Debatt: ”Varför ska företag ostraffat få ha usla villkor?”

2016-11-16

Tvingande regler behövs på arbetsmarknaden, antingen genom lagstiftning eller genom kollektivavtal. Företag kan inte själv få välja om man vill följa reglerna eller inte. Det skriver Martin Linder, Unionens förbundsordförande, i en replik till Timbro på SvD Näringsliv Debatt.

Unionens och övriga fackförbunds uppgift är att se till att medlemmarna arbetar under bra villkor och det gör man om det finns ett kollektivavtal. För att teckna kollektivavtal har vi som sista utväg att varsla om stridsåtgärder.

Från Timbro driver man tesen att konflikträtten i Sverige är för generös för att företag ska vilja teckna kollektivavtal. Som bakgrundsfakta lyfts siffror från Medlingsinstitutet om att det mellan 2006 och 2013 lades 166 varsel om konflikt med krav på kollektivavtal. Av dessa ledde 141 till att kollektivavtal. Timbro säger sig därför vilja införa en proportionalitetsprincip för konfliktåtgärder och hänvisar till att detta finns i både Norge och Danmark. Man vill också ta bort rätten till sympatiåtgärder.

Låt oss jämföra med Norge och Danmark som har de proportionalitetsprinciper Timbro önskar. Enligt Medlingsinstitutet var antalet förlorade arbetsdagar på grund av konflikt i genomsnitt 24 847 i Sverige under åren 2007-2014. I Norge var det 135 842 dagar och i Danmark 370 800 dagar. Så på vilket sätt det skulle leda till färre konflikter att följa Timbros rekommendation är svårt att se.

I rapporten nämns att tre företag av de 166 som varslades gick i konkurs eller avvecklades. Bakom varje siffra finns en historia och en av dessa historier känner vi i Unionen väl till.

Det var vi som varslade callcenterföretaget Fokus CRS i Fränsta i Ånge kommun. Ett helägt dotterbolag till Stockholmsbaserade kapitalförvaltningsbolaget Peak Partners. Unionens heltidsanställda medlemmar hade en månadslön på 13 600 kronor, efter skatt blev det 8 892 kronor kvar att leva på. De arbetade fram till klockan 21.30 utan OB-ersättning, hade vare sig tjänstepension eller försäkringar.

Unionens medlemmar ställde helt legitima och rimliga krav om kollektivavtal för att få anständiga anställningsvillkor - men arbetsgivaren vägrade. Vi försökte med förhandlingar, men arbetsgivaren vägrade. Det slutade med att vi varslade om konflikt och medlemmarna strejkade i 60 dagar.

När Länsstyrelsen i Västernorrland fick veta under vilka usla villkor man arbetade på Focus CRS krävde man tillbaka det etableringsstöd som företaget fått. Då lade företaget ner verksamheten.

Detta var en helt proportionerlig konfliktåtgärd utifrån Unionens medlemmars rättmätiga krav om rimliga villkor.

Om man vill ha ordning och reda på arbetsmarknaden inser man också ganska snabbt att det måste finnas tvingande regler, antingen genom lagstiftning eller genom kollektivavtal. Oavsett vilken av dessa två modeller man förespråkar kan företag aldrig själv välja om man vill följa reglerna eller inte.

Ett kollektivavtal är aldrig ett ensidigt diktat från fackförbunden utan ett ömsesidigt avtal mellan arbetsgivare och fack. Kollektivavtalen är flexibla och arbetsmarknadens parter gör kontinuerliga förbättringar i avtalen och strävar efter att göra dem enklare att använda.

Unionen är Sveriges största fackförbund och har sedan bildandet 2008 varslat om stridsåtgärder vid tio tillfällen, och endast när det är en uttrycklig önskan från medlemmarna att ha kollektivavtal på sin arbetsplats. Vi har varslat om sympatiåtgärder vid två tillfällen, båda har gällt tecknandet av kollektivavtal med flygbolag, däribland Ryanair.

Att hävda att vi i Sverige har ett generellt problem med hur facken tillämpar konfliktreglerna är inte bara magstarkt utan helt enkelt felaktigt. Den svenska arbetsmarknadsmodellen levererar reallöneökningar till breda grupper på arbetsmarknaden, ger få konflikter och stabilitet. Låt oss vårda, och utveckla, den modellen.

Martin Linder
förbundsordförande Unionen

Läs debattartikeln på svd

Hjälpte informationen på denna sida dig?

Ja Nej