Föräldralön
är utfyllnad av lönen som arbetsgivaren betalar utöver föräldrapenningen från Försäkringskassan till dig som är föräldraledig.
Beroende på vilken anställningstid du har innan föräldraledigheten kan du få upp till 6 månader. Kraven på anställningstid varierar mellan de olika kollektivavtalen. Titta därför vilka regler som gäller i ditt avtal.
Upp till en månadslön motsvarande 10 /12
För den som tjänar upp till motsvarande 10 /12 per månad, är föräldralönen genom 10 procent av lönen och föräldrapenningen från Försäkringskassan cirka 80 procent av lönen. Totalt blir det cirka 90 procent under de första månadernas föräldraledighet. Den som till exempel har 25 000 kronor i månadslön får 2 500 kronor per månad i av arbetsgivaren.
Högre månadslön än motsvarande 10 /12
Försäkringskassan betalar bara ut föräldrapenning på upp till motsvarande en årslön på 10 . Dessutom fyller kollektivavtalen ut med . Det innebär att arbetsgivaren betalar 90 procent av de lönedelar som ligger över 10 /12 per månad och 10 procent av lönen upp till lönegränsen, under den tid som man har rätt till . Totalt blir din ersättning från Försäkringskassan och arbetsgivaren under din föräldraledighet cirka 90 % av din månadslön, om du tar ut full ersättning från Försäkringskassan.
Du behöver ta reda på om och hur du måste ansöka om hos din arbetsgivare.
Mer om föräldralön
Utan kollektivavtal
Om det saknas på arbetsplatsen får du inte från arbetsgivaren som utfyllnad till föräldrapenningen från Försäkringskassan, om det inte finns reglerat i ett avtal mellan dig och arbetsgivaren eller på annat sätt.
Övertidsersättning
Övertidsarbete är arbete utöver ordinarie arbetstid som är beordrat av arbetsgivaren i förväg eller godkänt i efterhand. Det krävs särskilda skäl för övertidsarbete. Övertidsarbete kompenseras med antingen pengar eller kompensationsledighet. Om du har 8 timmars arbetsdag i ditt schema och din chef säger att du ska arbeta två timmar till för att det är mycket att göra, så har du rätt till särskild ersättning utöver din vanliga månadslön för de två extra timmarna.
I de flesta är övertidsersättningen månadslön delat i 94 för varje timme mellan klockan 06.00 och 20.00 på vardagar. Med en månadslön på 30 000 kronor blir övertidsersättningen 319 kronor per timme utöver den vanliga månadslönen. Om både arbetsgivaren och den anställde vill, så kan övertidsersättningen istället tas ut i form av kompledighet med 1 ½ timme för varje timme.
I de flesta är övertidsersättningen månadslön delat i 72 för varje timme mellan klockan 20.00 och 06.00 på vardagar samt på helger. Med en månadslön på 30 000 kronor blir tillägget 417 kronor per timme utöver den vanliga månadslönen. Om både arbetsgivaren och den anställde vill, så kan övertidsersättningen istället tas ut som kompledighet med 2 timmar för varje timme.
Mer om övertidsersättning och kompensationsledighet
Utan kollektivavtal
Om det saknas på arbetsplatsen bör du se till att regleras i ditt eller på annat sätt.
Ersättning för obekväm arbetstid (förskjuten arbetstid)
Med förskjuten arbetstid i Unionens menas ordinarie arbetstid som är schemalagd på kvällar, nätter eller helger.
I de flesta av kollektivavtalen är ersättningen månadslön dividerad med 600 under vardagkvällar mellan 18.00 och 24.00. Med en månadslön på till exempel 30 000 kronor blir det ett tillägg på 50 kronor per timme utöver vanlig månadslön.
På lördagar och söndagar blir tillägget 100 kronor och på storhelger 200 kronor per timme vid en månadslön 30 000 kronor. Ersättningen och hur reglerna är utformade kan variera beroende på , så det är viktigt att ta reda på vad som gäller för dig. Du kan inte få ersättning för obekväm arbetstid (förskjuten arbetstid) och samtidigt.
Mer om ersättning vid obekväm arbetstid (förskjuten arbetstid)
Utan kollektivavtal
Om det saknas på arbetsplatsen bör du se till att ersättning för obekväm arbetstid regleras i ditt eller på annat sätt om du har ordinarie arbetstid på obekväm arbetstid (förskjuten arbetstid).
Ersättning för beredskapstjänst
Med beredskapstjänst menas att du står till arbetsgivarens förfogande, vanligtvis i hemmet, genom att vara anträffbar och inställa dig för att utföra arbete vid arbetsplatsen eller annan plats om det uppstår behov.
Ersättningen för beredskapstjänst varierar mellan olika och beroende på hur snabbt du ska kunna inställa dig på arbetsplatsen eller kunna börja arbeta från annan plats samt när på dygnet beredskapstjänsten infaller. Med en månadslön på till exempel 30 000 kronor kan ersättningen vara alltifrån 21 kronor till 86 kronor per beredskapstimme utöver den vanliga månadslönen, beroende på om det är vardag, helg eller storhelg.
Ofta finns ett "tröskelvärde" som innebär att du är garanterad för ett visst antal timmar även om beredskapspasset har varit kortare tid.
Om du blir beordrad att arbeta när du har beredskap ska betalas ut för arbetade timmar. Arbetsgivaren ska även bekosta eventuella resekostnader. Vanligen betalas ut för minst tre timmar eller för den tid som övertidsarbetet pågår om det är längre än så. Du kan inte få och samtidigt.
Mer om beredskap och beredskapsersättning
Utan kollektivavtal
Om det saknas på arbetsplatsen bör du se till att ersättning för beredskapstjänst finns reglerat i ditt eller på annat sätt om det förekommer beredskapstjänst.
Ersättning för jourtid
Med jourtid i Unionens menas tid då du ska vara på arbetsplatsen och vänta på att utföra arbete, om det uppstår behov. Bland Unionens medlemmar är jourtid ovanligt och din arbetsgivare behöver förhandla med Unionen för att kunna införa schemaläggning av dig på jourtid.
I de flesta är grundersättningen per timme månadslönen dividerad med 600. Med exempelvis 30 000 kronor i månadslön blir det ett tillägg på 50 kronor per jourtimme utöver den vanliga månadslönen. Ersättningen är högre på helger. Om du blir beordrad att arbeta när du har jour ska betalas ut för arbetade timmar.
Jourtid får tas ut högst 50 timmar per kalendermånad.
Mer om jour och jourtidsersättning
Utan kollektivavtal
Om det saknas på arbetsplatsen bör du se till att ersättning för jourtid regleras i ditt eller på annat sätt om det förekommer jourtid.
Restidsersättning
Restid är den tid, utanför ordinarie arbetstid, då du reser under en beordrad tjänsteresa oavsett om du kör egen bil eller reser med tåg, buss, båt eller flyg. betalas för den tid du reser utanför ordinarie arbetstid.
Tjänsteresor som görs under ordinarie arbetstid får du ingen extra för, utan då har du din vanliga lön. Om arbetsgivaren har bekostat sovplats på tåg eller båt under resan räknas inte heller natten från klockan 22.00 till klockan 08.00 som restid.
I de flesta är per timme månadslönen dividerad med 240 eller med 190, beroende på när du reser. Den som exempelvis tjänar 30 000 kronor i månaden får då ett tillägg på 125 kronor per timme eller 158 kronor per timme i utöver den vanliga månadslönen.
Mer om restidsersättning
Utan kollektivavtal
Om det saknas på arbetsplatsen bör du se till att finns reglerat i ditt eller på annat sätt om det ingår tjänsteresor.
Permission
Permission regleras i och betyder kort ledighet med lön och beviljas av arbetsgivaren på ansökan av tjänstemannen. De vanligaste anledningarna till permission är hastigt påkommande sjukdomsfall i familjen, begravning, läkar- och tandläkarbesök, eget bröllop och egen 50-årsdag. Vänd dig till din fackklubb eller till Unionens rådgivning om du blir nekad permission vid ett sådant tillfälle.
Mer om permission
Utan kollektivavtal
Det finns ingen lag som ger dig rätt till permission. Om det saknas behöver du därför ta reda på vad som gäller för dig gällande permission.
Uppsägningstider
Uppsägningstiden kan variera beroende på om du säger upp dig själv eller om arbetsgivaren gör det. Din anställningstid kan också påverka längden på uppsägningstiden. Uppsägningstider kan vara längre i än i (LAS). I kollektivavtalen finns en särskild regel för de som sägs upp på grund av och har fyllt 55 år samt vid tidpunkten för uppsägningen har en sammanhängande anställningstid om tio år. Mer om vilka regler som gäller
Utan kollektivavtal
Utan gäller reglerna i LAS, men uppsägningstiden kan också regleras i ditt .
Mer om uppsägningstider
Omställnings- och kompetensstöd
Unionens kollektivavtal* ger rätt till omställnings- och kompetensstöd från en omställningsorganisation. Det regleras i huvudavtal eller omställningsavtal.
Omställningsorganisationerna bidrar med värdefullt stöd både under anställning och när du är mellan jobb. De kan också ge ekonomiskt komplement, avgångsersättning (AGE), till vid uppsägningar. Stödet kan också innebära utbildning eller andra åtgärder som gör det lättare för dig att få nytt jobb eller utveckla din kompetens mitt i arbetslivet. Så snart du fått ett uppsägningsbesked ska arbetsgivaren anmäla det till din , så att du får en personlig handläggare där. Om du är i anställning och vill ansöka om så ansöker du om det på egen hand.
*Observera dock att om du omfattas av Trygghetsrådet Fastigo (TRF) så kan du inte få stöd under anställning, så kallat . TRF:s omfattar inte heller de nya avtalade studiestöden, kortvarigt samt kompletterande studiestöd, som TRR, TRS eller Omstella kan ge.
Kompetensutvecklingsavtal – Ger en ram för arbete med kompetensutveckling på arbetsplatsen
Kompetensutvecklingsavtalet anger fackets och arbetsgivarorganisationens gemensamma syn på vad är. syftar till att ge medarbetarna den kompetens som behövs för att de ska kunna stärka sin anställningstrygghet och utvecklas i sina arbeten. Arbetsgivaren ska utforma en plan för i samråd med fackklubben och följa upp den kontinuerligt.
Avtalet ska också fungera som ett strategiskt verktyg för arbetsgivaren med syfte att utveckla verksamheten och stärka konkurrenskraften. Arbetsgivaren och medarbetaren delar ansvaret för kompetensutvecklingen. Som grund för planeringen av rekommenderas utvecklingssamtal.
Mer om kompetensutveckling
Utvecklingsavtal – Vidareutvecklar hur MBL ska tillämpas i praktiken
På det flesta avtalsområden finns ett utvecklingsavtal eller medbestämmandeavtal, som kan sägas vara en vidareutveckling av hur MBL ska tillämpas i praktiken. Dessa avtal handlar om att de anställdas kunskaper bör tas tillvara när det gäller verksamhetens ekonomi, införande av ny teknik och arbetsorganisation. Ett konkret exempel är att de som ska arbeta i ett nytt IT-system ska få vara med och påverka vid utformning och inköp, så att systemet fungerar bra att arbeta i. Här finns också till exempel regler om anlitande av arbetstagarkonsult.
Rätt till facklig information
Genom insyn, samråd och förhandlingar kan medlemmarnas intressen tas tillvara på arbetsplatsen. För att främja det fackliga arbetet och ta tillvara de anställdas engagemang via det fackliga arbetet, har anställda rätt till fem timmars facklig information per år på betald arbetstid enligt Utvecklingsavtalet. På vissa avtalsområden kan den här regeln istället stå i avtalet om allmänna anställningsvillkor.