Avtalsrörelse och hur kraven ställs

Poängen med en avtalsrörelse är att förbättra dina anställningsvillkor och få till reallöneökningar för dig och andra medlemmar.

När ett kollektivavtal löper ut ska parterna komma överens om ett nytt. Denna förhandlingsprocess kallas avtalsrörelse.

Under en avtalsrörelse pratas det ofta om parterna. Parterna består av arbetsgivarna å ena sidan och arbetstagarna å andra sidan, vilka representeras av arbetsgivarorganisationer och fackförbund.

Innehållet i ett kollektivavtal är inte statiskt utan förändras genom förhandlingar. Ett avtal gäller oftast mellan 1-3 år. För att förändra eller teckna ett nytt kollektivavtal måste Unionen föra fram sina, det vill säga medlemmarnas, krav och förhandla med en arbetsgivarorganisation. Detta sker under en avtalsrörelse.

Syftet med en avtalsrörelse är för Unionen att förbättra för medlemmarna. Ambitionen är naturligtvis att förbättra både arbetsvillkor och få till reallöneökningar. Inte sällan vill arbetsgivarna försämra villkoren och absolut inte garantera någon lönehöjning. Vilka områden som avtalsrörelsen ska handla om bestäms utifrån medlemmarnas behov. Men det är många faktorer som påverkar en avtalsrörelse, både inom unionen och i vår omvärld. Bland annat kan politiska beslut leda till krav på ändringar i kollektivavtalen.

Under avtalsrörelsen förhandlar Unionen med flera olika arbetsgivareorganisationer och därmed förändras också kollektivavtalen inom flera branscher och sektorer på arbetsmarknaden.

Hur kraven ställs i en avtalsrörelse

I god tid innan avtalen löper ut börjar Unionen samla in synpunkter från dig som medlem och förtroendevald genom enkäter, medlemsmöten och regionala avtalskonferenser. Ju fler medlemmar som tycker till desto bättre. Det ger tyngd vid förhandlingsbordet och väl förankrade avtalskrav. 

Ytterligare ett sätt för dig som medlem eller som klubb eller region att påverka avtalsrörelsen är att  nominera kandidater till branschdelegationerna. Unionen har 11 branschdelegationer som arbetar med kravformulering, förhandlingar och förankring. Alla synpunkter och önskemål tillsammans bildar underlag för inriktningsbeslutet, dvs. det beslut som sammanfattar vilka frågor som medlemmarna vill att Unionen ska driva i avtalsrörelsen.

Formellt tas beslutet av Unionens  förbundsråd som består av förtroendevalda från hela landet.

Formulering av krav

När inriktningsbeslutet är fattat tittar branschdelegationerna på hur det ser ut just i deras bransch och tar fram konkreta krav per  avtalsområde. Kraven fastställs sedan slutgiltigt av förbundsstyrelsen.

Ibland formulerar vi i Unionen våra krav tillsammans med andra fackliga organisationer för att öka vår styrka. Främst samarbetar vi inom ramen för "Facken inom industrin”, ett samarbete mellan fem fackliga organisationer inom den privata sektorn. Formuleringsfasen avslutas med att Unionen överlämnar krav till motparterna.

Hjälpte informationen på denna sida dig?

Ja Nej