Debatt: ”Vinsterna växer – och ska delas av alla”

2016-11-08

Vi kräver 2,8 procent i löneökning. För lågt tycker många. Ett hot mot industrin tycker arbetsgivarna. Det är väl avvägt enligt vår bedömning, skriver de fackliga företrädarna för industrin i en slutreplik.

Industrins arbetsgivare hävdar att våra krav hotar industrin och är destruktiva. De menar att Riksbankens inflationsmål är farligt och att nivån på de svenska arbetskraftskostnaderna är alldeles för höga. Därför har industrijobben minskat under de senaste 10 åren. Argumenten känns igen. Det är i sig inte så konstigt. Det är bara ett halvår sedan vi träffade ett nytt avtal senast. I många avseenden är situationen densamma. Här följer några av våra svar.

Inflationsmålet är det nominella ankaret för den ekonomiska politiken i Sverige. Att industrins parter inte skulle ta hänsyn till detta utan bedriva en lönebildning som går på tvärs med ett viktigt fundament för den ekonomiska politiken i Sverige vore direkt skadligt för industrin och hela den svenska ekonomin. Industrins arbetsgivare måste tänka om.

Tillsammans med industrins arbetsgivare bedriver vi ett omfattande arbete i syfte att stärka industrins konkurrenskraft. Det ökar löneutrymmet. Industrins arbetsgivare vill nu stärka industrins konkurrenskraft genom att sänka lönerna. Det vore ärligare att skriva att de vill att mer går till vinst. En sådan politik strider mot Industriavtalet. Industriavtalet syftar till att få kakan att växa men också att den ska delas mellan parterna. Industrins lönebetalningsförmåga ökar. Med 2,8 procent i löneökningar får vi vår del.

Tappet i industrisysselsättningen kom främst under finanskrisen och berodde på en finansiell härdsmälta. Som Industrins ekonomiska råd visat beror det under senare år också på att industrinära tjänster växt kraftigt. Idag klassas även många anställda inom exempelvis Teknikindustrin som att de jobbar i tjänstesektorn.

Svensk industris relativa arbetskraftskostnad stiger inte. År 2015 låg den på samma nivå som den gjort i genomsnitt under hela industriavtalsperioden. Tar man hänsyn till de senaste månadernas försvagning av kronan är nivån under den genomsnittliga. Svensk industri har råd med 2,8 procents lönelyft.

Per-Olof Sjöö

förbundsordförande GS

Anders Ferbe

förbundsordförande IF Metall

Hans-Olof Nilsson

förbundsordförande Livs

Ulf Bengtsson

förbundsordförande Sveriges Ingenjörer

Martin Linder

förbundsordförande Unionen

Läs slutrepliken i svd.se

Hjälpte informationen på denna sida dig?

Ja Nej