Turordningskrets

Inför en situation med uppsägning på grund av arbetsbrist, delas de anställda in i en eller flera grupper, så kallade turordningskretsar. Uppsägningarna sker sen i turordning inom de olika turordningskretsarna.

Indelning i turordningskretsar

Vilka turordningskretsarna blir beror på företagets olika avtalsområden (där det finns kollektivavtal) och driftsenheter. Saknas kollektivavtal upprättas vanligen enbart en turordningskrets för alla anställda på arbetsstället.

I ett företag som bara finns på ett ställe, delas de anställda in i två turordningskretsar om det finns både tjänstemän och arbetare - en turordning för tjänstemännen och en för arbetarna. Om företaget finns på flera olika orter blir det separata turordningskretsar för de olika orterna, men fortfarande olika för arbetare respektive tjänstemän.

Har företaget flera olika arbetsställen, så kallade driftsenheter, på samma ort, blir de också olika turordningskretsar. Den fackliga organisationen kan begära att det skapas en gemensam turordning för driftsenheter på samma ort. Så ser reglerna ut enligt Lagen om Anställningsskydd (LAS). Därutöver kan arbetsgivaren och facket komma överens om en annan indelning av turordningskretsarna.

Uppsägning inom en turordningskrets

Övertaligheten, det vill säga hur många för många man är, i en turordningskrets, styr hur många som sägs upp i turordningskretsen.

De anställda inom en turordningskrets delas in efter anställningstid i företaget. De med kortast anställningstid sägs i regel upp först, under förutsättning att någon med längre anställningstid, kan ta över deras arbetsuppgifter. Går inte det, får den anställde vara kvar, och man går vidare i turordningen.    
 

Hjälpte informationen på denna sida dig?

Ja Nej