Förhandlingschefen har ordet

När vi i våras ajournerade förhandlingarna i avtalsrörelsen gjorde vi det i ett läge där den globala pandemin gjorde att förutsättningar för att slutföra en avtalsrörelse helt enkelt saknades. Vi har fortfarande ett läge där effekterna av Covid 19 på svensk arbetsmarknad inte helt går att överblicka och sammanfatta, dock finns det försiktigt positiva indikationer genom att färre företag än väntat är i behov av korttidsarbete och statligt stöd. När förhandlingarna återupptas den 1 oktober går vi in med det som fanns på bordet i mars och i en osäker värld känns det än viktigare att hålla fast i det vi vet ger stabilitet och trygghet. Den modell vi har i Sverige där Märket anger nivå och takt på löneökningar är en sådan stabiliserande faktor och en av de viktigaste frågorna vi tar med oss in i avtalsförhandlingarna.

Först förhandling om anställningstrygghet

Innan förhandlingarna om våra centrala kollektivavtal drar igång sitter vi i förhandlingar mellan PTK , LO och Svenskt Näringsliv om hur anställningstryggheten ska se ut i framtiden. Redan nu är vi alla överens om en sak, vi vill komma överens och hitta en partslösning så att inte politikerna kliver in och styr över våra arbetsliv och villkor.​​

I juni lades en statlig utredning om LAS (Lagen om anställningsskydd) fram och den innehåller bland annat förslag om ändrade turordningsregler, kompetensutveckling och lägre och mer förutsägbara kostnader vid uppsägning. Flera förslag som om de blev verklighet skulle skapa en obalans mellan parterna till arbetsgivarsidans fördel. Januariöverenskommelsen är  dock tydlig med att om parterna kommer överens om förändringar ska regeringen istället lägga förslag i linje med vår överenskommelse.

Det är stora och viktiga frågor som innefattas i förhandlingen om anställningstrygghet och resultatet måste säkerställa möjligheter att utvecklas i sin yrkesroll, underlätta för arbetstagare att söka nya utmaningar och få kompetensutveckling samt känna styrka i en utvecklad anställningstrygghet.

I den Kompetensbarometer som precis genomförts framgår bland annat att vi under flera års tid har sett en underanvändning av kompetensutveckling som verktyg för att stärka Sveriges arbetstagare och globala konkurrenskraft. Nu är det upp till bevis för arbetsgivarna att ta frågan, och sitt ansvar, på fullaste allvar.

Förutsättningarna för en välmående arbetsmarknad hänger dock inte enbart på anställda och arbetsgivare, utan också på att staten ser vikten av kompetensutveckling för redan yrkesverksamma. Där vill vi se att det skjuts till resurser för att finansiera en trepartslösning av återkommande utbildning samt till reformer av utbildnings- och studiemedelssystemet. För en sak vet vi, framtidens arbetsmarknad kräver kompetensutveckling genom hela arbetslivet.

Martin Wästfelt, Förhandlingschef Unionen