Hur varsel om konflikt och strejk går till

Innan Unionen eller någon annan organisation på arbetsmarknaden tar till konflikt som åtgärd, måste den berörda motparten förvarnas, varslas.

Info icon Shape info icon

Möjliga konfliktåtgärder

  • Strejk - anställda lägger ner arbetet - det utförs inte
  • Övertidsblockad - allt övertidsarbete på en arbetsplats stoppas
  • Lockout - en arbetsgivare stänger ute de anställda från arbetet

Varslet innebär en förvarning om att konfliktåtgärder kommer att bryta ut, om man inte kommer överens. Arbetstagar-organisationen kan ta till övertidsblockad eller strejk, medan arbetsgivaren kan använda lockout.

Den part, som tänker varsla om konflikt, måste samtidigt med varslet också informera Medlingsinstitutet (MI) om sin avsikt.

Tillsättning av medlare

MI har en skyldighet att medla i arbetsmarknadskonflikter genom att tillsätta medlare.

På vissa avtalsområden, exempelvis de som omfattas av Industriavtalet gäller en särskild förhandlingsordning , där även Opartiska ordföranden, OpO, ska informeras (istället för MI). I dessa fall är det OpO som fungerar som medlare. 

Hur lång tid i förväg en part måste lägga sitt varsel

Motparten ska varslas minst sju arbetsdagar i förväg, det vill säga lördag-söndag och eventuella helgdagar som ligger inom sjudagarsperioden tillkommer. Där det finns särskilda förhandlingsordningar, kan det förekomma andra tidsfrister.

Varselhandlingen är grunddokumentet

Strejker, lockouter och andra stridsåtgärder är dyrbara för alla inblandade och för samhället i stort. Därför måste den som tänker använda sådana metoder strikt följa de regler som finns i lagar och avtal.

Varselhandlingen är huvuddokumentet vid en konflikt och måste därför utformas på ett bestämt sätt. Varselhandlingen kompletteras vanligen med en bilaga, som redogör för vilka arbetsuppgifter och befattningar etcetera som undantas från konfliktåtgärderna.

Innehåll

Av varselhandlingen framgår:

  • varför man varslar – till exempel strandade förhandlingar
  • syftet med konfliktåtgärden – till exempel teckna kollektivavtal
  • vilken arbetsgivarorganisation , vilket företag eller vilka arbetsplatser som konflikten riktar sig mot
  • vilken typ av stridsåtgärder det handlar om
  • när konfliktåtgärden träder i kraft

Distribution av varselhandlingen

När Unionen beslutar att varsla om konflikt upprättar förbundet en varselhandling. Varslet skickas till arbetsgivarorganisationen och till Medlingsinstitutet . Unionen skickar också en kopia till de av förbundets  regionkontor , klubbar och arbetsplatsombud som berörs av konflikten samt en kopia till eventuella berörda medparter med begäran om neutralitet.

Varselhandlingen och övrig information som rör konflikten läggs ut på Unionens webbplats.

Tolkning och tillämpning av varslet

Det är endast den organisation som har utformat varselhandlingen, i vårt fall Unionen, som har rätt att avgöra hur varslet ska tolkas och tillämpas.

Om arbetsgivaren till exempel hävdar att det finns speciella regler eller undantag som denne har rätt att tillämpa – förutom de som finns i varselhandlingen – ska klubben alltid utgå från att sådana påståenden är felaktiga, och omedelbart ta kontakt med Unionen.

Hjälp oss göra Unionen bättre

Hjälpte informationen på denna sida dig?

Betyg