Lagar inom arbetsrätt

De olika lagarna inom arbetsrätten kan ersättas och kompletteras av kollektivavtal. Ibland ersätts lagen i sin helhet med ett avtal och ibland endast vissa delar. De paragrafer, lagar, som kan ersättas med avtalstext kallas för dispositiva. Det finns även tvingande lagstiftning som inte går att avtalas bort.

Arbetsmiljölagen (AML)

Vi har en bra arbetsmiljölagstiftning. På vissa avtalsområden gäller också arbetsmiljöavtal. Möjligheterna att påverka arbetsplatsen till en god, sund och säker arbetsmiljö finns i lag och avtal. Lokalt på arbetsplatsen arbetar vi med våra arbetsmiljöombud ( skyddsombud). Arbetsmiljölagen kompletteras även med mer specifika förordningar som är mer detaljerade och gäller för specifika situationer.

Arbetstidslagen (ATL)

Arbetstidslagen har regler om hur mycket man får arbeta per dygn, per vecka och hur mycket övertid per år. Den tar också upp vilka raster och pauser man har rätt till, vad som gäller för nattvila samt regler för jourtid och beredskap. Lagen reglerar ingenting om ekonomisk ersättning utan det regleras i kollektivavtalen. I en del av våra avtal ersätts lagen helt och hållet med ett separat arbetstidsavtal.

Diskrimineringslagen

Lagen har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Lagen innehåller regler som gäller både på arbetsmarknaden och andra delar av samhället. På arbetsmarknaden finns dels regler om förbud mot diskriminering och krav på att arbetsgivaren förebygger och motverkar diskriminering genom så kallade aktiva åtgärder. I diskrimineringslagen finns bestämmelser om vilka arbetsgivare som måste upprätta olika planer som lönekartläggning, handlingsplan för jämställda löner och policy mot trakasserier.

Förtroendemannalagen (FML)

Lagen reglerar bland annat möjligheten för en facklig förtroendeman att företräda de anställda på arbetsplatsen. En arbetsgivare får till exempel inte lägga hinder i vägen för en förtroendeman att utföra sitt fackliga uppdrag. Oftast finns det lokala regler som kompletterar lagen.

Föräldraledighetslagen

I föräldraledighetslagen regleras vilka rättigheter du har att vara ledig från arbetet som förälder. Lagen reglerar inte vilken ersättning du får under ledigheten. Bestämmelser om det hittar du i Socialförsäkringsbalken och i kollektivavtal. I lagen finns även ett missgynnandeförbud som fungerar som ett diskrimineringsskydd av föräldralediga.

I våra kollektivavtal finns regler som ger ett tillskott till lagens föräldrapenning. Det kallas föräldralön (eller föräldratillägg).

Lag om anställningsskydd (LAS)

Lagen om anställningsskydd skyddar arbetstagare vid uppsägningar och avskedanden. Den innehåller regler om anställningsformer och regler som gäller vid uppsägning. Vissa delar av LAS är tvingande och inte möjliga att avtala om. När det gäller andra delar av LAS finns kollektivavtal som kompletterar och ersätter innehållet i lagen. Skillnader mellan lagen och kollektivavtal kan gälla uppsägningstider och turordningsregler.

Lag om vissa anställningsfrämjande åtgärder

Vanligtvis kallad Främjandelagen och handlar om varsel till arbetsförmedlingen när minst fem personer blir uppsagda. Lagen är en förvaltningsrättslig bestämmelse vilket innebär att den reglerar arbetsgivarens skyldigheter gentemot det allmänna, Arbetsförmedlingen. Om en arbetsgivare bryter mot den här lagen påverkar det inte ditt och arbetsgivarens avtalsförhållande. 

Lagen om medbestämmande (MBL)

Kärnan i mycket av den fackliga verksamheten finns i MBL. Lagen innehåller bland annat regler om förenings-, strejk- och förhandlingsrätt, hur information ska ges, vad som gäller för kollektivavtal och inflytande – medbestämmande – på arbetsplatsen. Kompletterande och mer detaljerade regler om medbestämmandet finns i Utvecklings- Samverkans eller Medbestämmandeavtal.  På många arbetsplatser är avtalen också kompletterade med lokala avtal.

Lönelagen

Det finns ingen sådan lag. Arbetsgivare och arbetstagare är fria att ingå avtal om vilka lönevillkor som helst. Det innebär att en arbetstagare är bunden av en ”dålig” överenskommelse om lön och har mycket små möjligheter att få lönenivåns skälighet prövad i domstol. Den yttre gränsen för hur oskäligt ett lönevillkor får vara är de regler som gäller för ogiltighet av avtal. Det finns bestämmelser om svekfullt agerande och grov oskälighet. De reglerna innebär att om arbetsgivaren uppenbarligen lurat eller med våld eller hot om våld tvingat arbetstagaren att ingå ett avtal kan en domstol i efterhand ogiltigförklara innehållet.

Semesterlagen

Semesterlagen är den lag som ger arbetstagare rätt till semester. Lagen innehåller regler om rätten till ledighet, semesterledighetens förläggning, och beräkning av semesterlön. Lagen innebär bland annat en ovillkorlig rätt till 25 dagars semester och rätt att få den betald om du i förväg tjänat in rätt till semesterlön.

En del kollektivavtal kan ge fler semesterdagar. Avtalen har också en annan beräkningsgrund för semesterlön och semesterersättning. Kontrollera i avtalet vad som gäller på din arbetsplats.

Studieledighetslagen (SLL)

Studieledighetslagen ger rätt till ledighet på grund av studier som du själv väljer. Utbildningen behöver inte vara relevant för de arbetsuppgifter du utför. Arbetsgivaren är tvungen att acceptera ledighet men har en viss möjlighet att skjuta ledigheten framåt om det annars medför olägenheter för verksamheten.