Centrala och lokala löneavtal ger ramar kring din lön

Ditt centrala kollektivavtal innehåller ett löneavtal där det står hur lönerna ska sättas inom just den bransch som du arbetar.

Information

Information om vad som gäller för just din lönerevision hittar du i det löneavtal som gäller på din arbetsplats.

Hitta ditt löneavtal i vår lista.
Eller logga in och få en direktlänk till rätt avtal.

Tre olika avtalsnivåer

Löner förhandlas fram på flera nivåer. Representanter för de båda parterna arbetsgivare och arbetstagare tar fram ramarna för hur lönerna sätts. Parternas centrala organisationer tar fram centrala löneavtal för olika branscher. Lokalt kan företag och Unionens klubb därefter ta fram lokala avtal. För dig som anställd finns också anställningsavtalet.

Central nivå

Ditt centrala kollektivavtal, som innehåller ett centralt löneavtal, tecknas mellan Unionen och de arbetsgivarförbund som finns inom den bransch du är anställd. Det är ett avtal där de som förhandlar bestämmer ramarna för hur lönerna ska sättas inom branschen.

Ditt centrala löneavtal ger dig rätt till löneutveckling. Det innehåller ofta nivåerna för löneökningen och principer för hur den årliga lönerevisionen på företaget ska gå till. Det beskriver också processen för arbetet med löner och ditt eget inflytande över hur lönerna sätts. Ditt centrala avtal är ett ramavtal och ger bara ramen för arbetet med löner. Avtalet behöver sedan göras mer konkret lokalt där du arbetar.

Lokal nivå

Centrala löneavtal innehåller många olika delar som man på företagsnivå behöver ta ställning till när avtalet ska tillämpas. Därför sluter i många fall Unionens klubb och din arbetsgivare även lokala löneavtal på företagsnivå, när det centrala ramavtalet är klart. Det lokala löneavtalet handlar då om hur det centrala löneavtalet ska tillämpas på just det företag där du är anställd.

Individuell nivå

Det finns dessutom en tredje avtalsnivå - den individuella nivån, vilket är det anställningsavtal som du och din chef sluter. I anställningsavtalet fastställs den lön du börjar din anställning med. Sedan förändras normalt din lönenivå genom individuella lönesamtal eller löneförhandlingar som utgår från vad som står i det centrala och lokala löneavtalet.

Bara förbättringar genom löneavtal

Genomgående för denna process är att alla dessa avtal kan leda till förbättringar. De får inte leda till försämrade villkor jämfört med de avtal som slutits tidigare. Ditt centrala löneavtal kan därmed ses som en miniminivå.

Unionens klubb eller du själv kan komplettera avtalet och komma överens om sådant som inte står i ditt centrala löneavtal. Till exempel kan ni avtala om andra förmåner som komplement till löneökningar - extra pensionsinbetalning, en extra semestervecka med mera. Meningen med detta är att ge både dig själv och företaget möjlighet att anpassa reglerna till den egna situationen.

Löneavtalets innehåll

Löneavtal kan innehåll många olika delar. Vilka delar eller komponenter som ingår i ditt centrala löneavtal är en fråga om hur de, som förhandlat om löneavtalet, har valt att anpassa det till din bransch. De vanligaste delarna i löneavtal är:

  • Lägsta lön - I löneavtalet finns inskrivet vilken som är den lägsta månadslön du är garanterad.
  • Lägsta lönehöjning - Lägsta lönehöjning garanterar att din löneökning ska uppgå till minst en bestämd summa vid lönerevisionen.
  • Åtgärdsgaranti - Om du får ingen eller en mycket låg löneökning, måste arbetsgivaren ta fram en handlingsplan för att du ska kunna få en bättre löneutveckling i fortsättningen.
  • Lönekriterier - De faktorer som bedöms och ligger till grund när din individuella löneökning bestäms.
  • Löneökningsutrymme ( Lönepott) - Löneökningsutrymmet uttrycks i de flesta löneavtal i form av en procentsats som beräknas på summan av alla Unionens medlemmars fasta kontanta löner. Alla som omfattas av löneförhandlingen bidrar till lönepotten. Beräkningen av storleken på löneökningsutrymmet säger inget om hur stor din individuella löneökning ska vara. Alla centrala löneavtal tillåter att löneökningsutrymmet kan vara större än vad som anges i avtalet - dock inte lägre. Potten fördelas individuellt, vilket innebär att några får en större del av potten och andra mindre.
  • Stupstock - I löneavtal som inte har ett fastställt löneökningsutrymme finns ofta en så kallad stupstock. Stupstocken är ett löneutrymme som uppstår om Unionens klubb och arbetsgivare inte kan enas om hur stor löneökningarna ska vara. Om man utnyttjar stupstocken, så innebär detta ofta att arbetsgivaren helt själv bestämmer hur löneökningarna ska fördelas.
  • Löneanalys - I löneanalysen kartlägger arbetsgivaren och Unionens klubb om det förekommer osakliga eller diskriminerande löneskillnader. Om det upptäcks sådana, ska de rättas till.
  • Lönerevisionstidpunkt - Tidpunkten då lönen ska revideras – vanligen en gång per år. Före en lönerevision sker vanligen en lokal löneförhandling på företaget.
  • Löneprinciper - De centrala parternas gemensamma uppfattning om vilka värderingar och förhållningsätt som ska styra hur lönerna sätts, till exempel att lönen ska vara individuell och differentierad.
  • Löneprocess - De arbetsformer som parterna kommit överens om ska gälla för det lokala arbetet med att uppfylla de krav och intentioner som finns i det centrala löneavtalet.
  • Lönesamtal - Ett regelbundet återkommande samtal mellan chef och anställd om hur arbetet utförs, vilka resultat som förväntas och vilken kompetensutveckling som behövs för att kunna göra ett bra eller bättre jobb och därmed förbättra lönen.
  • Alternativa löneavtal - En del löneavtal innehåller ett alternativt löneavtal som de lokala parterna kan komma överens om att införa. Det alternativa löneavtalet ersätter då det centrala avtalet. Det alternativa löneavtalet utgår från att både löneutrymme och fördelning ska förhandlas lokalt. Det innehåller inte några i förväg bestämda löneökningar.

Hjälpte informationen på denna sida dig?

Ja Nej