Hur ska byggbranschen undvika att hamna efter i digitaliseringen?

OBS! BILDEN ÄR ETT MONTAGE.

Digitaliseringståget rusar fram i högsta fart genom stora delar av samhället och skapar nya möjligheter för alla som löst biljett. Riskerar byggbranschen att bli en av de branscher som står kvar på perrongen?

Text: Kim Hall

Digitaliseringen sveper över alla branscher och av alla branscher har offentlig sektor högst digitaliseringsgrad medan transport, utbildning, byggverksamhet samt hotell- och restaurangbranschen har lägst.

– Det ligger enorma möjligheter att få nya affärer. Att bygga ett hus är en engångsaffär, men bygger du in IT så är affären oändlig. Du kan ta betalt för uppgradering hur länge som helst. Anammar inte byggbranschen IT-kulturen riskerar de bli underleverantörer till IT-jättarna, säger Stefan Engeseth, författare till boken Sharkonomics, föreläsare och gästprofessor i företagsekonomi.

Engeseth har studerat byggbranschen och ägnat sig åt omvärldsbevakning och jobbar även som konsult och strategisk rådgivare åt byggbolag. De närmaste åren spår han att en digital våg kommer svepa över byggsektorn och förändra förutsättningarna. En stor del av byggprojekten kommer att utformas av IT-jättar som IBM, Google och Microsoft innan byggföretagen ens involverats i processen.

Byggbranschens sinnen måste öppnas

Det är heller inte bara upphandlingsprocesser som digitaliseras. Samma sak gäller för produktionen. Framtiden handlar om innovativt byggande. I Holland har till exempel arkitektbyrån Dus Arkitekter byggt "Canal House" med 3D-skrivare. Det kinesiska företaget Yingchuang i Shanghai har lyckats bygga tio hus per dag genom 3D-utskrift, och i Dubai avtäcktes nyligen en 3D-tryckt kontorsbyggnad.

– Byggbranschen måste öppna sinnet och bygga nya DNA och tillåta kulturer att tänka fritt och komma med galna idéer. Få in personer som inte bara arbetar efter regelboken, utan kommer med nya idéer om hur man bygger med sin tid, säger Stefan Engeseth och tillägger att IBMs 400 000 anställda lätt slår Peabs 14 000 anställda.

Digitalisering ger lägre kostnader och fler innovationer

Vinnova beviljade nyligen en halv miljon kr till en förstudie för en digitaliserad byggprocess. Projektgruppen bestående av representanter från SABO, TechniaTranscat, Almega/Teknik och Designföretagen samt Maestro Design & Management ska se hur produktiviteten skulle kunna öka via en digitalisering.

– Vår hypotes är att digitaliseringen inte bara ger lägre kostnader utan även medger mer innovativ byggnation. En digitaliserad byggprocess ger bättre möjligheter att ta fram unika lösningar utan att kostnaderna skenar iväg, säger Lars Albinsson, projektledare på Maestro Design & Management.

Det var i samband med uppdrag för LKAB kring flytten av Kiruna och Malmberget som Lars Albinsson blev varse om hur byggbranschen inte har tillvaratagit digitaliseringen, vilket skulle kunna sänka kostnaderna drastiskt och öka kvaliteten på alla typer av bostäder.

– I samband med att jag fick kontakt med SABO och flera andra aktörer som hade upptäckt samma sak sökte vi planeringsbidrag från Vinnova och har sedan dess intervjuat 100 personer i och utanför branschen om potentiella möjligheter. Det visade sig finnas oändliga möjligheter, till exempel att skära vissa kostnader med upp till 60 procent och dessutom att bygga roligare hus genom att dra nytta av teknologin, säger Lars Albinsson.

De flesta större aktörer i byggbranschen har tittat på detta. Men de stora vinsterna är inte inne i organisationerna, utan mellan dem. Det kräver gränsöverskridande förändringar för att dra nytta av detta. Det räcker inte bara med att arbeta med digitalisering på enskilda arbetsplatser, menar Lars Albinsson.

– Vi kommer inom projektet Bygg 4.0 att ta ett organisationsövergripande tag i detta genom att samla byggherrar, arkitekter, projekteringskonsulter, byggnadsentreprenörer så att vi har hela kedjan från beställning till färdig byggnad. Hela processen måste dra nytta av det nya sättet att arbeta. Det har ingen orkat göra tidigare, säger Lars Albinsson.

Digitala system ett sätt att locka unga människor

Industri 4.0 är ett nytt digitalt arbetssätt i industrin och inom byggprocessen ger det förutsättningar för ökad automation och nya sätt att arbeta. Utgångspunkten är att byggandet bör ske med 100 procent digitaliserad information och med maximal produktion av kompletta delar i fabrik där även robotar och 3D-skrivare arbetar.

– Vi tar in kunskap från andra industrier som kommit längre; bil-, flyg- och fartygstillverkning som ritar mer i datorer innan de börjar bygga. I dessa processer vet vi att man kan spara mycket. Ska byggbranschen dessutom attrahera unga människor kräver det digitala system. Byggbranschens traditionella sätt att arbeta är redan ett hot idag, tillägger Albinsson.

En stor möjlighet att öka produktiviteten

Sverige har i dag EU:s högsta byggpriser i kombination med en extrem kapacitetsbrist inom branschen och en stor brist på bostäder. Allmännyttan har fyrdubblat bostadsbyggandet de senaste fem åren. Ambitionen är att öka ännu mer. Problemet är att kapacitetsbristen ger ytterligare ökade priser och allt sämre konkurrens.

– Vi anser att digitalisering är en stor möjlighet för ökad produktiviteten, den kan lösa både kapacitetsbristen och prisökningarna om vi samtidigt ökar konkurrensen, säger Petter Jurdell, chef för Fastighetsutveckling på SABO. Beställare kan inte längre sitta och vänta in ett generationsskifte, de måste aktivt driva ett ökat användande av de möjligheter digitaliseringen ger. Det gäller även inom samhällsbyggandet vad avser processen gällande framtagandet av detaljplaner och behandling av bygglov.

Med en mer digitaliserad process kan väntetiderna minskas och effektiviteten öka utan att ta bort sakägarnas rätt att tycka till. Dessutom kan regelverket utformas med fokus på ökad produktivitet och då krävs det att informationen och processerna digitaliseras, för att i realtid kunna få information om vad som händer i landet.

– Idag inväntar alla SCBs statistik, som redan är över ett år gammal när den offentliggjorts. Det är som att styra en oljetanker med ett års fördröjning mellan rattutslag och effekt, det kan inte ge önskvärt resultat, menar Petter Jurdell.