Svensk ekonomi mattas av, men det är inte en faktisk lågkonjunktur. Det är slutsatserna från Unionens konjunkturrapport som presenterades i mitten av november. För industrin som har haft några riktigt goda år ger nedgången ingen större anledning till oro.
Konjunkturprognosen bygger på uppgifter om förväntningar gällande bland annat orderingång, vinstutveckling och investeringar från fackklubbar på en mängd företag i olika branscher. Unionens bedömning, delvis baserad på svaren, är att BNP kommer att öka med 1,4 procent i år och 1,2 procent nästa år. Inga starka siffror, men heller inget dramatiskt fall.
– Efter ett antal goda år ser vi att svensk ekonomi växer lite långsammare, säger Unionens chefsekonom Katarina Lundahl.
Man skulle kunna tro att det är det svajiga ekonomiska läget i omvärlden som påverkar den svenska ekonomin, men exporten har faktiskt gått oväntat bra 2019. Nästa år blir dock lite tuffare.
Exporten kommer inte kunna vara samma draglok nästa år
– Vi ser att orderingången minskar, så exporten kommer inte kunna vara samma draglok nästa år, förklarar Katarina Lundahl.
Hon understryker att nedgången sker från mycket höga nivåer, kapacitetsutnyttjandet i fordonsindustrin har legat på 97 procent. Och det behöver inte handla om inledningen till en långvarig nedgång, utan kanske snarare en ”sättning i marknaden”, som Scanias vd Henrik Henriksson uttryckte det tidigare i år.
Det finns också skillnader mellan olika delar av industrin. Medan nedgång är förväntad för basindustrin ökar livsmedels- och läkemedelsindustrin som är mindre konjunkturkänsliga.
Klubbarna inom maskin- och metallvaruindustri samt basindustri tror att antalet sysselsatta tjänstemän kommer att minska.
– Många industriföretag har mycket konsulter och därmed större flexibilitet nu än för tio år sedan, påpekar Katarina Lundahl.
Eftersom industriföretagen har haft god lönsamhet under en tid behöver de inte dra ned på investeringar i forskning och utveckling för att orderingången går ned. Tvärtom är det viktigt att vara beredd med nya produkter när efterfrågan ökar igen.
Men ett stort bekymmer för ekonomin i stort är de minskande investeringarna i bostadsbyggande. Enligt Unionens beräkningar skulle BNP-ökningen för 2019 ha varit 2,5 procent i stället för förutspådda 1,4 procent om bostadsbyggandet hade varit på samma nivå som åren 2013–2017.
Katarina Lundahl tycker att frågan om bostadsbyggande behöver lyftas mycket mer av politikerna.
– Debatten handlar ganska mycket om omvärlden, trots att det i stor utsträckning faktiskt är inhemska faktorer som bromsar konjunkturen. Att bostadsbyggandet gått ned har inte uppmärksammats tillräckligt.
På Unionen Opinion kan du läsa fler av Katarina Lundahls kommentarer och ladda ned hela rapporten.
Text: Ylva Rehnberg
2019-12-18