director på den globala rekryteringsfirman Hays, som kopplar ihop företag och rätt kompetens på en mängd olika områden, bland annat bygg och fastighet. Han anser att just denna bransch är särskilt utsatt.
– Det är den bransch där det både tar längst tid att hitta rätt person och där flest företag hör av sig och ber om hjälp. Många gånger får vi jaga kunder, men i byggbranschen hör de av sig till oss, och vårt fokus ligger därför till större del på att jaga kandidater.
Alsén menar att problemet är särskilt stor på tjänstemannasidan.
– Ja, allra högst upp i kedjan, på de höga chefsnivåerna, är det lite enklare att hitta rätt kompetens och inom entreprenadbranschen finns det många företag som tar in utländsk arbetskraft i form av underentreprenörer, vilket löser en del av ett problem, och i detta fallet till viss del efterfrågan på yrkesarbetare. Problemet som kvarstår kan kanske mest relateras till mellansegmentet, där kompetensbristen är som störst. Inom entreprenadbranschen med till exempel platschefer, anbudsingenjörer, inköpare och projektchefer. Och på konsultsidan med projektörer, konstruktörer och uppdragsledare, säger Alsén och berättar att själva den processen för att hitta rätt kan blir lång och krävande.
– Om vi annonserar efter sådana personer ger det ingen effekt, det är ingen som söker. I stället får vi leta hos konkurrerande byggföretag och försöka locka över de personerna, vilket är en mer krävande process. Vi får ringa 200 personer för att få fram en som kanske är villig att ta steget.
Byggbranschen för konservativ för sitt eget bästa
Lars Tullstedt är kompetensförsörjningsexpert på branschorganisationen Sveriges Byggindustrier och enligt honom finns lösningen bland annat i att locka fler till yrkena.
– Ja, vi måste öka attraktionskraften för byggutbildningarna och i takt med det skapa en villighet att öka utbildningsvolymerna.
Enligt Johan Alsén är byggbranschen för konservativ för sitt bästa. Många outtalade krav och gamla strukturer sätter käppar i hjulet.
– Byggbranschen är inte lika, i brist på ett bättre ord, ”mogen” som till exempel IT-branschen. Det svenska språket är till exempel fortfarande väldigt viktigt och uppdragsgivare kan vara en aning stelbenta. Dessutom finns det en gammaldags struktur i branschen, där det fortfarande är män av svensk härkomst i många av de operativa chefsrollerna, vilket också är en faktor att räkna med. Vi har gjort en studie, ”Gender diversity”, som visar att kvinnors upplevelse av att det går att göra minskar om man bara har manliga chefer.
En undersökning bland Unionens klubbar visar att i 30 procent av företagen är bristen på arbetskraft med rätt kompetens ett hinder för att företaget ska kunna utöka sin verksamhet.
Arbetskraftsinvandring absolut nödvändigt på kort sikt
En potentiell möjlighet för att få bukt med kompetensbristen, och hitta en lösning i alla fall på kortare sikt, är också att importera kompetensen.
– Arbetskraftsinvandring är givetvis en möjlighet som redan idag används, menar Tullstedt. Än så länge har utländsk arbetskraft strömmat till utan några stora ansträngningar, så det bör gå att öka dessa volymer ytterligare om det behövs.
[[{"fid":"17719","view_mode":"media_original","fields":{"format":"media_original","field_file_image_alt_text[und][0][value]":"","field_file_image_title_text[und][0][value]":"","field_file_image_desp_text[und][0][value]":"Martin Linder, förbundsordförande på Unionen","field_originator[und]":"Camilla Svensk","field_media_expires[und][0][value][date]":""},"type":"media","attributes":{"height":"396","width":"739","class":"media-element file-media-original"}}]]
Unionens Martin Linder skrev i slutet av april en artikel om vikten av arbetskraftsinvandring för att möta kompetensbehovet, men menar också att den inte är någon universallösning.
– Nej, det krävs ett bredare paket för att komma till rätta med kompetensbristen. Till att börja med måste man utveckla de anställda man har. Det är arbetsgivarens skyldighet att ha en strategi för en långsiktig uppgradering av kompetensen på företaget. Men vi måste också ha ett utbildningssystem som kan leverera spetskompetens för bygg- och fastighetsföretagen och som kan erbjuda yrkesarbetande en möjlighet att återkomma till utbildning under hela yrkeslivet.
Kompetensbristen ett ihållande problem
Går det då att se någon förändring till det bättre? Nej, inte enligt Johan Alsén. Inte inom en särskilt nära framtid i alla fall.
– Varje år gör vi undersökningen ”Global skills index” där vi jämför arbetsmarknaderna i de 33 länder där Hays driver verksamhet och Sverige har de mest ansträngda. Det innebär att skillnaden mellan vad näringslivet eftersöker och vad som finns att tillgå är som allra störst här.
– Många skulle säga att kompetensbristen beror på att skatterna här är höga eller att det är krångligt att flytta hit, men jag tror att en stor del av förklaringen finns inom landet. Vårt utbildningssystem är inte tillräckligt flexibelt och vi är dåliga på att matcha utbildning med vad näringslivet vill ha, säger Alsén och refererar till en undersökning som Svenskt Näringsliv gjort. I den menar 40 procent av de tillfrågade företagen att kompetensbristen är det största hindret för deras tillväxt.
– Och index blir värre för varje år som går. Visst kan det ske förändringar, med utbildningen till exempel, men de tar ju i så fall tid. På kort sikt ser jag ingen ljusning.
[[{"fid":"17834","view_mode":"media_original","fields":{"format":"media_original","field_file_image_alt_text[und][0][value]":"","field_file_image_title_text[und][0][value]":"","field_file_image_desp_text[und][0][value]":"Lars Tullstedt är ansvarig för kompetensförsörjning på Sveriges Byggindustrier.","field_originator[und]":"","field_media_expires[und][0][value][date]":""},"type":"media","attributes":{"height":"396","width":"739","class":"media-element file-media-original"}}]]
Även Lars Tullstedt ser kompetensbristen som ett ihållande problem. Byggandet kommer inte minska och därmed kommer företagen fortsätta att jaga efter rätt kompetens.
– Branschen omfattar i dag sammantaget mer än en tiondel av arbetskraften i Sverige, säger han. Sedan inledningen av 2000-talet har branschen vuxit kraftigt och är större än den var vid boomen kring 1990. Allt talar för ytterligare byggbehov jämfört med idag både när det gäller nyproduktion av bostäder, renovering, energieffektivisering och infrastruktur.